Den här rapporten beskriver arbetet med en automatiserad provrörsförflyttare. Det är ett examensarbete som har gjorts på företaget Q-linea AB. En karuselliknande konstruktion med en stegmotor användes för att flytta prover mellan ett antal positioner. En mikrokontroller som hanterar styrning och sensordata har programmerats i C. LabVIEW och en USB-kamera har använts som hjälp till att göra utvärderingar och tester av systemet.

Bakgrund: Under 1970-talet börjar företag förändra sitt arbetande med traditionell budget. Detta p.g.a.att budgeten inte ses som tillräckligt flexibel i världens olika förändringar. Många företag väljer att förbättra den traditionella budgeten med olika förbättringsåtgärder. Som ett exempel på detta är Handelsbanken som väljer ett nytt system Beyond Budgeting/Budgetlösstyrning. Ett ekonomistyrningssystem som är den traditionella budgetens motsats.Syfte: Studien syftar till att se hur de olika systemen fungerar i reella verksamheter, och speciellt de som har erfarenheter av Beyond Budgeting.

SAMMANFATTNING Problem: Det finns många tankar om organisationer och hur de ska styras. Förr handlade det om att styra företagets olika resurser för att uppnå lönsamhet. I dag krävs det mer av företagen och dess traditionella organisationsformer sätts på prov. För att utvecklas och framförallt kunna konkurrera i den allt mer föränderliga omgivningen krävs det att organisationerna är öppna för nya tankesätt. Det pågår en övergång från traditionella organisationer till processorienterade organisationer.

Sammanfattning Titel: Att vara eller inte vara ? en studie i hur kontroll påverkar projektledares situation och dagliga arbete professionella tjänsteföretag. Författare: Daniel Kelly, Henrik Lundgren,Sandra Malmgren Kategori: Magisteruppsats, 10 poäng, Organisation Handledare Mats Alvesson Problem: Projekt i managementkonsultbranschen är ofta komplicerade. Varje projekt har sin unika karaktär och skapar nya situationer. Med hjälp av sin helhetsöverblick ska projektledaren styra och överblicka arbetet.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation.Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen.

Laborativ matematik har under flera år varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. När jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta på vilka faktorer som påverkar inlärningen med hjälp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes både allmänt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrån elevernas betygsättning och viktning är att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar är det viktigaste.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt bläckstråleskrivarsystem. Projektet är baserat på effektmål ställda av beställaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns även på att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett användarvänligtgränssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

Vårt examensarbete har genomförts på företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste året har företaget haft motgångar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har således syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nått implementering. För att uppnå syftet har vi utgått från en, i stort sett, kvalitativ ansats där primärdata har insamlats genom metoder såsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundärdata inhämtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer på fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivåer. Detta har påvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gäller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .

BakgrundUnder de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen.

Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, är inte utbildning av handledare en självklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra handledarutbildning.Syfte: Den här undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förändringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets handledarutbildning 2008-2009.Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten från början av handledarutbildningen, och tre från slutet. Med hjälp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlärningsstil, och fokus.Resultat: Jämförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade på en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hållandet av fokus på viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade också handledarens tillit på alliansen, som tålde mer brott.

Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en programvara för styrning av ett industriellt bläckstråleskrivarsystem. Projektet är baserat på effektmål ställda av beställaren Inkit AB. Dessa omfattar funktionalitet som programvaran ska ha. Krav fanns även på att programvaran skulle ha stöd för internationalisering, samt att den skulle ha ett användarvänligtgränssnitt. Det inbyggda systemet som ska köra programvaran har en ARM-arkitektur.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen.