Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig själv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkännande. Tidigare forskning har istor utsträckning berört anställningsrekommendation utifrån intervjuer och demest framgångsrika resultaten har visat sig vara självförbättrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur självförbättrande IM taktik i personligtbrev, två kvalitéer av meriter, påverkar ett beslut omanställningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsättning personliga egenskaperrelaterar till självförbättrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 män. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanställningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjälvförbättrande IM taktik skattats.

Forskare skriver om att ledarskap grundar sig i de egenskaper en person besitter, situationer en person befinner sig i och roller en person tar sig an. Ledarskapsfenomenet i ett tillverkande företag har en intressant angreppsvinkel. Med en snabb teknisk utveckling, är det lättare att byta ut mänsklig arbetskraft och med expansionen av självstyrande team är ledarpositionen i tillverkande företag ifrågasatt. Trots dessa aspekter har den humanitära aspekten i företag idag fått en allt större roll. Idag läggs ett större fokus på att tillfredställa personalen och se till deras välmående.

Studiens syfte är att med hedonisk prissättningsfunktion undersöka vilka egenskaper som påverkar priset på en obebyggd tomt i Sverige samt att undersöka om samma regionala skillnader som finns i småhuspriser även gäller för tomtpriser. Det undersökta materialet omfattar 2 042 försäljningar av obebyggda tomter gjorda under 2010 och är ett utdrag ur fastighetsprisregistret som Lantmäteriet för. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för en rad egenskaper hos en tomt. Undersökta variabler är yta, vatten- och avloppsförhållande, strandnärhet, inkomstnivå, typ av bebyggelse, län och kommungrupp. För att undersöka om eventuellt samband mellan priser för småhus och obebyggda tomter görs ett Spearmans rangkorrelationstest.

Uppsatsen undersöker vilken ledarstil på den operativa nivån som är mest lämpliga vid myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) internationella humanitära insatser och varför. Uppsatsen syftar även till att studera om situationen påverkar vilken ledarstil som är mest lämplig. På basis av fyra intervjuer har det kunnat konstateras att de teoretiska ledarstilarna utvecklande, konventionellt och icke-ledarskap är mer nyanserade i verkligheten. Det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap men det bör kompletteras med andra egenskaper, framförallt lyhördhet. Vilka dessa egenskaper är beror både på situationen och på ledarens personlighet och tidigare erfarenheter.En övergripande förklaring till varför det utvecklande ledarskapet utgör en god grund för ett lämpligt ledarskap ligger främst i hur insatsgruppens medarbetare motiveras och engageras. Vikten av delaktighet i arbetet och att det finns en känsla av att vara en i gruppen har beskrivit som viktiga.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumärke som det heter på svenska, handlar om att rätt människor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand är något som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om värdefulla andelar på marknaden.  Studier har visat att anställda som är engagerade och trivs på sitt arbete också presterar bättre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. Många företag är inte medvetna om eller uppdaterade vad gäller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill säga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anställda att arbeta för denne. Det kan vara svårt att fastställa vilka områden som behöver utvecklas i företaget och vilka målgrupper som bör prioriteras. Tillgängliga mätmetoder för att få klarhet gällande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mätverktyg för att utvärdera ett företags arbetsgivarvarumärke gentemot nuvarande anställda.

Under hösten 2010 genomfördes geometrianalys hos Sandvik Coromant AB i Sandviken. Denna analys var en empirisk studie av mikro- och makrogeometrier hos artiklarna CNMG 120408 PM samt CNMG 120408 PR. Vid laboratorietesterna valdes skärdata så att följande deformationstyper provocerades fram; eggbrott, stukning, doppning och fasförslitning. Vidare genomfördes skärkraftstester med kontroll av spånbrytning. Resultatet av studien visar att de mikrogeometriförändringar som infördes inte påverkar spånbrytningen, medan skärkrafter och deformationer påverkas.

Syftet med denna kvalitativa studie var att, ur ett klientperspektiv, skildra vad som möjliggör fortsatt yrkesarbete hos personer med Reumatoid artrit. Undersökningsgruppen bestod av tio personer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 32-59 år som yrkesarbetade hel eller deltid. Fokusgruppintervjuer genomfördes. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en komparativ kodningsprocess. Resultatet visade att egenskaper hos såväl individ som omgivande miljö var betydelsefulla för att fortsätta yrkesarbeta.

Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är.Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehåll. Texterna jämfördes med varandra och om de uppvisade tillräckligt hög innehållsmässig överensstämmelse läggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehåll. Vid klassifikationen används orden i texterna, vilka avspeglar innehållet i texterna. Då är det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.

Påverkar personligheten lönesättningen? Kan chefen vara objektiv eller belönar chefen omedvetet dem som liknar honom/henne själv? Det saknas tidigare forskning om hur personligheten påverkar lön och lönesättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett samband mellan hög lön och en personlighet som liknar den lönesättande chefen. Studien är genomförd hos 4 chefer och 55 medarbetare inom handikapp-omsorgen i Ängelholms kommun. Undersökningen genomfördes med hjälp av Myers-Briggs standardiserade frågeformulär, intervjuer samt egna enkäter.

Trots otaliga digitala alternativ används fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks användares motiv till varför de väljer att använda analoga respektive digitala system, samt vad de anser är viktigt vid utveckling av gränssnitt till digitala system.Syftet med studien är att, ur ett användarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande när analoga system ska digitaliseras så att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala.Anställda på det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet från dessa intervjuer har sammanställts och analyserats med hjälp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats på den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det främst är enkelheten och överskådligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system är möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna på olika sätt, samt möjligheten att kunna dela information.Beträffande de intervjuades åsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nämner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benämns som negativa och som nackdelar hos digitala system.

Både entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, såväl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige där enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska näringslivet domineras främst av mindre företag. Bakom många av dessa mindre företag står individer med utländsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter från en annan del av världen.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillväxt är företag, vilket är en stor anledning till att fokus ligger på hur dessa väljer att finansiera sin verksamhet.

I en allt mer globaliserad värld är det nödvändigt att människor kan och har förmågan att jobba i andra länder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krävts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lärt sig av sina erfarenheter under den här tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin har skett på ett av Sveriges största företag som nämns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar både verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare är bl.a. förmågan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansåg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stärkts både i yrkeslivet och i det privata..