Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur och om etnicitet framstÀlls pÄ ett stereotypt sÀtt i svensk TV-reklam. UtifrÄn en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer pÄ TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehÄllanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrÄn begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen pÄvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade pÄ komiska och kulturella stereotyper Àn positiva stereotyper.

Syftet med studien Àr att försöka undersöka hur fyra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de anvÀnder för sin sprÄkinlÀrning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien Àr famförallt fokuserad pÄ den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fyra nyanlÀnda elever i Äldern 9-13, tvÄ flickor och tvÄ pojkar. Eleverna berÀttar om hur det Àr att befinna sig i en miljö dÀr de inte förstÄr vad nÄgon sÀger och dÀr ingen förstÄr vad de menar. De beskriver sin rÀdsla, oro, nervositet och ensamhet men Àven sin nyfikenhet, glÀdje och positivitet.

The political landscape is constantly changing and influenced by outside forces. The strong connection to the traditional media has evolved to include a new important part, social media. A good way for the politics to utilize social media is through their youth associations, whose main purpose is to engage young people and spark their interest in politics. Due to the increasing influence of social media, the politicians, parties and various actors have to adapt to its demands, to be able to gain visibility on these platforms. One way to adapt is to become more entertainment driven, because these platforms are a safespace where people find time to relax and have a good time. With a growing emphasis on simplified, engaging and more fun political massages, political communication has changed its form. This phenomenon is referred to as ?politainment? and encapsulates the merging of politics and entertainment. The purpose of this study is to examine and measure the frequency of politainment in Swedish political youth associations political communications.

Sammanfattning Efter utförd praktik pÄ fartyg ansÄg vi att det övades för lite pÄ HLR, hjÀrt- och lungrÀddning, och D-HLR, hjÀrt- och lungrÀddning med hjÀrtstartare, samt att det inte fanns hjÀrtstartare ombord pÄ alla fartyg.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav pÄ hjÀrtstartare ombord pÄ svenska, norska och danska fartyg med fokus pÄ Sverige och svenska rederier.Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod dÀr ett frÄgeformulÀr skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frÄgeformulÀr skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehÄllande kvalitativa frÄgestÀllningar. I studien utfördes Àven kvalitativa intervjuer. Av resultatet framgÄr att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjÀrtstartare ombord i sina fartyg, och ungefÀr hÀlften hade haft en incident ombord. Det framgÄr Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgra krav gÀllande hjÀrtstartare och utbildning nationellt, sÄvÀl som internationellt..

Syftet med den hÀr kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frÄgestÀllningarna löd ? Hur kan den personliga erfarenheten frÄn ackulturationsprocessen bidra och anvÀndas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor anvÀndning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de kÀnner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt Àr de medvetna om hur motivationen, Äsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet.

Syftet med uppsatsen Àr att utvidga förstÄelsen för kvalitetssÀkrings-systemet Mystery Shopping. Det görs genom att studera hur de anstÀllda i en serviceverksamhet, pÄ sin arbetsplats, uppfattar systemet. Avsikten Àr vidare att utifrÄn detta ta reda pÄ vad som kan ha pÄverkat denna uppfattning. Metod:DÄ Mystery Shopping Àr ett vanligt förekommande kvalitetssÀkringssystem ville vi studera hur de anstÀllda uppfattar kontrollen. Uppsatsen bestÄr av en explorativ studie dÀr vi med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer skapar en förförstÄelse till kvalitetssÀkringssystemet.

Laborationer Àr ett naturvetenskapligt arbetssÀtt, som ger tillfÀlle för eleverna att förstÄ hur den naturliga vÀrlden fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillÄter antingen att lÀraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lÀr sig mer, men i utbyte mot högre krav pÄ samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, dÄ de bara följer instruktionerna.

Syftet med studien Àr att undersöka teaterlÀrares didaktiska syn pÄ Àmnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som pÄverkar lÀrarnas arbete i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlÀrarna för sin undervisning i Àmnet teater pÄ gymnasieskolan? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarna i deras strÀvan att nÄ sina pedagogiska visioner? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielÀrare i teater. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen Àr sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna stÀlls resultaten mot tidigare forskning med fokus pÄ perspektiv pÄ teater och drama.

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HÄkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att fÄ kunskap om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de tvÄ extraordinÀra hÀndelserna ?vattenhÀndelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggÄr organisatoriskt lÀrande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lÀrande har man lÀrt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag frÄn de tvÄ extraordinÀra hÀndelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt nÄgra avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjÀnsten Bambuser Àr de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsÀttningar Arbetets art Examensarbetet inom samhÀllsorienterade Àmnen och barns lÀrande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vad fri lek innebÀr samt villkor och förutsÀttningar för den fria leken. FrÄgestÀllning HuvudfrÄga; PÄ vems villkor och förutsÀttningar Àr leken fri? DelfrÄgor; Vad innebÀr fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer pÄ tre förskolor. Vi har under observationerna anvÀndt oss av bÄde strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare relaterar sin undervisning i naturvetenskap till samhÀllet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de tyckte om att relatera sin NO-undervisning till samhÀllet. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sju lÀrare som undervisar i NO i grundskolans tidigare Är. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna gÀrna gör studiebesök i samhÀllet i samband med temaundervisning. DÀremot finns inte vÀrderingsövningar med stÀllningstagande med i deras planeringar.

Den hÀr C-uppsatsens syfte Àr att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jÀmföra de tvÄ medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen bestÄr av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare frÄn Aftonbladet och tre medarbetare frÄn Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehÄllsanalysen undersöktes webb- och printversioner under tvÄ dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den dÄ aktuella kidnappningen av tvÄ svenska journalister i Syrien.Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att bÄde Aftonbladet och Dagens Nyheter strÀvar efter att nyheten i sig ska bestÀmma i vilken kanal den ska publiceras.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn i förskoleklass och ettan tÀnker kring skolan och sitt eget lÀrande. Fokus ligger pÄ hur barn ser pÄ skillnader och likheter i förskoleklass och ettan, samt vad de baserar sina antaganden pÄ. Litteratur om bl a förskoleklassreformen, barnperspektiv, barnintervjuer och kvalitativa intervjuer ligger till grund för undersökningen. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta förskoleklassbarn och fyra barn frÄn ettan. Intervjuerna med barnen frÄn ettan Àr ett referensmaterial, eftersom de har erfarenheter ifrÄn bÄda skolformerna.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

FörĂ€ldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och Ă„ngest för sitt barns situation. Barns missbruk innebĂ€r ofta bĂ„de fysiska och psykiska konsekvenser för förĂ€ldrar. FörĂ€ldrar i en sĂ„dan situation Ă€r dĂ€rför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jĂ€mförs förĂ€ldrars och professionellas syn pĂ„ studiens fem olika teman; att vara förĂ€lder till ett barn med drogmissbruk, stöd till förĂ€ldrar, bemötande frĂ„n SocialtjĂ€nsten, tillgĂ€nglighet och samverkan. Studien bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer med förĂ€ldrar, FoU, SocialtjĂ€nsten och ÖppenvĂ„rden.