Med anledning av den finansiella kris som rÄder och den pÄverkan den haft pÄ börs- och rÀntekurser vÀrlden över ansÄg vi det intressant och samtidigt relevant att undersöka hur försÀkringsbolag pÄverkas av denna situation. Vi valde försÀkringsbolag dÄ de hanterar bÄde sina egna och sina kunders risker samt förvaltar stora portföljer. Den nuvarande ekonomiska situationen var bakgrunden till att studien genomfördes. Uppsatsen syftade till att undersöka om, och i sÄ fall hur, försÀkringsbolag anpassar och förÀndrar sin riskhanteringsprocess och organisation under den finansiella kris som rÄder. En kvalitativ metod tillÀmpades, dÀr intervjuer med tre inom Sverige vÀletablerade försÀkringsbolag genomfördes.

I takt med förÀndringar sÄsom ökad globalisering och teknologisk utveckling har begrepp som riskhantering vuxit fram som en vital del av företags lÄngsiktiga strategi. En del av ett företags riskhantering bör innehÄlla en plan som anger hur den operativa verksamheten kan fortgÄ nÀr en kris intrÀffar. Detta kallas för kontinuitetshantering, vilket Àr desamma som hantering av operativa risker. I en rapport frÄn 2005 fastslog Finansinspektionen att det fanns generella brister i kontinuitetshanteringen inom den svenska finanssektorn dÄ kvalitén och omfattningen pÄ företags kontinuitetsplaner varierade kraftigt.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att analysera hur svenska finansiella företag hanterar de risker som uppkommer i den dagliga verksamheten och om detta görs pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt, givet Finansinspektionens rekommendationer och brittisk standard för kontinuitetshantering. Studien Àmnade ocksÄ undersöka vilka faktorer som driver företagens kontinuitetshanteringsarbete och identifiera förbÀttringsmöjligheter.Det teoretiska ramverket utgjordes av Finansinspektionens vÀgledande dokument för kontinuitetshantering samt den brittiska standarden BS25999.Vi valde att undersöka hur vÀl finansiella företag hanterar operativa risker samt om de följer de riktlinjer som finns, genom en sÄ kallad mognadsmodell.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberĂ€ttelse. För företag Ă€r det vĂ€rdefullt att erhĂ„lla en ren revisionsberĂ€ttelse dĂ„ en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det frĂ„n utomstĂ„ende intressenter.Ämnet opinion shopping berör frĂ„gan om det Ă€r möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse samtidigt som det ifrĂ„gasĂ€tter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats frĂ€mst i USA och pĂ„ grund av skillnader mellan lĂ€nderna Ă€r det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anstÀllda. Resultaten av dessa rapporter har visat pÄ förekommande brister i förhÄllande till personuppgiftslagen i mÄnga av de granskade verksamheterna.Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur vÀl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. UtifrÄn brister identifierade i fallstudien har en mindre kartlÀggning av liknande företag genomförts i ett försök att mÀta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsstÀllande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anstÀllda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvÀndande kunde ocksÄ noteras.KartlÀggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gÀller rutiner för gallring samt bristande information kan tÀnkas förekomma Àven hos andra medelstora callcenterföretag.Slutsatsen av arbetet Àr att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem Är sedan tycks göra sig gÀllande bland vissa medelstora callcenterföretag Àven idag..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur rekryterarna vÀrderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfÀllet för att pÄ bÀsta sÀtt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet Àr ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lÀra kÀnna kandidatens sociala förmÄgor men intervjukonsten Àr inte bara vÀldigt viktig den Àr ocksÄ svÄr att bemÀstra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det stÀlls alltsÄ idag högre grad pÄ kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan Àven senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det hÀr fenomenet.

SamhÀllsekonomin i vÀst har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn att ha varit tillverkningsinriktad till att bli mer tjÀnstebaserad. Detta har medfört att investeringar i immateriella tillgÄngar har ökat och dÀrmed fÄtt en allt större betydelse. Trots detta har inte utformningen av företags redovisning följt denna utveckling, nÄgot som tydligt framgÄr i Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter dÀr det idag Àr svÄrt att se vÀrden som skapas i dessa nya typer av investeringar. I ett försök att möta dessa nya behov har det pÄ internationell basis utvecklats ny redovisningsstandard vilka bland annat Àr tÀnkta att förÀndra redovisningen av immateriella tillgÄngar för att pÄ sÄ sÀtt bÀttre spegla de vÀrden som skapas nÀr företag investerar i forskning och utveckling. FörÀndringen innebÀr att aktivering av utvecklingskostnader nu Àr möjlig, i förhÄllande till tidigare standard som föreskrev total kostnadsföring av forskning och utveckling.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur forskningsintensiva företag utifrÄn den nya standarden redovisar sin forskning och utveckling.

Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vad som Àr en bra vÀn, utifrÄn ett barnperspektiv, dÄ man inom utvecklingspsykologin pÄtalar att det finns ett samband mellan barns vÀnskapsrelationer och deras personlighetsutveckling samt psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Vad Àr önskvÀrda egenskaper och beteenden hos en bra vÀn?- Vad Àr icke önskvÀrda egenskaper och beteenden hos en bra vÀn?- Vad gör man tillsammans med en bra vÀn?Metod: DÄ vi vill undersöka barn i Ärskurs fyras individuella upplevelser av vÀnskap har vi valt en kvalitativ metodstrategi, i form av enskilda intervjuer. VÄra intervjuer Àr deskriptivt inriktade och syftar till att skildra det specifika, inte allmÀnna Äsikter. I vÄr uppsats anvÀnder vi oss av sÄ kallad abduktion, dÄ vi vÀxlar mellan empirisk data och teori.Resultat och konklusioner: Vi kan utifrÄn vÄrt resultat urskilja att barnens beskrivningar av vad som Àr en bra vÀn innehÄller bÄde beteenden och egenskaper, som Àr till stor del överensstÀmmande i de olika intervjuerna.

En frisk alm lever i fyra till femhundra Är. Men smittas almen av den förödande almsjukan sÄ kan trÀdet dö tillföljd av sjukdomen inom nÄgra mÄnader. Almsjukan Àr en vissnesjukdom som orsakas av de tvÄ sporsÀcksvamparna Ophiostoma ulmi och Ophiostoma novo ? ulmi. Sjukdomen sprids av almsplintborren eller via rotkontakt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad framgÄng Àr i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som Àr anvÀndbara för att uppnÄ denna. Uppsatsen Àmnar sÄledes belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att Äterge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nÄ framgÄng. PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella portrÀtteringen av pojkar/mÀn och flickor/kvinnor i en lÀsebokserie bestÄende av tre lÀseböcker. LÀseboksserien anvÀnds vid lÀsinlÀrning i svenska i grundskolans tidigare Är och Àr utformad efter lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de förestÀllningar om manligt och kvinnligt, sÄsom de förmedlas genom lÀseböckerna befÀster eller bryter mot den rÄdande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med bÄde kvantitativa och kvalitativa inslag, dÀr fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhÀllsomrÄden mÀn och kvinnor avbildas, vilka kÀnslor och egenskaper mÀn och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som anvÀnds i portrÀtteringen av mÀn och kvinnor. Studiens resultat Àr inte entydigt dÄ de förestÀllningar om mÀn och kvinnor som synliggörs i lÀseböckerna bÄde kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befÀsta dem.

Examensarbetet anvÀnder generaliserade linjÀra modeller för att identifiera och analysera enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar risken för operativa förluster. Företag exponeras sÀllan mot operativa förluster vilket gör att det finns lite information om dessa förluster. De generaliserade linjÀra modellerna anvÀnder statistiska metoder som gör det möjligt att analysera all tillgÀnglig interndata trots att den Àr begrÀnsad. Dessutom möjliggör metoden att analysera frekvensen av förlusterna samt magnituden av förlusterna var för sig. Det Àr fördelaktigt att göra tvÄ separata analyser, oberoende av varandra, för att identifiera vilka enhetsspecifika egenskaper som pÄverkar förlustfrekvensen respektive förlustmagnituden.

SkuldsÀttningsgraden ökar vÀrdet pÄ ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnÄ en optimal kapitalstruktur mÄste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen pÄ ett företag bör ta hÀnsyn till nÀr de bestÀmmer skuldsÀttningsgraden ?företagets lönsamhet, storlek, tillgÄngsstruktur och affÀrsrisk.Syftet med denna studie Àr att testa vilka oberoende variabler som pÄverkar skuldsÀttningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillÀmpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin.Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns nÄgot samband mellan skuldsÀttningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan dÀrmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur..

En av de svÄra och mest tidskrÀvande processerna i ett företags bokslutsrapport Àr nÀr man ska vÀrdera sitt lager. TillgÄngarna som finns kvar i slutet av Äret ska Äterspegla det verkliga ekonomiska vÀrdet som man ska ha med sig in i det nya Äret som IB i balansrÀkningen. AnvÀndning av olika principer och modeller kan skapa olika problem för företaget, beroende vad man vÀljer att anvÀnda sig av. Detta stÀller stora krav pÄ att Ärsredovisningens poster Àr rÀtt vÀrderade, sÄ att de inte skapar ett missvisande underlag för intressenterna.Varje individ gör sin egen bedömning utifrÄn sina egna erfarenheter och kompetens, detta kan leda till att vÀrderingsprocessen av varulagret kan upplevas som komplex och tidskrÀvande.Syftet med vÄr kandidat uppsatts Àr att förklara sambandet mellan hur egenskaper och personlighet pÄverkar ekonomen vid vÀrderingsprocessen varulagret hos medelstora och stora tillverkande företag.Vi har genomfört en kvantitativ metod dÀr vi har undersökt tillverkande företag. Vi har skickat ut en webbenkÀt till ekonomen som har hand om vÀrderingsprocessen av varulagret i företag.