?Den goda föreningsmiljön?En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna.Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005).

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta..

Forskning kring omvårdnad av patienter med stickrädsla är i det närmaste obefintlig. Syftet med denna studie var därför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid stickrädsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som användes inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys.

Titel: Nyheters outgrundliga vägar ? En kvalitativ studie om nyhetsnavigeringFörfattare: Johan Kildebo och Catrine BladUppdragsgivare: Dagspresskollegiet, JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, JMGTermin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 39Antal ord: 12 774Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur människor navigerar i nyhetsflödet.Metod: Kvalitativ etnografisk metod, semistrukturerade dagböcker.Material: Dagböcker förda av nio personer åldersgrupperna 16-30 år, 31-50 år samt över 50 år, under en fyradagarsperiod.Huvudresultat: Vår studie visar att mediekonsumtionen och nyhetsnavigeringen skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Den äldsta gruppen följde upp flest nyheter, därefter kom mellangruppen. Den grupp som följde upp minst antal nyheter var den mellan 16-30 år. Ettannat resultat är att medievanorna hade en stor betydelse både för nyhetskonsumtionen ochför hur respondenterna navigerade i nyhetsflödet.

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror.

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena.

Många lärosäten använder idag fler än en lärplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var därför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lärplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsättningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod där vi genom intervjuer med fem lärare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lärarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör överväga inför implementationen av en lärplattform..

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med reumatoid artrit (RA). Studien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier; att få diagnosen var kaosartat; att känna trötthet, smärta och få en förändrad kropp; att känna osäkerhet kring läkemedel; att vilja ha stöd och förståelse; att hitta nya vägar att leva vidare. Att få diagnosen gav många förändringar i livet och en oro för framtiden. Stöd från omgivningen var viktigt.

I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Uppsatsen handlar om hur callcenter inom banksektorn skapades, hur de ser ut idag och hur framtiden ter sig. De företag vars callcenter studeras är: Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. Metoden är för studien är induktiv och kvalitativ. För att inhämta empiri och vi använt oss utav en kombination av semistrukturerade/ostrukturerade intervjuer. De teoretiska källor vi har använt oss utav är till exempel Mintzberg och Morgan..

I dagens samhälle bor äldre personer kvar i eget boende. De kan då vara i behov av insatser från hemtjänst, anhöriga och bekanta. Aktivitetsförmågan, tryggheten, hemmiljön och möjligheten till social gemenskap är viktig för de äldre. När sedan förutsättningarna ändras behövs anpassningar för att vardagen ska bli hanterbar.Syftet med studien var att ta reda på hur de äldre ensamboende över 80 år upplever vardagsaktiviteterna, boendemiljön, tryggheten och den sociala situationen. Vi valde en intervjustudie med kvalitativ ansats och intervjuerna skedde på två orter, fyra personer på varje ort..

ABSTRACT: Föreliggande uppsats ämnar belysa fyra förskollärares upplevelser av samverkan på fyra familjecentraler där de arbetar. Studien har en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och omfattar fyra semistrukturerade intervjuer. Resultatet kom att visa att upplevelsen av samverkan var god, samtidigt som intervjupersonerna delger att samverkan alltid kan förbättras. För att uppnå gott samverkansarbete bör både främjande samt hämmande faktorer beaktas i diskussion..