Syftet med denna uppsats var att med en kvalitativ intervjumetod undersöka hur reportrar från olika medier resonerade när de i sin yrkesroll bevakade arrangemanget av HBTQ-festivalen Stockholm Pride. Med hjälp av Michel Foucaults teorier om makt analyserades intervjusvaren för att upptäcka vilka föreställningar om makt som reportrarnas journalistiska metoder inkluderade..

Förändringar på arbetsmarknaden har medfört att anställda i allt större utsträckning upplever anställningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anställningsotrygghet och framtida psykisk ohälsa samt bristande arbetstrivsel. En enkät besvarades av 181 anställda på en revisionsfirma vid två tillfällen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anställningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anställningsotrygghet även predicerar psykisk ohälsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd från kollegor eller från chefer dämpande dessa samband.

Bakgrund: Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: Förluster, Storm av känslor och Hantera väntan.Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.     .

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt.

Det är inte enbart den sjuke som blir delaktig och påverkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan även de anhöriga blir drabbas. Forskningen är inriktad på patienternas upplevelse av cancer, både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information när en närstående har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rädsla och oro men ger stöd, Att vilja förstå det som sägs och skrivs, Att själv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid få vara med, Att vårdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Detta är en kvalitativ fältstudie med syfte att få förskollärare och dramapedagogers erfarenheter och syn på dramapedagogik med yngre barn i förskolan. För att undersöka har vi använt oss av intervjuer och observationer. Undersökningsområdet har varit två förskolor i en medelstor kommun i Sverige. Åldersgruppen vi inriktat oss mot är 1-3 år. Studien visar att dramapedagogik är en arbetsmetod som förskollärare gärna använder.

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ?oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat?. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter..

Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt spra?k och rapporterande. .

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i Piteå använder sig av nyhetsmedier, vilka medier det är och varför de använder dessa. För att kunna besvara frågorna använde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom området. Det viktigaste vi kom fram till i vår studie är att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och då framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som säger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier är låg. Det klassiska mediet som är störst representerad är Piteå-Tidningen eftersom det är stadens lokaltidning.

En kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur rökande patienter påverkas av ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll..

Syftet med detta examensarbete är att se hur filmen Emil i Lönneberga kan användas som ett multimodalt verktyg i undervisningen för att öka elevers läsförståelse. Genom en jämförande och kvalitativ analys vill vi belysa möjligheterna och svårigheterna med att använda sig av enbart bok eller film i undervisningen. Efter en grundlig analys av såväl forskningsrapporter, tidigare forskning och kurslitteratur har vi kommit fram till att både ovana och vana läsare gynnas av att se en film och läsa en bok som en kombination.  .

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Titel ?Det får inte bli för mycket av det här datoriserandet.? ? En kvalitativ studie av digitaliseringens påverkan pågenerationsskillnader, med fokus på kommunikationFörfattare Philip Bernåker & Julia HalldnerUppdragsgivare JMG, Medieinriktningen på lärarutbildningen, Göteborgs universitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikationGöteborgs universitetTermin Vårterminen 2011Handledare Jenny WiikSidantal 40, inklusive bilagaAntal ord 15 716Syfte Att undersöka generationsskillnader gällande kommunikation i och med digitaliseringen. (Utifrån en lärares synvinkel)Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuerMaterial Sex stycken samtalsintervjuer med gymnasielärare i GöteborgHuvudresultat Studien visar att lärarna anser att digitaliseringen är ett problem och att den har påverkat generationsskillnader negativt. Lärarnaanser även att kommunikationen har påverkats av digitaliseringen, både positivt och negativt. Dock kommer ungdomar alltid ses på ett visst sätt ? lata, bekväma och i behov av instruktioner.