Hög förekomst av postoperativ smärta är ett problem som länge uppmärksammats men som ändå kvarstår. De senaste årens forskning har undersökt flera olika delar av den postoperativa smärtproblematiken, varav smärtbedömningen är ett område. Intensivvårdssjuksköterskor har en viktig roll i egenskap av att vara den som arbetar närmast patienten och som huvudsakligen utför smärtbedömningen. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor gör då de bedömer postoperativ smärta utifrån frågeställningarna vilken datainsamling, det vill säga vilka observationer som görs och vad grundas bedömningen på. Studien har genomförts i form av en Kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt.Metod: En Kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ?Att arbeta efter kliniska riktlinjer? med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ?Att ge information till patienterna? med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ?Att finnas till för patienterna? med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig.

Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en Kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar.Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad.

Studiens syfte var att öka förståelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lärande i organisationer uppfattar lärande, samt vilka förutsättningar och hinder för lärande som kan förekomma.Studien genomfördes som en Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lärande i organisationer uppfattas utifrån tre huvudteman; där chefen skapar förutsättningar, medarbetarna är drivkraften och organisationen sätter ramarna för lärandet.Nyckelförutsättningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lärandet. Men även organisationen som genom sitt klimat underlättar lärande och chefer som med god kommunikativ förmåga och trygghet i sin roll är engagerad i sina medarbetares lärande. Bristen av ekonomiska resurser, ansträngningen som lärande kräver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap på arbetsplatsen identifierades som hinder..

SAMMANFATTNINGBakgrundMed ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt.

Syftet med detta examensarbete är att urskilja de faktorer som är särskilt viktiga och även avgörande för ett främjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. Därefter följer en Kvalitativ intervjustudie där fyra utvalda lärares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lärarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lägger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för ämnet till eleven. Detta förhållningssätt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lärarens förmåga att variera undervisningen samt lärarens förmåga att individualisera undervisningen utifrån varje elevs behov.

Att arbeta som sjuksköterska inom intensivvård kan vara mycket stressande. Intensivvårdssjuksköterskor möter ständigt kritiskt sjuka och skadade patienter. Tempot och intensiteten i patientvården och arbetsuppgifterna kan ibland vara överväldigande. Att hantera detta kan ibland vara svårt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och hantering av känslomässigt svåra situationer.

Sveriges skogsindustri är beroende av skogsmaskinentreprenörer för råvaruanskaffning. För att trygga försörjningen till industrierna, effektivisera och förbättra drivningstjänsterna är det viktigt att företagen i branschen är lönsamma. Syftet med den här studien är att identifiera hur lönsamma skogsmaskinentreprenörer i Götaland arbetar för att uppnå goda ekonomiska resultat. Med hjälp av gränsvärden för nyckeltalen avkastning på eget kapital, avkastning på totalt kapital, soliditet, nettomarginal och kassalikviditet identifierades de mest lönsamma skogsmaskinentreprenörerna. I en Kvalitativ intervjustudie intervjuades företagarna om hur de arbetade med att leda sina företag, vad de ansåg vara den viktigaste framgångsfaktorn och deras syn på möjligheter till ökad lönsamhet. Tillsammans med tidigare studier formulerades faktorer och förbättringsområden som påverkar skogsmaskinentreprenörernas lönsamhet.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna känner att den individuella vårdplanen de har fått har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samråd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Gävle sjukhus som använt denindividuella vårdplanen. Resultat: Samtliga patienter kände att den individuella vårdplanen varpositiv och till hjälp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer..

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Syftet var att undersöka fyra hälsovägledares uppfattningar och strategier för att motivera individer till viktminskning. Avsikten var även att utreda vad de bygger sina uppfattningar och strategier på, samt att jämföra deras strategier med befintliga teorier om beteendeförändring såsom Motiverande samtal, Stages of change, Social learning theory och Health belief model. Teorierna valdes då de belyser hur en beteendeförändring kan gå till samt att de varit fram­gångsrika i tidigare forskning. Studien är kvalitativ och genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. De fyra hälsovägledarna arbetade med att motivera individer till viktnedgång, alla hade utbildning inom hälso­främjande arbete som varierade mellan en vecka till flera år.

Denna uppsats är en Kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel.