Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Denna studie fokuserar pĂ„ investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta Ă€r en kategori av företag som har speciella förutsĂ€ttningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, lĂ„ga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att pĂ„verka pris pĂ„ producerade produkten, och dĂ€r kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan pĂ„verkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan pĂ„ deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsĂ€ttningar finns mycket liten tidigare forskning inom omrĂ„det och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts pĂ„ investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke pĂ„ bristen pĂ„ studier pĂ„ jordbruksföretag, har en viktig utgĂ„ngspunkt för denna studie varit att anvĂ€nda forskning pĂ„ investeringsbeteendet bland smĂ„- och medelstora företag, en kategori av företag som nĂ€stan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som anvĂ€ndes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som ÖhlmĂ©r m fl.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svÄrigheten att bedöma ett  bolags vÀrde samt dess ÄterbetalningsförmÄga. Vanligtvis vÀrderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgÄngar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och sÄledes till ett nekande av sökt kredit. Forskare lÀgger skulden pÄ redovisningssystemet men vi vill lyfta frÄgan om problemet Àven kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur banker, i rollen som finansiÀrer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten Àr att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att pÄvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer och praktikfall.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Nya företag Àr viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsÀttning, innovationer och vÀlfÀrd. Sverige har idag ett lÄgt nyföretagande i jÀmförelse med andra EU-lÀnder och en av orsakerna till detta Àr svÄrigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiÀrer) och en efterfrÄgesida (företag), dÀr ett gap uppstÄr dÄ utbudet understiger efterfrÄgan pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan pÄverka det finansiella gapet.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU vÀlja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsÄtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förÀndringarna innebar att tvÄ av de tidigare tre alternativen togs bort. DÀribland korridorregeln som tillÀt bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsÄtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jÀmförbarheten och transparensen i Ärsredovisningar och skapa ökad förstÄelse kring hur bolagens pensionsplaner pÄverkar de finansiella rapporterna. Dock trÀdde den nya standarden ikraft sÄ sent som den 1 januari 2013 och mÀrktes dÀrmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

BakgrundFörvÀntningsgap inom revision har anvÀnts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstÄr mellan förvÀntningarna som anvÀndarna av finansiella rapporter har pÄ revisorn och vad denne de facto gör. Under senare Är har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta frÀmst pÄ grund av ett antal spektakulÀra företagskollapser sÄsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mÄngas blickar mot revisorerna i jakten pÄ en syndabock. Anledningen till det Àr troligtvis att mÄnga har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen Àr.

Syftet med uppsatsen Àr att studera de tvÄ huvudkaraktÀrerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i sÄ fall hur deras egenskaper Àr formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de pÄverkas av att röra sig mellan olika samhÀllsklasser. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr att det inte enbart gÄr att analysera en maktordning utan att Àven ta hÀnsyn till andra maktordningar.Jag har utgÄtt ifrÄn Maria Nikolajevas uppstÀllning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar bÄde förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktÀrernas egenskaper Àr mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan frÄn överklassen sÀtter större vÀrde pÄ sig sjÀlv, medan pojken frÄn underklassen vÀrderar sig sjÀlv lÀgre. Hon har Àven haft tillgÄng till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte Àr lika trÀnad som hon Àr och dÀrmed mer kÀnslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.KaraktÀrerna pÄverkas av möten med andra klasser pÄ sÄ sÀtt att de omvÀrderar synen pÄ sig sjÀlva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Det nord-australiska pama-njungansprÄket djambarrpuy?u har studerats med avseende pÄ finita egenskaper. Det gÄr att pÄstÄ att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u Àr förmÄga att fungera som talhandling och förmÄga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras nÀrmare.

Författarna och skaparna av det balanserade styrkortet, Robert S Kaplan & David P Norton, menar att behovet av ett ekonomistyrningsverktyg som ger en mer fullstÀndig helhetsbild Àn enbart finansiella mÄtt har ökat alltmer. Detta frÀmst dÄ den konstant förÀnderliga vÀrld företagen agerar i har skiftat fokus och ser kunden som allt viktigare, vilket medför att företagen mÄste förstÄ och fÄ grepp om den egna verksamheten för att i förlÀngningen nÄ lÄngsiktiga framgÄngar. AnvÀndningen av enbart finansiella mÄtt gör att företagen kan försumma avgörande faktorer i sin omgivning nÀr framtida strategier tas fram. De perspektiv som Kaplan & Norton har utvecklat genom sitt arbete med det balanserade styrkortet Àr tÀnkta att underlÀtta den övergripande identifieringen av dessa nyckelfaktorer. Det balanserade styrkortet innehÄller dÀrför förutom det tidigare nÀmnda finansiella perspektivet Àven kund-, process- och lÀrandeperspektivet.

Inom den finansiella rapporteringen Àr tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnÄ tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnÄ tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.IntÀktsredovisning Àr en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen Àr det vanligt förekommande att projekten strÀcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sÄdana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Bakgrund och problemdiskussion: StrÀvan att uppnÄ mÄl Àr en grundlÀggande faktorsom pÄverkar alla typer av företag. Dessa mÄl kan uttryckas i finansiella termer, men pÄsenare Är har Àven icke-finansiella mÄl och mÄtt fÄtt allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga mÄttstockar inom kundfokus och Àr tvÄ icke-finansiellafaktorer som allt oftare gÄr att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns mÄnga olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. MÄnga studier inom Àmnet har fokuserat pÄ endast kundernas synoch fÄ studier beaktar köp- och sÀljförhÄllanden dÀr bÄda parter Àr företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstÀmmelse mellan leverantörers och kunders syn pÄ vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt pÄ relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingÄr i studien.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Studiens syfte var att se vilka personlighetsegenskaper som anses vara nödvÀndiga inom polisyrket samt om dessa sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Tidigare studier har utförts och pÄvisat samband mellan polislÀmplighet och personlighet. Det har pÄvisats en negativ samband mellan neuroticism och prestation inom polisyrket samt ett positivt samband mellan extraversion och prestation inom polisyrket.     För att belysa arbets- och personkrav för poliser intervjuades sex personer av bÄde manligt och kvinnligt kön. Urvalet bestod av poliser frÄn Södra Sverige. Intervjupersonerna fick besvara frÄgor utifrÄn en utformad intervjuguide som bestod av tre olika delar: vilka krav poliser stÀlls inför i sitt arbete, vilka egenskaper poliser har samt om dessa tvÄ delar sammanfaller med Big Five dimensionerna.     Resultatet visade pÄ att intervjupersonerna tog upp Ätta olika nödvÀndiga egenskaper inom polisyrket: tolerans, Àrlighet, analysförmÄga, kommunikation, samvetsgrannhet, neuroticism, trevlighet, öppenhet och extraversion.     I diskussionen framgick det att tidigare studier och den utförda studiens resultat hade mycket gemensamt. De egenskaper som ansÄgs vara nödvÀndiga inom polisyrket enligt de sex intervjupersonerna hade relativt god överensstÀmmelse med tidigare forskning inom omrÄdet samt polisens aktuella kravprofiler som anvÀnds vid rekrytering..