Bakgrund: Andelen äldre som har behov av kommunens insatser i hemsjukvården ökar eftersom fler bor kvar längre i sina hem. För att kunna ge ett bra stöd till de äldre behöver distriktssköterskan veta de äldres erfarenheter om vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har. Detta för att kunna hjälpa de äldre att förstå sin egen situation och anpassa sig efter sina möjligheter. Syftet: Denna studies syfte var att beskriva äldre personers erfarenheter av vilken betydelse det sociala innehållet i vardagen har för dem. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sex ensamboende äldre personer över 70 år som var inskrivna i hemsjukvården.

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a ?real man?? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy?s development to become a man.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal efter våld i nära relationer. Femton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att känna tillit och få förståelse för att våga berätta om våldet; Att känna behov av direkta frågor för att kunna berätta; Att känna sig ignorerad och förödmjukad ökade oviljan att avslöja våldet; Att behöva kontinuitet för att minska oron över sin situation. Resultatet visar att kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer beskriver att de upplevt både ett gott och ett icke tillfredsställande bemötande. Att känna tillit till vårdgivaren och känna sig trovärdig var tydliga behov hos kvinnorna.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete.

Syftet med studien var att få en inblick i hur livet kan se ut för kvinnor som har avtjänat ett fängelsestraff. Vi ville ta reda på vad som kan ha påverkat deras val i livet och hur livet har sett ut efter en fängelsevistelse.Materialet är insamlat genom en kvalitativ metod, med livsberättelser som den centrala fokuseringen. Allt för att lyfta fram kvinnornas berättelser för att uppnå en tolkning av deras livsvärld.När det gäller den teoretiska tolkningen har vi utgått ifrån olika teorier, som avvikelse, normalisering, socialisering och stigmatisering.Studiens resultat visade att majoriteten hade en missbruksproblematik bakom sig. De flesta av respondenterna upplevde sig ha svårt med tillit och relationer. Alla upplevde någon slags känsla av stigmatisering och skam.

I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan.

En lagändring 2007 innebar att byggmästarbildade bostadsrättsföreningar fick nya förutsättningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat användande av differentierade insatser vid prissättningen av bostadsrätterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som påverkar byggmästarbildade bostadsrättsföreningars kapitalstruktur. För att få en djup förståelse om ämnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansågs vara de som påverkade valet av kapitalstruktur. Utifrån dessa utformades en intervjuguide som användes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar.

Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Metoden vi använde oss av är en kvalitativ under-sökning och en kvalitativ och delvis kvantitativ bearbetning av resultaten. Under- sökningen gjordes på sex förskolor där antalet pedagoger varierade. Sammanlagt lämnade vi ut trettiosex enkäter på dessa förskolor. Vi e-mailade även frågor till tre rektorer som ansvarar för dessa förskolor, då vi ville få deras syn på bemötandet av barn i behov av särskilt stöd och om det finns några resurser för dessa barn.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .