Syftet med studien är att försöka få en bild av hur personal inom akutsjukvård upplever hot och våld, samt vilka föreställningar om fenomenet de ?bär? med sig. Det saknas konsekvent definition av begreppen hot och våld, därför vill vi också försöka ta reda på hur personal klassificerar hotfulla och/eller våldsamma situationer och personer. Studiens perspektiv är interaktionistiskt och dess fokus är möten mellan personal och besökare på en akutmottagning. Vi har främst inriktat oss på att få en förståelse för situationen på mikronivå, där en konfliktsituation baseras på situationen som sådan och enskilda individers deltagande. Uppsatsen är etnografiskt inspirerad med kvalitativ metoddesign.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre ochhögre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier så somHelhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsättningar för lärandet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever med huvudinstrumentet sång upplever sambandet mellan röst och identitet. Deras uppfattning av hur sånglektioner påverkar deras utveckling av självförtroende och identitet undersöks också, samt vad de anser kännetecknar en utvecklande sångundervisning. Med hjälp av Kvalitativ intervju av sex intervjuobjekt på två olika skolor ges följande resultat: De flesta av eleverna menar att rösten kan vara både ett instrument och en del av personligheten eller identiteten. Det är dock ett mer personligt eller mer kroppsligt instrument än andra. För några elever påverkar deras utveckling av rösten och musikaliteten andra delar av livet, till exempel vilka val av utbildning de tänker göra eller hur självsäkra de är.

Syftet med studien är att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lärare skulle vilja göra när de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar även hur skolans närmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter på minnet, förståelsen, lärandet, hälsa och förståelse för en hållbar utveckling. Forskningen har dock visat på en mängd hinder för utomhuspedagogik såsom administrativa hinder, väder, tidsbrist, resurser, rädsla, kompetens, materialbrist och lämpliga områden där aktiviteterna kan utföras.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: Jürgen Offermanns Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det är en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från.Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio ungdomar i två religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.påverkan från socialt kontaktnätdå religionen präglat individens uppväxtdå det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren.

Inom psykiatrisk verksamhet händer det att patienter tar sitt liv under pågående behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsäkerhetsförordningen måste dessa händelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsäkerhetsförordningen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. Fokus är således på ett patientperspektiv, därför känns det angeläget att studera upplevelser som väcks hos olika grupper av vårdgivare när en patient begår suicid.Frågeställningar: Behandlares upplevelser när en patient gör suicid.Metod: En Kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem vårdgivare i psykiatrisk verksamhet, två sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.Resultat: Upplevelser hos vårdgivare som är med om en patients suicid kännetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det väcks också tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.Diskussion: När vårdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berättas om olika reaktioner som inte uppmärksammats nämnvärt.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet.

Informationsteknologin (IT) är i dagens samhälle en förutsättning för företag ochorganisationers utveckling och konkurrenskraft. En av de stora utmaningarna är att hanterade ökade mängderna information på ett effektivt sätt. Ett verktyg för det är att investera iett intranät som stödjer den interna informationen och kommunikationen i verksamheten.Det finns ett identifierat gap i teorin kring tillvägagångssätt vid införande av intranät blandsmå- och medelstora företag.Syftet med uppsatsen är att studera tillvägagångssätt vid införande av intranät i små- och medelstoraföretag samt att ta fram rekommendationer för ett intranätinförande.Utifrån syftet har ett tolkande förhållningssätt enligt aktionsforskningsmetoden använts dåjag själv varit delaktig i det som undersökts. Den empiriska datainsamlingen har utökatsgenom en intervju med ett företag som infört ett intranät samt en intervju med enintranätkonsult.Den teoretiska referensramen syftar till att stödja förståelsen för införande av intranät ochtar exempelvis upp vad ett intranät är, orsaker till misslyckade intranät samt metoder ochmodeller som kan vara lämpliga vid ett intranätinförande. De empiriska data har samlats infrån ett företag som infört intranät samt från en konsult som arbetat med intranät.I analysen har en diskussion förts kring insamlad teori och empiri vilket har mynnat ut istudiens slutsatser.

Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet.

BakgrundI den teoretiska bakgrunden presenteras matematik ur olika perspektiv för att ge enövergripande bild av ämnet. I första avsnittet granskar vi hur styrdokument samt kursplaner definierar matematiken i verksamheten för förskola och skola samt relevant forskning. Slutligen följer en redogörelse för det teoretiska ramverk - fenomenografi, vilket studien är inspirerad av.SyfteSyftet med vår undersökning är att synliggöra ett antal verksamma pedagogers beskrivningar ifall och hur de använder bilderboken som ett verktyg för att stimulera barn till ett matematiskt lärande.MetodI vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod för att nå fram till ett resultat som har relevans för vårt syfte. Fenomenografi har använts som ansats och som verktyg, för att samla in datamaterial har intervju använts. Sammanlagt har sex pedagoger, verksamma i två skilda förskolor, medverkat i studien.ResultatI resultatavsnittet redogörs essensen av vad som framkommit vid intervjuerna.

Syftet med studien är att ta reda på hur elever upplever sin fysiska klassrumsmiljö, hur en önskvärd miljö skulle kunna se ut samt vad de tycker är bra respektive dåligt med sin klassrumsmiljö. Undersökningen utfördes genom en Kvalitativ intervju med elever i år 1-3. Eleverna intervjuades i grupp om tre och två olika skolor var med i undersökningen. Resultatet visar att de flesta elever verkar ganska nöjda med sin klassrumsmiljö. De vill gärna ha en plats att sitta avskilt på samt en bekväm plats där de kan sitta och exempelvis läsa. Många av dem anser att de störs av ljud från andra klassrum och utifrån.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.