Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka förestÀllningar och upplevelser som kommuniceras frÄn patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med sÀrskild fördjupning mot musikterapi i cancervÄrd, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen Àr kvalitativ, med influenser frÄn fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar frÄn 8 musikterapier. Forskaren deltog sjÀlv i den beskrivna verksamheten och materialet prÀglas av subjektivitet.

Sammanfattning Studien Àmnar ta reda pÄ vilken teori som Àr mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ en enkÀtstudie riktad mot studenter dÀr de tillfrÄgade svarat pÄ hur deras instÀllning till vissa frÄgor Àr. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jÀmfördes med tidigare rapporter inom Àmnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. UtifrÄn resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, nÄgot som Àven stöds av tidigare rapporter inom Àmnet.  Statsskulden har ingen pÄverkan pÄ studenternas konsumtionsbenÀgenhet utifrÄn undersökningens resultat..

Syftet med vÄr rapport har varit att fÄ ta del av rektorernas tankar kring Àmnet svenska som andrasprÄk. I Lpo94 kan vi ta del av hur skolan ska vara likvÀrdig var i landet den Àn anordnas men vÄr uppfattning var att ramarna för svenska som andrasprÄk kunde skilja sig Ät. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och vÄrt undersökningsinstrument var en kvalitativ intervju. Fem rektorer som Àr verksamma inom samma kommun i södra Sverige har deltagit i vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att det rÄder viss okunskap kring Àmnet svenska som andrasprÄk och Àven respondenterna menar att det borde lyftas fram mer pÄ skolorna.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka hur patienter och behandlare ser pĂ„ vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjĂ€lp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; SamhĂ€lle, UppvĂ€xt, Socialt umgĂ€nge, Psykologiska sĂ„rbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt.

Sammanfattning:Tidigare studier som gjorts om ungdomar och fritidsaktiviteter har ofta fokuserat pÄ specifika aktiviteter som fysiska sporter. Inom arbetsterapi Àr aktivitet ett centralt begrepp som bestÄr av olika komponenter och vi ville dÀrför göra en studie med ett bredare perspektiv pÄ fritidsaktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva hur ungdomar i SpÄnga-Tensta stadsdel upplever betydelsen av fritidsaktiviteter och hur dessa pÄverkar deras vardagsliv. Fokusgruppsintervjuer Àr en form av kvalitativ datainsamlingsmetod som anvÀndes för att svara pÄ syftet. Intervjuerna utfördes pÄ tvÄ fritidsgÄrdar med ungdomar mellan 14-21 Är.

Titel: ?Bli en hÀrmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida frÄn 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utstrÀckning reproducerar rÄdande sociala normer och diskurser. Det hÀr fÄr flera implicita innebörder, dÀr de tydligaste Àr att tjejer antas strÀva efter att ingÄ i en heterosexuell kÀrleksrelation, att de mÄste förstÄs i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat, och de vÀrderas efter sina yttre attribut vilka ocksÄ antas kunna förklara deras inre egenskaper..

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..

Syfte med vÄr uppsats var att nÄ ökad förstÄelse och kunskap om anmÀlningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjÀnstlagen och hur plikten sÀgs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tÀnker och resonerar kring anmÀlningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmÀlningsplikten och att det finns faktorer som bÄde kan underlÀtta och försvÄra förhÄllandena vid en eventuell anmÀlan.

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur teckenkommunikation kan anvÀndas i förskola för att underlÀtta sprÄkutvecklingen för alla barn och pedagogernas instÀllning till metoden. Detta Àr en kvalitativ undersökning och vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med nio stycken förskolpersonal. Det resultat vi kom fram till var att teckenkommunikation kan fungera som en alternativ metod i sprÄkinlÀrning och att det fanns ett stort intresse hos respondenterna att anvÀnda sig av metoden..

Syftet med denna uppsats var att med en kvalitativ intervjumetod undersöka hur reportrar frÄn olika medier resonerade nÀr de i sin yrkesroll bevakade arrangemanget av HBTQ-festivalen Stockholm Pride. Med hjÀlp av Michel Foucaults teorier om makt analyserades intervjusvaren för att upptÀcka vilka förestÀllningar om makt som reportrarnas journalistiska metoder inkluderade..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Bakgrund: Transplantation Àr sista utvÀgen vid organsvikt dÀr all annan behandling Àr otillrÀcklig. NÀr ett organ slutar fungera vÀcks svÄra kÀnslor hos den drabbade individen, kÀnslor förorsakade av sjukdom och kÀnslor som kötiden skapar dÄ det rÄder en stor brist pÄ organ och vÀvnader.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vÀnta pÄ en organtransplantation: Förluster, Storm av kÀnslor och Hantera vÀntan.Slutsats: Det Àr viktigt att uppmÀrksamma patientens speciella livssituation i samband med att vÀnta pÄ en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vÀnta pÄ ett organ krÀvs en god professionell vÄrdande relation.     .

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkat olika lÀrare i deras yrkesval. För detta syfte har jag anvÀnt mig av tvÄ typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslÀrare och tre lÀrare inom humanistiska Àmnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar Àven om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. Resultatet visar att lÀrarna ofta görÀmnesvalet tidigt i livet och att uppvÀxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vad livskunskap Àr, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har anvÀnts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har anvÀnts har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap Àr svÄrt att sÀtta en förklaring pÄ samtidigt som det Àr mÄnga som har försökt sig pÄ det. Livskunskap Àr ett populÀrt Àmne i dagens skolor och materialet som anvÀnds flitigast kallas Livsviktigt.

Det Ă€r inte enbart den sjuke som blir delaktig och pĂ„verkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan Ă€ven de anhöriga blir drabbas. Forskningen Ă€r inriktad pĂ„ patienternas upplevelse av cancer, bĂ„de ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information nĂ€r en nĂ€rstĂ„ende har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rĂ€dsla och oro men ger stöd, Att vilja förstĂ„ det som sĂ€gs och skrivs, Att sjĂ€lv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid fĂ„ vara med, Att vĂ„rdpersonalen avsatte tid och förklarade.