Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.

Examensarbetet är utfört på Axfood AB som vill se om det finns behov av att införa olika skyddsåtgärder beroende på vilken information som kommuniceras i ett trådlöst nätverk i butik. För att komma fram till ett förslag på vilka skyddsåtgärder som är lämpliga att införa vid trådlös kommunikation i en butiksmiljö har jag genomfört en kvalitativ riskanalys. Ett antal väl definierade scenarion har fungerat som en konkret utgångspunkt för riskanalysen.I den kvalitativa riskanalysen har hot som är speciellt intressanta vid trådlös kommunikation identifierats och en riskbedömning gjordes genom att bedöma sannolikhet och konsekvens av dessa hot. Även skyddsåtgärder identifierades för att tillsammans med resultatet från riskbedömningen avgöra vilken nivå av skyddsåtgärder som är lämpliga i de olika scenarierna. Med utgångspunkt i scenarierna har sedan konkreta rekommendationer för olika skyddsåtgärder gjorts.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ.Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer.Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning..

Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst.

Titel Göteborg - småstadskänsla & storstadsutbud- En kvalitativ undersökning om unga vuxnasuppfattning om Göteborg som stad.Författare Sofie Nyckelgård & Nina Raun StenbergKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Handledare Jan StridKursansvarig Malin SveningssonTermin Vårterminen 2014Sidantal 32 sidorAntal ord 15 100 ordSyfte Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör Göteborg till en attraktiv stad enligt unga vuxna.Metod Kvalitativ intervjustudieMaterial 12 invånare i Göteborg i åldrarna 18-25Huvudresultat I denna studie kom vi fram till att det finns ett gap mellan den image unga vuxna göteborgare har av Göteborg och den profil Göteborg & Co förmedlar. Vad som gör Göteborg attraktiv som stad för en ung vuxen skiljer sig alltså från den mer generella och breda bild som nu kommuniceras ut. Ur ett ungt perspektiv karaktäriseras Göteborg som den lilla storstaden, musikstaden, naturstaden och sommarstaden. Vidare ser vi tydliga mönster i att unga vuxna föredrar områden med gemytlig och historisk karaktär där många andra unga vuxna rör sig. Göteborg uppskattas för sin varma, välkomnande och sprudlande atmosfär med ett rikt utbud av aktiviteter, socialt uteliv, hav och natur som attraherar en ung vuxen..

Syftet med studien är att belysa några uppfattningar om modersmålets betydelse och modersmålsundervisning hos modersmålslärare, ämneslärare och elever som deltar i modersmålsundervisning.Tidigare forskning om modersmål och modersmålsundervisning har visat på dess stora roll för språk- och kunskapsutveckling hos andraspråkseleverJag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever som får modersmålsundervisning på två grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmålet har stor betydelse för all annan inlärning och att det därför är viktigt att man satsar på modersmålsundervisning. Mitt resultat visar också att modersmålslärare, ämneslärare och elever är medvetna om modersmålets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Uppsatsens syfte är att visa hur kvinnliga officerare upplever sitt yrke och att se huruvida deras handlingsutrymme påverkas av att de är kvinnor. Och om så är, hur de då handskas med denna påverkan. Undersökningen är en deskriptiv, kvalitativ studie. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av kvalitativ intervjumetod med halvstrukturerad intervjumall och som databearbetningsmetod har deduktiv tematisk analys använts. Som utgångspunkt för temana har organisations- och genusteorier använts.

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.

Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven? Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.

De flesta arbetsmiljöstudier i skolan är riktade till personal eller till de yngre åldrarna, därför fattas det kunskap om unga vuxnas upplevda studiemiljö. Syftet med studien var att beskriva högskolestudenters upplevelser av en god psykosocial arbetsmiljö. För att svara på syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet av informanter skedde genom massmejl där intresserade studenter ombads ta kontakt med forskaren. Åldersspridningen på de 10 informanterna var 20-41 år och fyra av fem sektioner på den valda högskolan i södra Sverige var representerade.

Under de senaste åren har bemanningsbranschen expanderat kraftigt, och idag är det vanligt att företag hyr in personal. I vår undersökning har vi försökt identifiera vilka motiv som ligger bakom detta, och utreda huruvida det finns någon skillnad i motiven med avseende på komplexiteten i uppdraget. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie av två företag, varav ett som hyr ut personal och ett som hyr in. De resultat vi har kommit fram till är att företag bland annat väljer att hyra in personal för att uppnå flexibilitet, få tillgång till temporär hjälp och spetskompetens, samt möjligheten att pröva en persons lämplighet innan anställning. Det har varit svårt att kartlägga någon definitiv koppling mellan motiven och uppdragets komplexitet, men vissa samband har kunnat urskiljas..

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

En kvalitativ undersökning av hedgares, spekulanters och arbtiragörers möjligheter att verka på en terminsmarknad baserad på svenskt fastighetsindex (SFI)..

Studiens utgångspunkt var att undersöka hur man kan arbeta med organisationsutveckling utifrån ett Tavistockinspirerat förhållningssätt. Den grupp som studerades var fem deltagare i ett chefs- och ledarutvecklingsprogram för mellanchefer i en primär- och tandvårdsförvaltning. Syftet med studien var att dokumentera de intervjuade mellanchefernas berättelser om hur de beskriver sitt ledarskap före, under och efter chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Vi ville utröna om intervjupersonerna säger sig uppleva någon kvalitativ förändring i sitt ledarskap som ett resultat av kursen, och vad denna förändring i så fall består av. En narrativ, hermeneutisk metodansats valdes och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes.

Infertilitet drabbar kvinnor världen över och orsakas av olika faktorer. Att kunna få barn är för de flesta en självklarhet och i vissa länder ses kvinnor utan barn som ofullständiga. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av infertilitet ur ett kulturellt perspektiv. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes för att granska och analysera utvalda artiklar. Resultatet av analysen resulterade i sex kategorier: Att bära skulden och ansvaret för infertiliteten; Att bestraffas eller välsignas av högre makter; Att stötas ut av släkt och samhälle; Att känna rädsla för att bli lämnad eller utbytt; Att vilja dra sig undan och dölja infertiliteten och Att förlora sin identitet och känna sig ofullständig.