Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

År 2007 utkom den europeiska undersökning Confirmantion Work in Europe, som Ă€r en komparativ studie mellan sju europeiska lĂ€nders konfirmandarbete. Enligt denna studie Ă€r konfirmander i Svenska kyrkan nöjda med konfirmandtiden, förutom nĂ€r det gĂ€ller gudstjĂ€nsten. Sammanfattningen av resultaten i denna studie, pekar pĂ„ att Svenska kyrkans utmaning handlar om att utveckla strategier, för att öka konfirmandernas inflytande och deltagande i planering och genomförande av kyrkans gudstjĂ€nster. Denna uppsats syfte Ă€r att undersöka om och i sĂ„ fall hur, Svenska kyrkan har bemött den europeiska studiens utmaning att göra konfirmander mer delaktiga i gudstjĂ€nstlivet. I denna uppsats studeras hur Svenska kyrkan, med sĂ€rskild hĂ€nsyn till Linköpings stift, resonerar och arbetar med att fĂ„ konfirmander mer delaktiga i söndagens gudstjĂ€nst. HĂ€r redogörs för hur arbetet drivs pĂ„ nationell nivĂ„, men ocksĂ„ hur det kan se ut pĂ„ stifts- och församlingsnivĂ„.

Den ökande graden av homogena produkter och en allt högre konkurrens mellan företag skaparett behov för företagen att differentiera sig genom service. Fler och fler företag anvÀnder sig avproduktsupportservice för att skapa konkurrensfördelar. Det Àr lönsamt att ha bra kundserviceeftersom det kostar mindre att göra kunderna nöjda Àn vad det gör att attrahera nya kunder ellerfÄ tillbaka kunder som företaget tidigare förlorat. Det mycket viktigt för ett företag att se tillvilka kvaliteter som ger framgÄngsrik personal. Bra personal har olika nyckelegenskaperberoende pÄ vilken bransch det handlar om.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad Àr det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den pÄverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt Àr att samtidigt som ideella föreningars skatteregler Àr likartade, finns indikationer pÄ skillnader i sÄvÀl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan.Syfte: Syftet Àr att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval.Teori: Teoribildningen utgÄr ifrÄn ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras ocksÄ vÀgberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval.Metod: TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen.

Att vara anhörig nÀr ens nÀrstÄende blir svÄrt sjuk i cancer Àr en svÄr situation. Den anhörige Àr med, men ocksÄ utanför. Anhöriga till patienter med cancer upplever ofta cancerdiagnosen som ett hÄrt slag mot dem sjÀlva, och Àr dÀrför i behov av hjÀlp och stöd. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa hur anhöriga till patienter med cancer beskriver behov och kÀnslor i mötet med sjuksköterskan. InformationskÀllan utgörs av vetenskapliga artiklar frÄn tidskrifter och vetenskapliga rapporter.

Den hÀr rapporten har utrett möjligheten att automatiskt identifiera diken frÄnflygburet insamlat LiDAR-data. Den metod för identifiering som har valts harförst skapat en höjdbild frÄn LiDAR-data. DÀrefter har den tagit fram kandidatertill diken genom att vektorisera resultatet frÄn en linjedetektering. Egenskaper-na för dikeskandidaterna har sedan berÀknats genom en analys av höjdprofilerför varje enskild kandidat, dÀr höjdprofilerna skapats utifrÄn ursprungliga data.Genom att filtrera kandidaterna efter deras egenskaper kan dikeskartor med an-vÀndarspecificerade mÄtt pÄ diken presenteras i ett vektorformat som underlÀttarvidare anvÀndning. Rapporten beskriver hur algoritmen har implementerats ochpresenterar ocksÄ exempel pÄ resultat.

IIR-filter Àr överlÀgsna traditionellt skapade FIR-filter pÄ mÄnga punkter. De klarar sig med en klart lÀgre ordning för att realisera ett filter med samma egenskaper. En nackdel Àr dÀremot att filtret Àr klart kÀnsligare för koefficient kvantisering och förlorar sina egenskaper nÀr koefficienterna Àndras, detta intrÀffar Àven om förÀndringen Àr liten. Genom den speciella struktur som vÄgdigitala filter anvÀnder sig av kommer man runt detta problem. Det betyder bl.a.

Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.

Det finns stor ekonomisk potential för fastighetsbolag att energieffektivisera sitt fastighetsbestÄnd men tidigare vetenskaplig forskning har visat pÄ att denna potential inte till fullo utnyttjas av fastighetsbolagen. Uppsatsen kartlÀgger vilka barriÀrer som ligger till grund för denna outnyttjade potential och undersöker hur dessa barriÀrer pÄverkar fastighetsbolagens arbete med energieffektiviseringar. Uppsatsen undersöker Àven vilka av dessa barriÀrer som fastighetsbolagen anser vara mest problematiska.  FrÄn tidigare forskning och vetenskapliga artiklar kartlades ett antal barriÀrer som potentiellt kan hindra fastighetsbolagens arbete med energieffektivisering. Dessa Àr brist pÄ information, brist pÄ kompetens, finansiella svÄrigheter, tidsbrist, vÀrderingar och mÄl, storlek och maktfördelning. Med dessa barriÀrer som utgÄngspunkt sÄ undersöktes fyra fastighetsbolag kvalitativt för att fÄ en djupare förstÄelse för hur barriÀrerna pÄverkade deras arbete med energieffektiviseringar.

En kostnadsjÀmförelse av fyra maskinsystem för sönderdelning och transport av GROT vid avlÀgg har utförts för att identifiera kostnadspÄverkande faktorer samt finna de mest lönsamma maskinsystemen inom hanteringskedjan för GROT. Studerade maskinsystem var TOMO hugglink med en flisbil; Skotarburen flishugg och skopbil; Huggbil med lastvÀxlare och containersystem; Willibald kross och dumper med containersystem. Respektive maskinsystem körs av entreprenörer frÄn Norra SkogsÀgarna och fakturerade kostnader frÄn 15 utförda trakter per maskinsystem och entreprenör har analyserats med avseende pÄ transportavstÄnd och avlÀggstorlek. Fakturerade kostnader har sedan jÀmförts med kostnader berÀknade utifrÄn ekonomiska modeller med annuitetsmetoden och vetenskapliga rapporter som grund. I modellerna har medtagits fasta maskinkostnader, maskinutnyttjande, personalkostnader, rörliga kostnader samt förvÀntad prestation dÀr prestationen utgjorts av ett medeltal frÄn minst tvÄ vetenskapliga rapporter.

Denna studies syfte Àr att finna sÀtt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. FrÄgestÀllningen Àr: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tÀnka pÄ för att kunna anpassa musikinspelningar för mÀnniskor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehÄlla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, sÄ att övertonsserierna inte blir alltför lÄnga och gÄr för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfÄnget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfÄnget bör hÄlla sig runt 200-5000 Hz.

Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Bakgrund: Under de senaste Ären har samhÀllet blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har Àndrat förutsÀttningarna för att anvÀnda sig av belöningar som ett styrmedel och det Àr dÀrför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de Àndrade förutsÀttningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag agerar vid belöning av anstÀllda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet Àr vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen Àr baserad pÄ sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anstÀllda i forsknings- och utvecklingsprojekt.