Rökning är den vanligaste yttre orsaken till hjärt- kärlsjukdom och förtidig död. Trots att befolkningen är medveten om konsekvenserna av rökning fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem för samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta mer preventivt. Syftet med denna litteraturstudie var att utforska vilka åtgärder sjuksköterskan kunde tillhandahålla för att stödja patienter med hjärt- kärlsjukdom i rökavvänjningsprocessen. Metoden var en litteraturstudie, som grundar sig på Goodmans sju steg.

Bakgrund: Cancersjuka patienter kan uppleva en svår och tung tillvaro. Patienterna kan ha ett behov av att avdramatisera situationen och få en stund av lättnad (Birgegård & Glimelius, 2002). Humor kan tillföra något positivt i tillvaron samt underlätta i svåra situationer. Skratt kan öka välmående och bidra till en känsla av lättnad (Holland & Sheldon, 2000). Syfte: Att beskriva betydelsen av humor för cancersjuka patienter.

Bakgrund: HIV är ett stort globalt problem då det inte finns botande behandling eller vaccin mot sjukdomen. Tidigare var HIV känt som sjukdom relaterat till homosexualitet, men alla kan insjukna i HIV, vid oskyddade samlag, eller vid smittöverföring från mor till barn under graviditet, förlossning eller amning. 1982 upptäcktes det första HIV-fallet hos en homosexuell man i Sverige, och under 2013 beräknades 6400 människor vara HIV-positiva. Homosexualitet är tabu i de flesta länder och homosexuella män som är HIV-positiva känner sig ofta diskriminerade och stigmatiserade i vården och även från resten av samhället.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur män som identifierar sig som homosexuella och är HIV-positiva upplever att de blir bemötta i vården.Metod: Till denna litteraturstudie har nio empiriska studier med kvalitativ forskningsmetod använts och analyserats med en beskrivande analys av innehåll inspirerad av Friberg. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMED och PsycINFO.Resultat: Resultatet fann tre kategorier av upplevelser: Vi fann att männen upplevde sig stigmatiserade och diskriminerade både i vården och av sin omgivning eller objektifierade, men även att de blev bemötta med förståelse.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vetenskapliga undersökningar påvisar att otillräckliga kunskaper och otillräcklig information om HPV och dess samband med livmoderhalscancer resulterar i att kvinnor inte tar del av de åtgärdsprogram som erbjuds därmed löper ökad risk för att drabbas av livmoderhalscancer.Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus och upplevelse vid en gynekologisk cellprovskontroll.Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, grundad på sex kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ vetenskaplig artikel. Dessa utvalda vetenskapliga artiklars resultatdel analyserades utifrån ett manifest perspektiv.Resultat: Studiens resultat författades utifrån fyra teman: trygghet, kunskap, tillgänglighet och bemötande. Vidare visar litteraturstudien att det finns ett behov hos kvinnor att få information om Humant Papillomvirus och sambandet med livmoderhalscancer vid upprepade tillfällen och via olika kanaler för att kunna ta ett aktivt och väl grundat beslut och uppleva delaktighet i vården.Slutsats: Resultatet visar att vårdinrättningarna måste bli bättre på att verkställa sina uppgifter både utifrån de riktlinjer som finns och utifrån det behov som kvinnor efterfrågar. Sjuksköterskans information och bemötande vid en gynekologisk cellprovskontroll visar sig ha stor betydelse för att kvinnorna ska uppleva delaktighet och motivation att delta vid fortsatta kontroller..

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

Bakgrund: Det finns brister i sjukvårdsystemet inom palliativ vård. En anledning är att vårdpersonalen saknar tillräcklig utbildning. Den palliativa vården kan ses som ett lotteri ? där nitlotten är att få vårdas i slutet av sitt liv av någon som endast har några timmars utbildning. Familjer kan uppleva livets slut som den mest smärtsamma fasen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för både infarkter och blödningar som drabbar hjärnan. Stroke är bland de vanligaste sjukdomarna som drabbar den svenska befolkningen. Stroke är inte bara en sjukdom som drabbar den som insjuknar utan påverkar hela familjen.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa anhörigas upplevelse av när en närstående drabbats av en stroke och överlevt.Metod: Systematisk litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa studier som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Anhörigas livssituation och livskvalité förändrades då en närstående drabbades av stroke. Deras eget liv åsidosattes för den sjuke och vardagen förändrades. Den nya livssituationen medförde en känsla av stress, otillräcklighet, börda och oro.

Bakgrund: Den palliativa vårdens främsta syfte är att främja patienters välbefinnande och den ska utmärkas av integritet och värdighet. Tack vare den allt mer avancerade hemsjukvården finns möjligheten för fler palliativa patienter att vårdas i hemmet. Detta ställer krav på sjuksköterskors och närståendes kompetens. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser samt behov av stöd i palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie utfördes där tretton kvalitativa studier granskades och analyserades enligt Friberg (2006).

Introduktion: Val av läkemedelsform och lämplig administrationsmetod är mycket viktig för patienter med enteral sond. Administrering av orala läkemedel via sond kan leda till komplikationer som obstruktion av sond eller minskad läkemedelseffekt, varför noggrant val och iordningställande av beredningsformen behövs för att minska komplikationerna vid läkemedelsadministrationen. Syfte: Att genom en litteraturstudie svara på vilka problem som kan uppstå när läkemedel ska administreras via sond samt hur man kan lösa dessa problem. Metod: Litteratursökning i Pubmed/Medline, Cinahl, Ovid och Cochrane som resulterade i 14 artiklar, som behandlade administration av läkemedel i sond och olika problem som detta kan leda till. Resultat: Resultatet visar att det vanligaste förekommande problemet vid administration av läkemedel i sond är obstruktion och detta orsakas av olämpliga administrationsmetoder och okunskap om vilka läkemedel och beredningsformer som kan administreras via sonden.

Bröstcancer är en vanligt förekommande sjukdom idag och väcker många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att få klarhet och ökad förståelse i hur bröstcancerdrabbade kvinnor och män upplever och hanterar sin sjukdom för att ta reda på hur vi som sjuksköterskor kan ge tillfredsställande omvårdnad till dessa patienter. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning granskade enligt Polits et al (2001) kriterier. Den teoretiska referensramen var Cullbergs (1992) beskrivning av den traumatiska krisens förlopp. Resultatet uppdelades i sju teman, under vilka upplevelser och hanteringsstrategier hos de drabbade beskrivs.

Användandet av musik som intervention för att bota sjukdom sträcker sig långt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken påverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att använda musik somintervention. Denna uppsats är genomförd som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaseras på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem åren. Ett genomgående resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smärta och därigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstärka patientens förmåga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbättra kognitiv förmåga, geenergi och egen kraft och känsla av välbefinnande. Genom att använda musikintervention somomvårdnadsåtgärd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkänning, delaktighet, avleda uppmärksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

AbstraktBakgrundInnan 90-talet betraktades spädbarn inte kunna känna smärta. Idag finns annan förståelse för att spädbarn känner smärta och att spädbarn uppfattar större smärta än vuxna vid samma smärtstimuli. Föräldrar och spädbarn bildar ett system där föräldra är spädbarns trygga bas. Föräldrars delaktighet ger trygghet vilket gör att spädbarn kan hantera sjukdom och smärta. Förebygga och minska smärtupplevelsen hos spädbarn främjar deras välbefinnande och utveckling.SyfteBeskriva hur spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet.MetodEn systematiskt litteraturstudie med sökning i Cinahl och Pubmed där 6 kvantitativa artiklar inkluderades i studien.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av särskilt stöd ökat senaste åren. Därtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar på hur elevers chanser till likvärdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av särskilt stöd och en förändrad pedagogik i den normala skolan..

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod.