MÄl och rutiner Àr nÄgot som Àr intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mÀter och sÀtter realistiska mÄl med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingÄr i systemförvaltning och ska vara till hjÀlp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ÀmnesomrÄdet. Enligt teorier skall mÄlen bl.a. vara mÀtbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnÄ mÄlen. Det har visat sig att organisationer fÄr mÀtbara mÄl genom att jobba enligt styrkort, utvÀrderingsrapporter samt tidsstudier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Detta examensarbete har som syfte att bidra till en ökad kvalitetsmedvetenhet vid inköp av lövtrÀd. MÄlet var att genom att studera litteratur, redovisa ett kunskapsunderlag dÀr begreppet vÀxtkvalitet vad gÀller lövtrÀd beskrivs översiktligt. Arbetet behandlar översiktligt innebörden av begreppen fysiologisk kvalitet, morfologisk kvalitet, genetisk kvalitet och sundhet. Dessa begrepp samverkar tillsammans inom det övergripande begreppet vÀxtkvalitet. Detta kunskapsunderlag ligger sedan till grund för den urvalsprocess i vilket författaren har prioriterat vilka delar som en privatkund, intresserad av att köpa av lövtrÀd, bör kÀnna till.

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur det grÀnslösa arbetet hanteras i olika organisationer och hur det grÀnslösa arbetet diskuteras av tjÀnstemÀn. Studien utgÄr ifrÄn Karaseks och Theorells modell bestÄende av krav, kontroll och en teoriutveckling av socialt stöd i relation till krav och kontroll. Studien gÄr Àven in pÄ vad ett grÀnslöst arbete innebÀr och hur flexibilitet pÄverkar anstÀllda och deras organisationer.För en djupare förstÄelse för hur problematiken diskuteras i organisationer genomfördes sex samtalsintervjuer för att belysa nÀrmare hur yttra krav, inre kontroll och socialt stöd hanteras i intervjupersonernas organisationer. TvÄ intervjupersoner har ledande positioner i sina respektive organisationer. Alla intervjupersoner har olika positioner i sina respektive organisationer och anvÀnder vÀldigt olika strategier för att fÄ balans i det grÀnslösa arbete.

Kunskap Àr en organisations mest vÀrdefulla tillgÄng i strÀvan efter konkurrenskraft som vÀxer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan dÀrför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer pÄstÄs vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgÄngar, men ett problem som lyfts fram Àr att kunskapen tenderar att tappas bort nÀr projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver dÀrför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sÄdan organisation konkret arbetar för att överkomma sÄdana hinder. Det studerade fallföretaget Àr JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostÀder, dÀr fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anstÀllda förlitar sig för mycket pÄ verksamhetssystemet och dÀrför slutar att tÀnka sjÀlva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Denna uppsats behandlar Àmnet lÀrande i organisationer med avseende pÄ smÄ organisationer.VÄrt syfte Àr: att bidra med en ökad förstÄelse för hur lÀrandet pÄverkas av den interna kommunikationen i smÄ organisationer. Den hÀr förstÄelsen hoppas vi kan inspirera sÄvÀl praktiker som forskare, till att uppmÀrksamma den interna kommunikationens betydelse för lÀrandet inom smÄ organisationer.Studien bestÄr av tvÄ fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras frÀmst av deras storlek, samt att de bÄda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn ett ramverk som baseras pÄ forskning inom lÀrande i organisationer.

Studien utforskar vilka faktorer som pÄverkar organisationer i utvecklandet av enmobilapplikation för Smartphone. Syftet har varit att kunna bidra med kunskaper som gördet möjligt för organisationer att i framtiden effektivisera och förbÀttrautvecklingsprocessen av mobilapplikationer. Studien Àr genomförd som en kvalitativ,induktiv och normativ studie med aktionsforskning som forskningsmetod. Relevantlitteratur har Àven studerats och studien har genomförts under ett utvecklingsprojekt av enmobilapplikation hos företaget Jula AB. FrÄgestÀllningen som studien behandlade varvilka bakomliggande faktorer Àr det som styr utvecklingen av en mobilapplikation?Slutsatserna som drogs var att organisationens instÀllning till IT/IS samverkar med dessgenerella strategi och pÄverkar valet av funktionaliteten i mobilapplikationen.

Under 1990-talet förÀndrades villkoren för de ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, sÄ kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förÀndringar för de ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fÄtt ett allt större inflytande pÄ deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med tvÄ ideella organisationer pÄ entreprenad och en ansvarig kommuntjÀnsteman undersökt den förÀndrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vÄr analys har vi Àven anvÀnt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Vi har undersökt hur införandeprocessen av tunna klienter pÄverkat anvÀndbarhet och datorsystemhantering hos anvÀndare och systemadministratörer vid fyra olika organisationer. Undersökningen genomfördes som fallstudier vid en kommunal, tvÄ statliga samt en privat organisation. Resultatet visar att anvÀndbarheten och datorsystemhanteringen generellt sett fungerat bra efterhand som organisationerna trimmat in systemet med tunna klienter. MotstÄnd och negativ instÀllning till tunna klienter har visat sig i huvudsak bero pÄ andra faktorer Àn de rent tekniska. Analysen av fallstudien pekar pÄ att det Àr hur införandet genomförts vid de olika organisationerna som har haft störst betydelse för hur framgÄngsrik processen med införandet av tunna klienter varit.

AffÀrssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhÄlls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock pÄ att affÀrssystem bÄde kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. FÄ empiriska studier har genomförts vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ organisationers flexibilitet och forskningen Àr splittrad vad gÀller affÀrssystems pÄverkan pÄ flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att illustrera och förklara hur ett affÀrssystem pÄverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förÀndringsmodell.

Facilitering, som begrepp, Àr relativt nytt i Sverige. ArbetssÀttet syftar till att effektivisera och förbÀttra organisationer genom att leda en grupp mÀnniskor mot gemensamt överenskomna mÄl. Intentionen med denna uppsats Àr att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjÀna pÄ att anvÀnda sig av arbetssÀttet, samt studera i vilken utstrÀckning facilitering Àr tillÀmpbart. Informationen som uppsatsen bygger pÄ, Àr hÀmtad frÄn bÄde svenskt och engelskt material bestÄende av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har Àven sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten.Studien visar att facilitering Àr tillÀmpbart inom bÄde den offentliga och privata sektorn, samt pÄ olika nivÄer inom en organisation, i bÄda sektorerna.

Barnfattigdom Ă€r ett relativt nytt begrepp som florerar en del i dagens debatter. Dock rĂ„der det ovisshet om vad begreppet faktiskt betyder eftersom det finns sĂ„ mĂ„nga olika definitioner av begreppet fattigdom.De som till största del arbetar mot barnfattigdom Ă€r ideella organisationer. TvĂ„ organisationer som Ă€r sĂ€rskilt framgĂ„ngsrika i arbetet Ă€r RĂ€dda Barnen och Majblomman. De Ă€r bĂ„da kĂ€nda organisationer som har ett stort förtroende, men de har tvĂ„ olika sĂ€tt att bemöta och arbeta mot barnfattigdomen. Även skolan har ett stort ansvar för att se till att barn inte hamnar i utanförskap.

Offentlig verksamhet i Sverige bli mer innovativ enligt beslut av Sveriges riksdag. Statliga myndigheter behöver förmedla bÀttre tjÀnster till befolkningen genom att förbÀttra innovation, kvalitet och produktivitet. Den offentliga sektorn i Sverige Àr till stora delar en av de mest vÀlfungerade i vÀrlden och den svenska allmÀnheten har ett starkt förtroende för sjukvÄrden i Sverige. Det sker en stÀndig förbÀttring och utveckling av sjukvÄrden. Innovationer inom sjukvÄrden har lett till ökad livslÀngd och förbÀttring av livskvalitet eftersom alltfler sjukdomar botas eller att symptomen mildras med behandling.För att kunna genomlysa vÄrdgivande organisationers innovationsarbete skapas ett ramverk av de nyckelaktiviteter som Äterfinns i innovationsarbetet hos organisationerna.