Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans Kvalitet, hur förskolan beskriver sin Kvalitet och vad Kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad Kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv.Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet Kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad Kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad Kvalitet är och vad Kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om Kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med Kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av Kvalitet i fritidshem.

Då konkurrensen blir allt hårdare bland företag, har Kvalitet blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. För att kunna ge hög Kvalitet till sina kunder, måste företaget ha hög Kvalitet internt. Allt fler företag inför därför ett Kvalitetssystem som hjälpmedel för att styra Kvaliteten åt rätt håll. Ett av de vanligaste Kvalitetssystemen är ISO 9000. Detta examensarbete behandlar de förändringar som sker efter införandet av ISO 9000 i IT-företag.I undersökningen har fyra Kvalitetsansvariga på fyra olika IT-företag intervjuats om vilka förändringar som har skett i deras företag.

SammanfattningDet började med att vi var intresserade av vad Kvalitet är och vad Kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om Kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med Kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av Kvalitet i fritidshem.

Följande studie har sin utgångspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet är att analysera hur begreppet Kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation där pedagogisk dokumentation används som ett verktyg i det systematiska Kvalitetsarbetet. Avsikten är också att undersöka eventuella följder användningen av verktyget har för hur Kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska Kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen är att med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frågeställningar undersöka hur Kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att användningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska Kvalitetsarbetet får följder för hur Kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av Kvalitet som konstitueras får följder för hur det systematiska Kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

Detta arbete påvisar ramverket ITIL?s förmåga att uppnå Kvalitet hos processmodeller. Arbetet har resulterat i en checklista där kontroll utav Kvalitetsfaktorer kan utföras för verksamheter som siktar mot en processmodell med Kvalitet. Denna studie har utförts med hjälp utav ett företags processmodeller, som baserade sin modellering på ramverket ITIL. Utifrån checklistan har dessa processmodeller validerats och analyserats.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier studera hur erfarenheter omsätts till förbättringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet så att rätt Kvalitet kan uppnås.För att studera detta har teorier om totalKvalitet operationaliserats och med hjälp av textanalys och intervjuer jämförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbättring för att uppnå rätt Kvalitet på förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsättningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rätt Kvalitet men det finns brister i förutsättningarna för att systematiskt använda erfarenheter för att utvärdera, anpassa och förbättra Kvaliteten på insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta är att det saknas systematisk uppföljning av Kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter från insats och förbandsverksamheten. Detta innebär också att behovet av anpassning och förbättringar inte kan identifieras baserat på ett brett underlag av erfarenheter från verksamheten underifrån. Kopplingen mellan förbättring av Kvalitet och planering är otydlig vilket innebär att förändringar av förbandsspecifikationer och målsättningar inte är helt säkerställt när behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser är Kvalitet. Den är skriven på inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frågeställning är: Vad är Kvalitet enligt deltagarna på AIC? För att besvara denna fråga har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag använder mig av handlar om själva Kvalitetsbegreppet och bygger på tidigare forskning.

BAKGRUND:Studien behandlar olika aspekter av dokumentation i förskolan och hur dokumentationen bidrar till Kvalitet i verksamheten. Vi beskriver här hur den målstyrda förskolans framväxt har påverkat och förändrat lärarnas uppdrag.SYFTE:Syftet är att undersöka hur rektorer och lärare i förskolan resonerar kring sambandet mellan dokumentation och Kvalitet.METOD:Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med två rektorer och sju lärare, verksamma i förskolan.RESULTAT:Rektorer och lärare ser dokumentation som ett verktyg i Kvalitetsarbetet. Studien visar att lärarna genom dokumentation blivit mer medvetna om sitt arbetssätt och att den bidrar till en ökad Kvalitet i verksamheten. Verksamheten fokuserar nu mer på barns lärprocesser och dokumentationen bidrar till att synliggöra lärandet..

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

Krav på adekvat utbildning är beroende på yrkesområde. Inom vårdområdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav på att den vård som undersköterskor ger ska vara av god Kvalitet.Syftet med denna studie är att belysa hur vårdlärare som undervisar vuxna inom vård- och omsorgsutbildningen ser på begreppet kvalité i vårdutbildning. Studien bygger på kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vårdlärare med minst två års erfarenhet av undervisning i vård- och omsorgsutbildning för vuxna. Frågeställningar rör vad vårdläraren anser att Kvalitet är, samt hur de arbetar med Kvalitetsfrågor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på Kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet Kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

Syfte: Vi vill genom vår studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjälp av ServQual ? modellen och Grönroos totalKvalitetsmodell som båda mäter Kvalitet. Vi vill även jämföra de båda Kvalitetsundersökningarnas syn på Kvalitet samt hur de ser på eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mäter totalKvalitet eller om de likt vi tror snarare mäter teknisk Kvalitet.Frågeställningar:Är synen på vad som är Kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar?Motsvarar Kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN ? rapporten dvs.

Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i förskolan uppfattar den nya läroplanen, och konsekvenserna för verksamheten, med en avgränsning till Kvalitet och dokumentation. Metoden som användes var en kvalitativ intervju, med 4 förskollärare från 3 olika förskolor. Resultatet visar hur pedagogerna uppfattat dokumentation som ett Kvalitetshöjande redskap och att den nya revideringen av läroplanen för förskolan för med sig att de behöver tänka om sitt sätt att arbeta, samt att de behöver få mer kompetensutveckling. I studien framkommer det att pedagogerna anser att dokumentation är nödvändigt, men att de än inte är säkra på rätt sätt att genomföra det. Det går även att skönja förändringar i pedagogernas tankar, som en konsekvens av läroplanens nya formuleringar..