Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

Tidigare forskning av romantisk attraktion har visat att mÀnniskor vÀljer partners bÄde som liknar dem sjÀlva och som kompletterar dem utifrÄn beteendemÀssiga och fysiska egenskaper. Syftet med studien var att fördjupa forskningen och mer precist identifiera vilka egenskaper som anses vÀsentliga vid ett romantiskt intresse hos unga vuxna. Deltagare var 45 individer i Äldrarna 17-26, varav 39 kvinnor. Data samlades in genom öppna enkÀter och analyserades med meningskoncentrering. Analysen resulterade i fem attraktiva egenskaper: Personen ska (1) ha egenskaper jag tycker om, (2) fÄ mig att kÀnna mig speciell, (3) vara attraktiv för mig, (4) vara möjlig att relatera med och (5) bry sig om andra.

Bakgrund: Vid konkurser gÄr stora vÀrden till spillo och externa intressenter gör förluster. Genom att sÄ snabbt som möjligt fÄ rÀttvisande information om bolagets stÀllning kan externa intressenter vidta ÄtgÀrder för att undvika förluster. Vid bedömning av ett företags finansiella utveckling rÀcker det inte med att enbart studera redovisat resultat utan det Àr Àven viktigt att anvÀnda en uppstÀllning som visar företagets finansiella flöden. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det med hjÀlp av information frÄn finansieringsanalysen gÄr att förutse en konkurs. Genomförande: I undersökningen har 10 konkursbolagjÀmförts med 10 överlevande bolag i ett försök att finna skillnader mellan dessa med avseende pÄ nyckeltal som tagits fram frÄn finansieringsanalysen och balans- och resultatrÀkningen.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare Àr syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhÄller sig till varandra. Detta Àr viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsÀttningsskapandet i samhÀllet, och finansieringsvalet och anvÀndandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhÄlla en djupare förstÄelse har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt valts dÀr sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten Àr följande, (1) SME företag anvÀnder mestadels Äterinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar frÄn utomstÄende finansiella institutioner. Vidare, (2) anvÀndes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskÀlla.

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda pÄ vad som kan göra en lÀrare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lÀrare ska ha och vilka egenskaper deras bÀsta lÀrare har. DÀrefter har vi observerat tvÄ lÀrare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgÄtt frÄn den klassiska retorikens begreppsapparat dÄ vi analyserat vÄra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

De höga beloppen och den vÀxande populariteten associerade med företagsförvÀrv har lett till mÄnga försök inom forskningen att förutsÀga vilka företag som blir förvÀrvade. Denna studie Àmnar undersöka förvÀrvsmarknaden pÄ Nasdaq OMX Nordic under tidsperioden 2002-2011. Syftet Àr att studera om marknadsvÀrdering, finansiella karaktÀrsdrag samt Àgarstruktur pÄverkar sannolikheten att företag blir förvÀrvade. Populationen utgörs av 81 förvÀrvade företag under den studerade tidsperioden samt en kontrollgrupp av samma antal. Resultaten visar att marknadsvÀrdering och finansiella karaktÀrsdrag inte skiljer sig mellan förvÀrvade och icke-förvÀrvade företag och dÀrför inte kan anvÀndas som instrument för förutsÀgelse av förvÀrvssannolikhet.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Syftet med studien Àr att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II pÄverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella lÀget. TillvÀgagÄngssÀttet för problemstÀllningen Àr deduktiv och en kvalitativ metod anvÀnds. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och dÀrefter förklaras begreppet kapitaltÀckning och vad som dÀri ingÄr. I empirin sammanstÀlls hur respondenterna ser pÄ riskhantering och regelverket Basel II samt deras Äsikter om det finansiella lÀget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning dÄ reglerna för bedömningen har stramats Ät hÄrdare Àn tidigare. DÀrmed sÀnker bankerna betydligt sina risker vid utlÄning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fÄtt tillÄtelse att anvÀnda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Customer Relationship Management (CRM) har beskrivits som en filosofi, en teknologi, en strategi, en process och ett IT-system. Det finns ingen allmÀngiltig definition av CRM vilket har lett till svÄrigheter att identifiera och definiera tillförlitliga mÄtt vid mÀtning av dess effektivitet. Detta har lett till att företag skÀmtsamt brukar benÀmna att CRM stÄr för ?Can?tReally Measure?. Oavsett har flertalet modeller, mÄtt och system tagits fram för att kunna göra CRM-insatser mÀtbara.

Tidigare forskning visar pÄ att skillnader mellan snabbvÀxande och icke vÀxande företag kan bero pÄ entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie Àr dÀrför att jÀmföra ytterligheterna snabbvÀxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, kÀnsla av kontroll, riskbenÀgenhet och situationsspecifika sjÀlvförtroende. I företagets strategier ingÄr differentiering och kostnadsöverlÀgsenhet.

Ideella föreningar har varken ett syfte eller mÄl att generera vinst. Trots detta ska de redovisa pÄ samma sÀtt som vinstdrivande företag, vilket kan göra det svÄrt att bedöma föreningens mÄluppfyllelse utifrÄn redovisningen. Vi har intervjuat tre ideella föreningar för att se hur dessa mÀter mÄluppfyllelsen samt hur mÀtningen av mÄluppfyllelsen kan göras mer effektiv. VÄr slutsats Àr att en kombination av finansiella mÄl, som kan mÀtas med nyckeltal, och icke-finansiella mÄl, som visar pÄ kvalitén hos aktiviteterna, Àr hur föreningarna mÀter mÄluppfyllelse samt att den kan göras mer effektiv med hjÀlp av ett balanserat styrkort..