Många lider av långvarig ländryggssmärta, men få erbjuds en orsaksförklaring eller adekvat behandling. Den biopsykosociala modellen möjliggör dock en viss förståelse av lidandet. Den långvariga smärtan begränsar individen vilket bland annat antas påverka självupplevelsen. Syftet med studien var att utifrån en explorativ ansats erhålla en fördjupad förståelse av självupplevelsen hos personer med långvarig ländryggssmärta. Halvstrukturerade intervjuer användes och materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Den psykiska ohälsan bland elever ökar. Skolsköterskor möter idag många etiska och moraliska problem. Skolsköterskor ägnar mycket tid åt att stödja och hjälpa barn med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna ge stöd och hjälp till barn som mår psykiskt dåligt i skolmiljön. Sju skolsköterskor från Norra Sverige deltog i studien.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

Inom akutsjukvården där vård av patienter bedrivs i en teknisk avancerad miljö kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer. Operationssjuksköterskan är legitimerad sjuksköterska och har en skyddad yrkestitel som erhållits efter genomgången specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot operationssjuksköterska. Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer. Tio operationssjuksköterskor intervjuades. Deltagarna fick delge berättelser om etiskt svåra situationer upplevda på en operationsavdelning.

Ett av patientens främsta behov under sjukhusvistelse är att få information angående sin hälsa och pågående vård. Informationsutbytet under en sjukhusvistelse sker till största del under en rond. Studier visar att patienter upplever bristande bemötande och information vid olika kontakter som patienten har med vården. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter, upplevelser och förväntningar av rond. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats, datainsamling skedde med semi- strukturerade intervjuer och data analyserades med tematisk innehållsanalys.

I dag vårdas personer med svår sjukdom i livets slut ofta i hemmet med stöd av hemtjänst, närstående och distriktssköterskor. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge omvårdnad i hemmet till äldre personer med svår sjukdom i livets slut. I studien har sex distriktssköterskor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema: Att vara närvarande, vilket innehåller fyra kategorier: Att känna tillfredställelse: Att ge trygghet: Att inse betydelsen av närståendes närvaro och Att känna sig otillräcklig.

Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

I Sverige drabbas årligen mellan 6 000 till 10 000 personer av ett hjärtstopp. Majoriteten av personerna som drabbas av ett hjärtstopp får det utanför sjukhuset. Ambulanspersonal är de som larmas först ut till platsen för att påbörja det akuta omhändertagandet av en person med hjärtstopp. Effektiv behandling av hjärtstopp prehospitalt innefattar bland annat hjärt- och lungräddning (HLR). Ett hjärtstopp är en krävande uppgift för ambulanssjuksköterskan då det gäller att snabbt bedöma och påbörja behandlingen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt.

Syftet med rapporten är att utvärdera en interaktiv brand- och räddningsinstruktion som framförallt används inom försvarsmakten. Utvärderingen gick ut på att ta reda på hur användarna använder instruktionen och hur de vill att den ska utvecklas i framtiden för att möta deras behov. Utvärderingen genomfördes genom intervjuer med sju användare från olika delar av landet samt en heuristisk utvärdering utifrån Nielsens tio användbarhetsprinciper och med hänsyn till Sweller och Chandlers ?cognitive load theory?. Resultatet visade att instruktionen framförallt används som uppslagsbok och att användarna vill se en utveckling av instruktionen där den blir större och omfattar mer information, till exempel om haverier och utländska luftfartyg och att text och illustrationer i instruktionen är uppdaterad och korrekt.

Att plötsligt insjukna i akut sjukdom är för den drabbade personen men även för hans eller hennes närstående en stor belastning med många blandande känslor. För ambulans-sjuksköterskor hör detta till vardagen men för de utsatta blir verkligheten hotad och medvetenheten om förlust av den sjuke blir påtaglig. Närstående till personer som vårdas inom akutsjukvården är ofta i en mycket utsatt, sårbar men framförallt ny situation. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en svårt sjuk person fått ambulanssjukvård. Sammanlagt åtta närstående intervjuades med en kvalitativ forskningsintervju som därefter analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer och PA-konsulter i en offentlig verksamhet upplever och värderar den kompetensbaserade intervjumodellen vid rekrytering (Lindelöw, 2008). Det gjordes ett målstyrt urval som genererade (n=10). Studien var av kvalitativ karaktär och för att samla in data genomfördes semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analysmodell. Resultatet indikerade på att chefer och PA-konsulterna upplevde att den kompetensbaserade intervjumodellen gav en bättre struktur och tydlighet samt att det blev enklare att jämföra de sökande vilket bidrog till en objektivare bedömning.