Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

Titel Alla är välkomna! ? en kvalitativ studie om hur tonårstjejer i Angered uppfattar ungdomsmottagningens kommunikationFörfattare Sofia StoorHandledare Jan StridUppdragsgivare Angereds Närsjukhus (ANS) och dess ungdomsmottagningKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medie- och kommunikation, JMG, Göteborgs UniversitetSidantal 50, inklusive bilagorAntal ord 13 289Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ungdomsmottagningen vid ANS kan förbättra sin kommunikation med tjejer, 13-24 år, i Angeredgenom att undersöka hur ungdomsmottagningens kommunikation tas emot av målgruppen idag.Metod En kvalitativ metod har använts.Material Informantintervju med kommunikationschefen för ANS samt med enhetschefen för ungdomsmottagningen vid ANS. Två fokusgruppermed totalt 10 tjejer, i åldrarna 15-18 år, från Angered.Huvudresultat Ungdomsmottagningen når ut till målgruppen genom olika kanaler.Vissa av dessa är ineffektiva då målgruppen varken har behov eller intresse utav dessa medan andra har visat sig fungera.Ungdomsmottagningen förlitar sig på mun-till-mun kommunikation för att sprida att de finns vilket har visat sig vara en lyckad metod då de flesta tjejer i studien fått reda på ungdomsmottagningens existensoch vad deras verksamhet kan erbjuda genom just denna metod. För att ytterligare förbättra kommunikationen bör ungdomsmottagningenäven använda sig mer av t.ex. appar och andra digitala medier vilka målgruppen efterfrågar..

Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a ?real man?? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy?s development to become a man.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal efter våld i nära relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna tillit och få förståelse för att våga berätta om våldet; Att känna behov av direkta frågor för att kunna berätta; Att känna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja våldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer beskriver att de upplevt både ett gott och ett icke tillfredsställande bemötande. Att känna tillit till vårdgivaren och känna sig trovärdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.

I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan.

En lagändring 2007 innebar att byggmästarbildade bostadsrättsföreningar fick nya förutsättningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat användande av differentierade insatser vid prissättningen av bostadsrätterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som påverkar byggmästarbildade bostadsrättsföreningars kapitalstruktur. För att få en djup förståelse om ämnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansågs vara de som påverkade valet av kapitalstruktur. Utifrån dessa utformades en intervjuguide som användes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..