Sök:

Sökresultat:

2904 Uppsatser om Kvalitet pć dagvatten - Sida 9 av 194

VÀxtkvalitet hos lövtrÀd- ur konsumentens perspektiv

Detta examensarbete har som syfte att bidra till en ökad kvalitetsmedvetenhet vid inköp av lövtrÀd. MÄlet var att genom att studera litteratur, redovisa ett kunskapsunderlag dÀr begreppet vÀxtkvalitet vad gÀller lövtrÀd beskrivs översiktligt. Arbetet behandlar översiktligt innebörden av begreppen fysiologisk kvalitet, morfologisk kvalitet, genetisk kvalitet och sundhet. Dessa begrepp samverkar tillsammans inom det övergripande begreppet vÀxtkvalitet. Detta kunskapsunderlag ligger sedan till grund för den urvalsprocess i vilket författaren har prioriterat vilka delar som en privatkund, intresserad av att köpa av lövtrÀd, bör kÀnna till.

UtvÀrdering av boende av trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Pedagogers tolkningar kring kvalitetsarbete

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..

Konst och kvalitet : Ett arbete om styrning av kulturell verksamhet

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Uppfattningar om kvalitet i samband med mÄltider enligt Àldre vÄrdtagare pÄ vÄrdboende

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar Àldre vÄrdtagare pÄ vÄrdboende hade om kvalitet i samband med mÄltider med avseende pÄ aspekterna produkten, rummet och mötet.Metod: Studien Àr av deskriptiv design och bygger pÄ kvalitativa intervjuer. Urvalet var mÄlmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio Àldre vÄrdtagare pÄ vÄrdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förvÀntat, tillagades pÄ rÀtt sÀtt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att fÄ vÀlja exempelvis portionsstorlek och dryck. MÄltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri.

Kvalitet i skuggan av alternativa driftsformer : En studie om kvalitetsbegreppet och dess betydelse efter avregleringen av omsorg i Falkenbergs kommun

Syftet med arbetet Àr att undersöka olika aktörers syn pÄ hur kvalitet uppnÄs i tolkningen av lagar och upphandlingsregler. Kvalitet belyses genom att se pÄ verksamheten genom nÄgra teoretiska begrepp - brukare, empowerment, implementering, lagstiftning, upphandling och New Public Management. MÄlet med studien Àr att visa pÄ de kvalitativa effekterna av Falkenbergs kommuns val att anvÀnda alternativa driftsformer inom personlig assistans, handikapp- och Àldreomsorg. Att valet föll pÄ Falkenbergs kommun, beror pÄ att de valt att lÀgga ut all handikappomsorg, all personlig assistans och 43 % av Àldreomsorgen pÄ externa utförare. Det tillvÀgagÄngsÀtt som anvÀnts har sin grund i kvalitativ forskningsansats, vilken bestÄr av semistrukturerade intervjuer och studier av offentliga dokument.

FrÀmjande av den biologiska mÄngfalden i ett kommunalt sammanhang

Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

Samverkan och kvalitet ? vad betyder det egentligen? : En semantisk kartlÀggning pÄ UmeÄ universitet

I den hÀr studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs nÀr de anvÀnds av anstÀllda vid UmeÄ universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartlÀggning av hur orden anvÀnds och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns nÄgon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjÀlp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag pÄ begreppskÀnnetecken för bÄda orden. Dessa begreppskÀnnetecken utgjorde sedan grunden för en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kÀnnetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag Àven tillÀmpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys pÄ mitt material.Resultaten visar att det finns nÄgra begreppskÀnnetecken som kan sÀgas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Kunskap med kvalitet : En diskursanalys av gymnasieskolans utbildningspolitik

Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Kvalitet i revisionen : Hur definieras kvalitet och hur den uppnÄs

   PÄ revisionsmarknaden finns det mÄnga smÄ och stora företag som utför samma kÀrntjÀnst revision. Konkurrensen Àr stor och dÀrför Àr frÄgan om kvalitet Àr mycket viktig för revisionsbyrÄerna. Forskare tar upp frÄgan dÄ och dÄ under de senaste decennierna men det rÄder dock oenighet i frÄgan vad revisionskvalitet Àr. Problemet kan bero pÄ att revisionen har en mÀngd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieÀgare, och de krav som intressenterna stÀller kan skilja sig.

Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tÀt stad? : fallstudier av förtÀtningsprojekt i Malmö

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtÀtningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nÄ en grön men tÀt stad. Arbetet utgÄr frÄn de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bÀttre infiltration av dagvatten i marken, ett bÀttre mikroklimat, en högre biologisk mÄngfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om sÄ Àr fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtÀtningsplaner i Malmö dÀr grönytefaktor och exploateringstal Àr berÀknade för situationen före och efter förtÀtningen har Àgt rum.

Uppföljning av dagvattenmagasin pÄ LÀrkgatan i VÀxjö stad. : Monitoring of storm water management on LÀrkgatan in VÀxjö city.

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dÄdagvattenmÀngderna i dem Àr stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnÀr vattenmÀngderna har sjunkit.Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvÀnda ett dagvattenmagsinet som Àr dimensionerat för tioÄrsregn redan vid femÄrs- ochtvÄÄrsregn.Arbetet grundas pÄ fÀltstudier och analys av hur systemet Àr uppbyggt. BerÀkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det Àrmöjligt att med relativt enkla ÄtgÀrder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-Ärsregn..

Vem ansvarar för projekteringsfel? : aktörernas olika perspektiv i byggprocessen

ÖvergĂ„ngen mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergĂ„ng inom byggprocessen, dĂ€r mĂ„nga aktörer lĂ€mnar projektet och nya tar över. Av den anledningen Ă€r det av betydelse att de handlingar som projektören lĂ€mnar vidare till entreprenören Ă€r av god kvalitet för att undvika missförstĂ„nd ute pĂ„ byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anlĂ€ggningen. VĂ„ren 2014 kom Svensk ByggtjĂ€nst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per Ă„r. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen Ă€r otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgĂ„ngspunkt i arbetets problemomrĂ„de Ă€r avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfĂ€lliga handlingar och anlĂ€ggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gĂ€llande handlingar och anlĂ€ggningar. Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande handlingar? Vad Ă€r definitionen av god kvalitet gĂ€llande anlĂ€ggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anlĂ€ggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frĂ„gestĂ€llning.

Skriftliga omdömen - genvÀg eller senvÀg till goda resultat?

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Valfrihetssystem inom Àldreomsorgen : Har Lagen Om Valfrihet betydelse för utvecklingen av svensk Àldreomsorg?

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->