Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har lÀnge varit ett debatterat Àmne, detta pÄ grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sÄrbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och vÀrderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. TillgÄngar och skulder skall vÀrderas till verkligt vÀrde. NÀr en aktiv marknad för handel existerar vÀrderas dessa till marknadsvÀrde, i de fall dÀr en aktiv marknad saknas kommer vÀrdering att göras utifrÄn uppskattningar och vÀrderingstekniker.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter fÄr pÄ dels synen pÄ redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar Àven till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: DÄ det studerade fenomenet Àr relativt nytt har vi anvÀnt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlÀgga tidigare outforskat omrÄde. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har anvÀnt ett upplÀgg dÀr respondenterna tillfrÄgats om sina Äsikter i en enkÀt och delats in i grupper som har olika intressentförhÄllande till de studerade företagens finansiella redovisning.

I takt med att företagens affĂ€rsmodeller och omvĂ€rld globaliseras utges redovisningsstandarder som primĂ€rt efterstrĂ€var finansiell anvĂ€ndbarhet för aktörer pĂ„kapitalmarknaderna. Begreppet anvĂ€ndbarhet i finansiella rapporter har dĂ€rmed i stor utstrĂ€ckning kommit att handla om denna anvĂ€ndbarhet för kapitalmarknader.AnvĂ€ndbarhet kan dock Ă€ven handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess Ă€gare. Ägarna ska ha möjlighet att utvĂ€rdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer Ă€r tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrĂ„n Ă€garnas intressen. Problem kan emellertid uppstĂ„ dĂ„ revisorer skatillvarata Ă€garnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprĂ€ttar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars frĂ€msta Ă€ndamĂ„l Ă€r att informera kapitalmarknader.Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn pĂ„hur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns pĂ„, i huvudsak, tvĂ„anvĂ€ndargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och Ă€gare.

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov sÄsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gÀller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lÀmna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler Àr dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 Ärs Ärsredovisningar fÄtt vÀlja mellan att redovisa efter den Àldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgÄende valt att redovisa efter den nyare standarden.Trots att införandet av IFRS 7 till stor del Àr motiverat av en strÀvan efter att öka anvÀndares förstÄelse för hur finansiella instrument pÄverka företags exponering för finansiella risker sÄ varnas det för att 2005 Ärs Ärsredovisningar inte alltid blir jÀmförbara, dÄ bland annat pÄ grund av den valfrihet som företag har.

Bakgrund Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare genom Ären. Men de Àr ocksÄ behÀftade med en del redovisningsmÀssiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i mÄnga av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevÀrt mellan svenska börsföretag. Men hur pÄverkar sÄdant egentligen anvÀndarna och vilka branscher Àr mest utsatta?Syfte Syftet med studien Àr att identifiera om, och i sÄ fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i frÄga om mÀngden immateriella tillgÄngar samt att studera hur detta kan tÀnkas pÄverka anvÀndbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien Àr att pÄtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trÀdde i kraft 1 januari Är 2009. IAS 1 Àr en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillÀmpas av svensknoterade bolag vid upprÀttande av koncernredovisning sedan Är 2005. Revideringen innebÀr att orealiserade vÀrdeförÀndringar som inte Àr Àgarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har dÀrmed förÀndrats vilket har pÄverkat hur företag presenterar bÄde sitt resultat och sin finansiella stÀllning. Valmöjligheter gÀllande sÄvÀl uppstÀllningsform som val av rubriker pÄ de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1.

Bakgrund och problem: ProblemomrÄdet vi berör Àr relativt outforskat och i grÀnslandet mellan styrelsearbete, ideella organisationer och finansiella rapporter med avseende pÄ relevanta dimensioner hos dessa för styrelsen som underlag för beslut, kontroll, uppföljning och styrning av en ideell organisation. Den debatt som hittills förekommit har belyst de olika omrÄdena enskilt men inte som en enda helhet inom ideella organisationer. Annan forskning har frÀmst fokuserat pÄ kommersiella bolag eller prestationsmÀtningen i ideella organisationer vilket gör detta problemomrÄdet intressant att utforska nÀrmare.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att dra slutsatser och förtydliga hur den finansiella informationen i rapporter till styrelsen i en ideell organisation Àr och om hur den skulle förbÀttras utifrÄn bl.a. relevanta dimensioner. Studien syftar ocksÄ till att öppna upp och uppmÀrksamma detta omrÄde för vidareforskning.

Syftet med denna studie Àr att utvÀrdera IASB:s kvalitativa egenskaper utifrÄn kapitalmarknadsperspektivet. Vi har anvÀnt oss av en deduktiv metod med utgÄngspunkt i empirin. Denna utgörs av IASB:s kvalitativa egenskaper. Dessa har utvÀrderats frÀmst utifrÄn de teorier som lades fram i Trueblood-rapporten frÄn 1973. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur egenskaperna ger sig uttryck i praktiken har vi undersökt detta med hjÀlp av IAS 18, standarden för intÀktsredovisning.

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

VÄrt syfte Àr att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhÄllningssÀtt till information i företagens finansiella rapporter. Vi Àmnar Àven redogöra för analytikerns synsÀtt pÄ sitt samspel med företagen och hur detta kan pÄverka marknaden. Uppsatsen Àr deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bÀsta finansanalytiker. Slutsatser Àr att analytikern krÀver all form av information som kan pÄverka företagen men Àr nöjd med Ärsredovisningens information. Balans- och resultatrÀkning samt kassaflödet anvÀnds mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Hur goodwill och immateriella tillgÄngar ska redovisas har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU anvÀnda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta Àr att standardsÀttarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? RörelseförvÀrv var att en större andel immateriella tillgÄngar skulle identifieras vid ett rörelseförvÀrv och dÀrmed skulle goodwill minska i företags balansrÀkningar och ge en mer rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter.

Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

LÀmpligheten i att redovisa immateriella tillgÄngar har diskuterats lÀnge inom forskningen med varierande Äsikter. FöresprÄkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgÄngar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hÀvdar att en sÄdan redovisning skadar redovisningens trovÀrdighet pÄ grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om en redovisning av immateriella tillgÄngar behövs för att frÀmja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvÀrderas hur redovisade immateriella tillgÄngar motverkar diskrepansen mellan bokförda vÀrden och marknadsvÀrden som uppstÄr genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder pÄ att immateriella tillgÄngar inte mÀrkbart frÀmjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en vÀrdering frÄn modellen om residual income gör det i högre utstrÀckning.