Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en Kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en Kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en Kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare till elever i grundskolans tidigare år kan arbeta med och mot mål i svenskämnets kursplan. Ett annat syfte är att undersöka om lärare anser att målorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lära. Vi vill också försöka ta reda på vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det är viktigt att de får delta i att formulera mål i ämnet. Vi har använt oss av både kvantitativ och Kvalitativ forskningsmetod för att få svar på studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkät och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer.

TitelSVT och mångfalden i rutan ? en kvalitativ innehållsanalys av SVT Västs produktioner ur ettmångfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPåbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning är att utvärdera om mångfalden i SVT Västs produktioner efter säsongen 2002/2003 har utvecklats och är representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har använts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA ären kvalitativ innehållsanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ettundersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT Väst säsongerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Den samhällsdebatt om konkurrensutsättning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förändrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jämföra två äldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet äldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien använde vi oss av både kvantitativ- och Kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkätundersökning och intervjuer med personal på de båda äldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi använde oss av det deduktiva förhållningssättet genom att utgå från det systemteoretiska forskningsperspektivet.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en Kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande.

Bakgrund:Teknologins utveckling samt den ökade globaliseringen har gjort dagens controller till ett komplext yrke som berör många aspekter. Vi vill behandla ämnet utifrån personer som ska anställa en controller eftersom de är involverade i controller-rollen. Vi undrar hur dessa personer egentligen kan veta vad de söker hos en controller när det råder en så stor osäkerhet kring begreppet.Syfte:Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka förväntningar som arbetsgivare har på en controller samt analysera dessa med stöd av tidigare forskning och litteratur. Uppsatsen fokuserar på dels vad controllern skall arbeta med och hur arbetsuppgifterna utvecklas och dels på personlighetsdrag och färdigheter. Vi vill få en ökad förståelse på hur arbetsgivare via sina förväntningar tolkar begreppet controller.Metod:En Kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats.

Den svenska planprocessens effektivitet är ett problematiskt och omdiskuterat ämne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgångspunkt. På senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar är lean, en verksamhetsstrategi med ursprung från Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgår ifrån en Kvalitativ forskningsmetod med målet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

I denna kandidatuppsats kommer jag att försöka förstå hur medarbetare reflekterar kring sitt egenansvar.Fallstudien utgörs av ett kommunalägt bostadsföretag som förvaltar lägenheter och lokaler. Organisationen har nyligen genomfört en omorganisering som har medfört förändringar inom organisationsstrukturen samt medarbetarnas arbetsuppgifter.Jag vill förstå hur respondenterna reflekterar kringegenansvaret i samband med en omorganisering.I studien använder jag mig av Grundad Teori som forskningsmetod och den empiriska undersökningen har genomförts som en fallstudie.Resultatet reflekterar kring de kategorier som har uppkommit och presenterar en sammanställning framkommen utifrån Grundad Teori..

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en Kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Att välja till och från gymnasiet, är en studie om valet av gymnasieutbildning och studie- och/eller yrkesvalet efter gymnasiet. Gymnasievalet och det eftergymnasiala valet är två viktiga vändpunkter i människors liv. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevernas föreställningar och planer om framtiden från gymnasievalet till sista terminen i gymnasiet. Kvalitativ forskningsmetod har använts och det gymnasieprogram vi undersökt är Naturvetarprogrammet. Resultatet visar tydligt att valet av det naturvetenskapliga programmet har sin grund i den bredd och öppning av möjligheter som utbildningen - enligt respondenterna - kan ge.

Syftet med studien var att undersöka hur familjerättsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vårdnads-, boende- och umgängesärenden. Frågeställningarna var; Hur definierar familjerättssekreterarna sitt uppdrag vid vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Vilka instrument/verktyg använder familjerättssekreterarna för att ta reda på barns situation i samband med vårdnads-, boende- och umgängesärenden vid föräldrars separation? Hur upplever familjerättssekreterarna att barns fysiska och psykiska hälsa samt relation till föräldrarna påverkas i samband med föräldrarnas separation? Studien utfördes med en Kvalitativ forskningsmetod där undersökningen innefattade åtta semistrukturerade intervjuer med familjerättssekreterare. I vår studie har vi utgått från systemteorin och gräsrotsbyråkratin. Detta för att familjerättssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsärenden tittar på hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.

Syftet med studien är att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka inskolningsmetoden.Studien är gjord på två förskolor med olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en Kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien.

Mitt examensarbete belyser lärarnas arbetssätt med etik och värdegrund från en skola. Det innehåller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och värdegrund. Jag belyser även deras uppfattning när det gäller arbetet och värderingar. Slutligen klargör jag lärarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman. Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer.