2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell våldsanvändning.Syfte med uppsatsen är att se hur Bushadministrationens motiveringar förhåller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en Kvalitativ textanalys där tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen använts. Realismen har även använts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.

Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem, vilket skapar både behov och intresse av kostråd för viktminskning. Internet är en växande mediearena där kostfrågan ständigt debatteras och där råden är många och ofta motstridiga. Många överviktiga ger sig själva in i denna djungel av kostråd, där enkla lösningar och mirakelkurer ofta går före vetenskaplighet. Som yrkesverksam inom kostrådgivning är det viktigt att känna till vilka kostråd som cirkulerar i media, för att veta vad som når våra klienter. Denna studies syfte var därför att skapa en ökad insikt och kunskap om vilka kostråd för viktminskning som presenteras på Aftonbladets webbplats Vikt, en del av Sveriges största hälsotidning, Kropp & hälsa.

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.

Detta är en undersökning av hur två tidningar som riktar sig till kvinnor konstruerar bilden av kvinnan. Analysen grundar sig på ett nummer av vardera tidningen (Femina Nr 9, september 2004 och amelia Nr 20, 16 september 2004) med fokus på ledarna och därtill en artikel som porträtterar en kvinna eller kvinnor. I Femina analyseras ledaren ?I kålrotens tecken? och artikeln om Marie Göranzon. I amelia analyseras ledaren ?Hjälp, ge mig stil!? och artikeln ?Skål för Elin, Elisabeth och Ada!?.Jag gör en textanalys av de utvalda texterna.

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en Kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen.Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen.Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation.En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den..

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehåll utifrån ett motivationsperspektiv. Studiens frågeställningar är hur väl skriftliga omdömena är konkretiserade utifrån kunskapskraven, hur förhåller sig skriftliga omdömen utifrån individens grundläggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrån individens grundläggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bättre? Studien tar även upp hur målstyrda skriftliga omdömena är, samt dess påverkan på elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod är en Kvalitativ textanalys. Utgångspunkten i metoden är den ideationella strukturen, som eftersträvar att med hjälp av mikropropositioner framställa textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt två grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka grundsärskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehåll. Frågeställningarna var: Vad innehåller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i ämnet idrott och hälsa? På vilket sätt är kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Utifrån textanalysen utformades en intervjuguide.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

This survey is a text analysis of 4 teaching books during a ten years period in Social studies from a multicultural and intercultural perspective. Taking as a starting point that society and the school in today?s Sweden are multicultural and in need of more intercultural teaching I explore teaching books in social science to se how they relate to Sweden as a multicultural society and their way of relating to intercultural teachings and compare them. The questions asked are: How do the different books describe the multicultural society in Sweden? What kind of intercultural tools are found in the books? And are there any similarities or differences among these books? The theories used as a starting point are reformulated by the author after theories of Von Wright and Lahdenperä to fit in to the context of a text analysis of teaching books and the method used is a content analysis with its purpose of describing how the books are constructed.

USA:s vara eller icke varaEn svensk tidningsstudie om inställningen till USA:s medverkan i vietnamkriget.Studien ämnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd ställde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgår från två olika tidsperioder en från 1965 och en från 1972 för att utskönja i fall någon förändring sker med inställningen över tid. Som teori användes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod användes en kvalitativ komparativ textanalys.Analysen visar att DN och Arbetet var de två tidningar som var mest kritiska till USA:s närvaro medan Svd intog en mer USA-vänlig hållning. Det sker ingen större förändring över tid. Kritiken är dock något hårdare och mer rätt fram under den andra perioden..

I denna uppsats har jag undersökt utländska nyhetsbyråer verksamma i Sverige och huruvida de har blivit mer likriktade i sina val av ämnen till nyhetstexter. Jag undersöker och diskuterar om användandet av lokala, svenska journalister kan motverka en sådan likriktning. I min undersökning har jag främst utgått från teorin om homogenisering eller likriktning. Mina frågor handlar främst om ämnesvalets förändring och om journalistens möjlighet att påverka innehållet. För att besvara frågorna har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och en kompletterande textanalys.

Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av Kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

This qualitative study examines how emergency people are framed in Swedish evening-, and local newspapers during the forest fire in Va?stmanland, Sweden 2014. The study also includes if there is any difference between the framing due to the location of the newspaper. The study is based on qualitative text analysis. The theoretical basis is representation, framing theory, media image, media logic and a few conceptions from crisis communication theory.

Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. Metoden som används är en Kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod.

As the numbers of immigrants to Sweden and the EU are ever increasing even the right-wing populist parties grow faster in number. Sweden, Germany and France are three European countries that receive 90 percent of all asylum seekers and should therefore have a well-established and talked about immigration policy one can think. Yet the political parties in Sweden do not mention much about the immigration policy apart from the political party Sweden Democrats. This study aims to analyze eight different political parties in the Swedish parliament through a textual analysis to see what kind of immigration policy they share. Carl Dahlström has a theory to determine what type of policy a certain party has and whether they want to assimilate or integrate immigrants.