Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en Kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år..

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En Kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.

I denna uppsats har jag valt att undersöka fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsundervisningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på dessa fem elevers syn/uppfattning av religionskunskapsämnet samt deras åsikter om de metoder (tillvägagångssätt) som deras lärare använder i undervisningen. Detta ligger i mitt intresse som blivande religionskunskapslärare. I undersökningen användes en Kvalitativ forskningsmetod med djupintervjuer som grund. Resultatet av studien är att eleverna upplever religionskunskapsundervisningen som intressant, rolig samt lärorik.

Syfte: Studien syftar till att Syftet se hur väl företag matchar expertisens kunskap för att arbeta hälsofrämjande, samt ge en djupare förståelse för den process som genererar värde. Metod: Studien grundar sig i en Kvalitativ forskningsmetod, där det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuundersökningar. Författaren har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt och valt att använda sig av en abduktiv forskningsansats. Slutsats: Uppsatsen handlar om matchningsprocessen mellan företag och hälsobranschen. Genom att titta närmare på detta har begreppet värde hamnat i fokus och matchningsfrågan har blivit en fråga om förmågan att anpassa resurser för att maximera värdet..

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En Kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Syftet med vår studie är att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollärare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vår studie på två förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgått från tre olika situationer: fri lek, samling och måltid.För att besvara vårt syfte har vi använt oss av Kvalitativ forskningsmetod där vi har observerat hur barn och lärare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har också intervjuat fyra lärare, två förskollärare och två fritidspedagoger om hur de tänker om jämställdhet och traditionella könsmönster utifrån Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av våra observationer har vi sett att barn behandlas olika på grund av kön, pojkar tillåts ta mer plats, flickor håller ordning och är mer osynliga som enskilda individer än pojkarna. Flickors samtal är mer ordrika, medan pojkars är mer kortfattade och därför får pojkar fler följdfrågor.Intervjuerna visar att förskollärarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jämställdhet och att de har kommit olika långt i sitt genus- och jämställdhetstänkande..

Studien utforskar vilka faktorer som påverkar organisationer i utvecklandet av enmobilapplikation för Smartphone. Syftet har varit att kunna bidra med kunskaper som gördet möjligt för organisationer att i framtiden effektivisera och förbättrautvecklingsprocessen av mobilapplikationer. Studien är genomförd som en kvalitativ,induktiv och normativ studie med aktionsforskning som forskningsmetod. Relevantlitteratur har även studerats och studien har genomförts under ett utvecklingsprojekt av enmobilapplikation hos företaget Jula AB. Frågeställningen som studien behandlade varvilka bakomliggande faktorer är det som styr utvecklingen av en mobilapplikation?Slutsatserna som drogs var att organisationens inställning till IT/IS samverkar med dessgenerella strategi och påverkar valet av funktionaliteten i mobilapplikationen.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En Kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en Kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en Kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida forumspel som pedagogisk metod kan bidra till att synliggöra och ge ökad förståelse för konflikter samt undersöka om eleverna kan lära sig nya sätt att hantera och/eller lösa konflikter genom att arbeta med forumspel i klassen. Undersökningen baserades på en Kvalitativ forskningsmetod. Eleverna fick under två lektionstillfällen arbeta med värderingsövningar samt forumspel. Under dessa tillfällen insamlades data med hjälp av observationer av forumspel, intervjuer med fyra elever och en lärare. Forumspel visade sig vara en användbar metod för att synliggöra, ge ökad förståelse för konflikter samt lära elever nya sätt att hantera och/eller lösa konflikter.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i åk 5 uppfattar det egna arbetet i skolan. Syftet inbegriper också hur samma elever upplever deltagande och inflytande i det självständiga arbetet. Vi har använt oss av en Kvalitativ forskningsmetod där vi intervjuat 10 elever på två olika skolor. I vår studie har vi funnit att individualisering är något som präglar dagens undervisning i skolan i mer eller mindre utsträckning. Detta symboliseras ofta av ett arbetssätt vid benämningen eget arbete där eleven får arbeta självständigt.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en Kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se på detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv när det gäller elevers lärande i matematikundervisningen. SYFTE: Vårt syfte med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har använt oss av Kvalitativ forskningsmetod, där vi gjort vår datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lärare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenters texter gällande arbetssätt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år.