SAMMANFATTNING Mobbing är ett dolt men välkänt problem på många svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats är; hur informanterna upplever, beskriver och förstår mobbning på arbetsplatsen. Genom att låta ett antal personer som själva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning själva berätta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frågeställningar:Vad berättar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning på arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas på arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har använts.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och även andelen ensamboende. Forskning finns som visar att äldres livskvalitet påverkas av många olika faktorer och den visar också att känslan av ensamhet kan påverka de äldres livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa äldre ensamboendes upplevelse av livskvalitet och vilka faktorer som påverkar deras upplevda livskvalitet.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor och två män. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Informanterna upplevde en god livskvalitet som kan relateras till betydelsen av att uppleva hälsa och välbefinnande, att vara fysiskt aktiv och fungera mentalt, att trivas i sin miljö, att ha sociala relationer och känna gemenskap, att ha en positiv livssyn samt att känna ekonomisk trygghet.Slutsatser: Att vara ensamboende äldre behöver inte innebära en upplevelse av ensamhet.

Studien handlar om att utveckla en förståelse för ?Lagen om valfrihet? ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre.

Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar denhjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framståri jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Syftet för denna studie var att explorativt undersöka vad som ansågs som god visuellkaraktärsdesign enligt svenska spelgrafiker hos två olika studios. Med inspiration avtidigare forskning inom området var målet att utröna vad de ansåg var trovärdig ochattraktiv design, utifrån deras erfarenheter som professionella karaktärsdesigner. Tregrafiker med olika erfarenhet av karaktärsdesign valdes ut och intervjuades. Resultatetvisade att attraktivitet och trovärdighet kunde appliceras på hur designerna skapadesina karaktärer, men på olika sätt och beroende på vilket spel de arbetade på. Iblandvar det spelarna som hade tolkningsföreträde på vad som var god karaktärsdesign,medan i andra fall karaktärsdesignern själv.

SammanfattningSyftet var att inom sluten barnsjukvård undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vårdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundläggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval. I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner.

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för elever med AD/HD.

I detta examensarbete studeras universitetsstudenters attityder till och beteenden kring i huvudsak studielåntagande, men även andra former av lån berörs. Det övergripande syftet med denna studie är, genom att intervjua tolv universitetsstudenter om deras syn på studielån, att belysa hur individuella attityder till stu-dielån och belåning konstrueras och förändras. Studiens fokus är på studielånta-gande och utgångspunkten är en grupp utvalda studenter från olika program, kurser och årskurser på Linköpings universitet. Uppsatsen är av kvalitativ natur och metoden som används är semistrukturerade intervjuer samt en fokusgruppintervju. Huvudresultaten som framkommit av studien är att informanternas atti-tyder till låntagande grundas i familjens värderingar och påverkas och omformas genom ställningstagandet till studielån..

Innan en patient som bedöms vara i behov av insatser från kommunens socialtjänst eller annan öppenvård med mera skrivs ut från slutenvården måste en vårdplanering utföras. Vårdplaneringen utförs av patientansvarig sjuksköterska tillsammans med ett antal representanter från öppenvården. Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor inom landstinget upplever samordnad vårdplanering. Metoden som användes var en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet baseras på tio enkäter ifyllda av sjuksköterskor på lungmedicin på KSS i Skövde.

Syftet med studien är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar och erfarenheter av elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om förutsättningar för lärandet, upptäckt och identifiering, vilket stöd elever med läs- och skrivsvårigheter får och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frågor rör undervisningsmetoder och arbetssätt som enligt lärarna och speciallärarna är framgångsrika för elever med läs- och skrivsvårigheter.Studien är en kvalitativ studie som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som använts är halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förutsättningar för att läsinlärningen ska fungera handlar om miljömässiga faktorer där barnets tidiga möte med språket och texter är av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmåga till koncentration, är exempel på förutsättningar för den första läsinlärningen.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förändrad i samband med sjukdomen och den påverkar både fysiskt, psykiskt och socialt. Många kvinnor upplever att personer i deras närhet inte tar deras sjukdom på allvar då de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kämpar varje dag mot osynliga symtom som begränsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har använts är litteraturstudie med kvalitativ ansats.