Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en Kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en Kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med funktionshindret dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter och hur funktionshindret präglar personens självkänsla och relationer till andra. Våra problemställningar var följande: Hur påverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur påverkas självkänslan och självbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur påverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig på djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen ålder studerar vid Stockholm universitet. Vi använde oss även av en heuristisk metod, självobservationer, som en beskrivning av våra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Syftet med vår studie var att genom en Kvalitativ forskningsmetod ta reda på hur lärareanvänder sig av det svenska språket i sin undervisning, så att de flerspråkiga eleverna ska fåen bra förståelse av de ord och begrepp som används i ämnena svenska och historia. Vianvände oss av semistrukturerade och personliga intervjuer som sedan analyseradestematiskt. Resultatet visade att de lärare som intervjuades var medvetna om hur de användesig av det svenska språket i sin undervisning. Lärarna menade även att det var viktigt att deflerspråkiga eleverna fick höra och använda sig av det språkbegrepp som används i ämnena,för att de skulle kunna få en förståelse för vad de ämnesspecifika orden/begreppen betyder.Slutsatserna är att lärarna är medvetna om att de flerspråkiga eleverna ligger på olika nivåer isin språkutveckling och att man som lärare behöver ge de flerspråkiga eleverna mer hjälp, såatt de får en bra ämneskunskap i ämnena svenska och historia.

Syftet med vår studie har varit att ge en ökad förståelse för pedagogers syn på och hur verksamheten i förskolan formas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jämställdhet. Vi valde att utföra vår studie med en Kvalitativ forskningsmetod bestående av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade både pedagoger och barn för att nå vårt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svårt att arbeta med jämställdhet då verksamheten anses som en arena för kvinnor.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en Kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.

Sammanfattning. Föreliggandeexamensarbete studerar terapeuters upplevelser och erfarenheter avpatienters sorgearbete samt i vilken utsträckning sörjandet skiljer sig mellansvenska patienter och patienter med invandrar- och flyktingbakgrund och ärgenomförd med en Kvalitativ forskningsmetod medfenomenologisk ansats. Undersökningen bygger på svaren från 14 erfarnapsykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.  Resultaten visar att patienters inreupplevelser av sorg är densamma, däremot finns det kulturella skillnader isörjandet. Samtliga affekter som patienter har tillgång till används isorgearbetet.

Syftet med denna undersökning var att via en Kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa värdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrån ett lärarperspektiv; vilken innebörd ger lärare värdegrunden, hur konkretiserar lärare värdegrunden samt vilka förutsättningar och hinder finns i lärarens arbete med värdegrunden. Undersökningen visar att då lärare ger begreppet olika innebörder försvårar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Som lärare arbetar man med värdegrunden genom att måna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lärare inte planerar in kontinuerligt värdegrundsarbete och att det saknas formulerade mål för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i värdegrundsarbetet anser lärare vara brist på tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svårt att nå konsensus.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser på begåvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.Vi har använt oss av en Kvalitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där 10 pedagoger från låg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor från olika lokalitet. Resultaten av enkätundersökningen visar att det verkar finnas en allmän okunskap kring begreppen särbegåvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrågar mer kunskaper inom. Denna aspekt är av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnå sitt motto om att vara "en skola för alla"..

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur ett logotypbyte uppfattas av individen samt hur väl företagets motiv till förändringen lyser igenom i den nya logotypen. Vi har valt en induktiv ansats med en Kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer ligget således till grund för vårt fortsatta arbete. Teorier rörande varumärkesidentitet, logotypens egenskaper samt konsumentens beteende som är relevanta för vår uppsats tas upp. Dessa hjälper oss sedan tolka vår empiri.

 Syftet med studien är att undersöka några elevers uppfattning av sin studiegång på det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utsträckning utbildningen individanpassas. En Kvalitativ forskningsmetod användes. Sju elever intervjuades som går sitt första år på det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs på IV och vad de tycker om sin utbildning.

Syftet är att skapa en förståelse för strategiska beteenden hos flygbolag i Europa, under en tid som präglas utav finansiell oro, detta då människor i allt högre grad använder sig utav flyg som transportmedel. Vid utförandet av denna uppsats har en Kvalitativ forskningsmetod använts samtidigt som den präglats av en induktiv ansats, då utgångspunkten är empirin för att sedan tillämpa passande teorier på det empiriska materialet. Insamlandet av det empiriska materialet har genomförts med hjälp av en tvärsnittsstudie utav sex olika flygbolag, vi har då valt att enbart använda oss av sekundära källor, då vi anser att detta är passande för denna uppsats. När valet av flygbolag gjordes var kravet att bolagen skulle finnas inom Europa och bedriva flygtrafik till och från Sverige. .

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat.

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lärande samt hur de använder sig av rörelse i sin undervisning.I studien använde vi oss av en Kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer på två olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lärstilar, i år 1-6. Resultatet visade att lärarna använde sig av rörelse under skoldagen i varierad mängd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lärande skilde dem åt.En del av lärarna ansåg att de använde sig av för lite rörelse när de undervisar på grund av bland annat okunskap, begränsade arbetsytor och en "rädsla" för att eleverna inte skall återfinna fokus och koncentration. Samtliga lärare var eniga om att rörelsen är en viktig del av undervisningen och att den är viktig för elevernas lärande. Det var en märkbar skillnad i användandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i år 4-6..