Bakgrund: Åren 2001-2005 vårdades i genomsnitt 1 070 barn per år i åldern 13-17 år för självskadebeteende. Sedan slutet av 1990-talet har antalet flickor som vårdats för självskadebeteende ökat. Det finns stora kunskapsluckor inom området självskadebeteende. Det finns bara några få vetenskapliga studier gjorda, därför behövs stora forskningsinsatser för att få ett förbättrat kunskapsläge. Därför är det viktigt att undersöka hur självskadande flickor bemöts inom hälso- och sjukvården.

Vid kronisk sjukdom påverkas det psykiska och känslomässiga livet för både patienten och dennes anhöriga. Stödjande relationer gör det lättare att anpassa sig till sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av livskvalitet och relationer före och efter stomioperation. Studien baserades på material från internationella vetenskapliga artiklar vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier, att önska mer information före operationen, att sjukdomen leder till isolering före operationen, att ha ett behov av stödjande relationer, att få ett ökat självförtroende efter operationen och att operationen påverkar sexuallivet.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som är av betydelse för patientdelaktigheten i samarbetet mellan sjuksköterska och patient. Patientens rätt till information, delaktighet och inflytande i vården har blivit allt viktigare. Ett fungerande samarbete mellan sjuksköterska och patient är viktigt för att en bra vård ska kunna uppnås. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som granskades och bedömdes med hjälp av ett granskningsprotokoll.

Bakgrund: Venösa bensår är ett kroniskt, smärtsamt tillstånd. Såren är ofta svårläkta och växlar mellan läkning och recidiv. I Sverige beräknas ca 50 000 personer vara drabbade. Behandlingen riktar sig idag främst till själva sårbädden och människan bakom såret och dess upplevda livsvärld förbises. Kunskap och förståelse för hur personer med venösa bensår upplever sin livsvärld kan leda till att riskfaktorer för recidiv identifieras samt att behandlingen och bemötandet förbättras.

Beröring är en grundläggande del i mänskligt beteende och därför behöver människor såväl ta emot som ge beröring till andra. I dagens teknologiska och opersonliga kultur behöver vi närhet och fysisk intimitet mer än någonsin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna hur energin ökar i kroppen och smärtan lindras, att känna sig avslappnad och lugn för att kunna sova, att känna sig uppskattad och värdefull när någon ägnar tid åt en, att acceptera sin förändrade kropp och få känna säkerhet, närhet och delaktighet.

Den palliativa vården innefattar inte bara patienten utan i många fall också de anhöriga. Syftet med studien var att undersöka anhörigas informationsbehov inom den palliativa vården. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes. Genom databas- och manuellsökning valdes elva kvalitativa och kvantitativa artiklar ut. En innehållsanalys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ ansats.

Bakgrund: Tidigare studier har visat på betydelsen av kommunikation, både verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmänsklig relation bygger på ett möte mellan människor som inte är fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det är bara genom mötet sjuksköterskan kan få tillgång till patientens egentliga lidande, detta är nödvändigt för att kunna vårda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande människan/patienten på sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Graneheim och Lundman (2004).

Demenssjukdomar ökar världen över och innebär stora förändringar i vardagen för personer med demens samt dess närstående. Att genomgå transition innebär psykologisk anpassning till nya livssituationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att genomgå transition som närstående till en person med demens. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att känna en förlust av livet innan sjukdomen, att anta en förändrad roll i relationen, att stöd och information är av betydelse, att ha ett behov av egentid, att känna osäkerhet inför framtiden och att känna tacksamhet över livet.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.

Bakgrund:Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att livet tar en annan riktning och att identiteten förändras, att kroppen och miljön blir till hinder och begränsar det dagliga livet, att bemötas med respekt och vikten av sociala relationer och att lära sig leva med sin sjukdom. Resultatet visade att kvinnor som lever med kronisk sjukdom upplevde diagnostillfället som chockerande men samtidigt som en lättnad. Sjukdomen medförde att identiteten och kroppen förändrades vilket upplevdes som svårt.

Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vetenskaplig forskning kring hur patienter upplever vård, information och rehabilitering efter stroke. Frågeställningarna inkluderade vilken erfarenhet strokepatienter har gällande omvårdnad och rehabilitering, vad de värdesätter inom dessa områden samt om patienter anser att de fått tillfredställande information och kunskap om stroke och rehabilitering. Metod. En litteraturstudie utifrån fenomenologisk ansats för att sammanställa vetenskaplig, kvalitativ forskning. Bakgrund. Stroke är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och är en av våra stora folksjukdomar i Sverige.

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en Kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade uppskattning och ett tillmötesgående med den andra professionen, att kunna lyssna, jobba i ett likvärdigt team, ha en kunskap om den andres profession, känna tillit och att få vara en del i besluten kring patientvården var underlättande faktorer för att få en fungerande kommunikation. När sjuksköterskan uteslöts ut beslutsfattandet, när man inte hade kunskap om den andres profession, olika härkomst och bakgrund och när man enbart kommunicerade via datorn försvårades kommunikationen. Resultatet visar på att båda parter i relationen bör få lika stor plats och deras kunskaper bör vara lika mycket värda för att en bra kommunikation ska uppstå.

Testikelcancer är en cancersjukdom vars etiologi är okänd. Sjukdomen utgör den vanligaste cancerformerna för män i åldrarna 20-40 år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser av att leva med testikelcancer. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Vilket resulterade i fyra kategorier: Att vara orolig på grund av bristande information: Att ha rädsla och osäkerhet som har livs betydelse: Att vara annorlunda och att sex kan vara misslyckat: Att få stöd och trygghet, ökar självförtroendet att återgå till det normala gav en inre styrka när livet hade förändrats.