År 1991 förändrades läget för Sveriges fåmansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmånligare beskattning på utdelning och kapitalvinst för fåmansföretagsägare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes även de så kallade 3:12-reglerna för att förhindra fåmansföretagsägare, med kvalificerade aktier, från att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsättningarna för när en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fåmansföretag bland annat kvalificerade om ägaren eller någon närstående, under de senaste fem åren, varit verksam i ett annat fåmansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfällen förändrats genom åren och två av de mer väsentliga förändringarna genomfördes år 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.

En valutakursförlust som uppstår till följd av att ett bolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag är enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det råder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i utländska dotterbolag strider mot EU-rättens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstår på grund av att det inte är tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt särbehandlar en gränsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda än vad motsvarande inhemska situation utsätts för.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer.

I Sverige utgörs en stor del av Sveriges registrerade aktiebolag av fåmansföretag. Ettfåmansföretag i aktiebolagsform (FÅAB) är ett företag med endast en eller ett fåtal ägare.Dessa företag berörs av särskilda lagregler, de så kallade 3:12-reglerna. Anledningen till dessaregler är dels för att man vill skapa en neutralitetssträvan inom skattesystemet. Denna studiebygger på att genom en jämförande bild med förutsättningar tagna ur Inkomstskattelagen frånåren 2005-2008, försöka beskriva de förändringar som skett av 3:12-reglerna när det gälleravyttring av andelar. Till min hjälp att försöka beskriva förändringarna samt vad dessa lett tillhar jag valt att använda mig av tre fiktiva företag.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Statliga myndigheter använder i allt större utsträckning öppna system, så som Internet, i sin kommunikation med medborgare, företag och andra myndigheter, därmed ställs allt högre krav på säkerhet och tillit. I takt med den ökade användningen av elektronisk kommunikation uppstår nya problem. Några av dessa är att vi inte med säkerhet vet vem vi kommunicerar med, vem som beställer tjänster och att vi inte kan vara säkra på att information kommer till rätt person eller har ändrats på vägen. Verktyg som finns för att lösa dessa problem och öka säkerheten är digitala signaturer och elektronisk identifiering. Med detta som bakgrund ställde vi oss följande frågor, vilken teknik ska statliga myndigheter använda för elektronisk identifiering och signering? Vilken teknik ska användas för att uppfylla kraven på säker elektronisk överföring? Kan statliga myndigheter ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer? Syftet med vår uppsats blir därför att i första hand redogöra för hur statliga myndigheter avser att ersätta traditionella namnunderskrifter med kvalificerade elektroniska signaturer. Genom litteraturstudierna skaffade vi oss kunskaper om både teknik och användningsområden för digitala signaturer och genom att beskriva dessa tekniker får läsarna en introduktion i ämnet.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

Problembeskrivning: Det finns närmare 500 förlag i Sverige, ca 70 av dessa är anslutna till Svenska Förläggarföreningen som uppger att det ges ut ca 1000 nya skönlitterära titlar i Sverige under ett år. Enligt Nationalbiografin utges ca 2300 titlar under ett år. Endast en bråkdel av all skönlitteratur som ges ut får publicitet i dagstidningar. Varken titlar, författare eller förlag. Syfte: Syftet är att undersöka om det går att urskilja om det finns kriterier och mönster för vilka författare och verk som får uppmärksamhet i pressen.Metod: Kvalitativ forskningsintervjuSlutsats: Vissa författare och förlag har en högre status hos kulturredaktionerna.

SammanfattningElektronisk handel har under senare år vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla användningsområdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gäller elektroniska signaturer. Kommisionens mål var att underlätta användningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rättsligt erkännande av dessa, främst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om svensk lagstiftning på området, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlättat användningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man påpeka att lagens rättsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadeståndsansvar som lagen reglerar, endast tillämpas om det är fråga om kvalificerade elektroniska signaturer som är baserade på kvalificerade certifikat, och som utfärdas till allmänheten.

Immateriella tillgångar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmärksamhet kring deras redovisning och värdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler är tänkta att förändra redovisningen till det bättre med mål att ge en så korrekt och verklighetsnära bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp är redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgångar och vilken finansiell påverkan redovisningsreglerna har genom att räkna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen är inriktad på att forska kring immateriella tillgångar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nämligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia där en fallstudie har utförts.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger på en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berättelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.Vårt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebära för specialpedagogen.Uppsatsen består av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning är att i någon form utveckla yrkesmässig kompetens. Då begreppet handledning är närbesläktat med andra begrepp såsom konsultation och rådgivning blir det svårdefinierbart. För att kunna särskilja innebörden av de olika begreppen krävs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, här- och- nu- tänkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

On the 26th of January 2010, the Supreme Administrative Court in Sweden gave five rulings which greatly affect the possibility to keep a close company within a family by transferring the ownership of the company to the next generation. The five rulings concern the interpretation of the prerequisite, same or similar activity, which can be found in section 57, clause 4 of the Swedish Income Tax Act.    The prerequisite is fulfilled when an entire or parts of a business is transferred to another close company and the receiving company?s business activity is within the framework of the transferring company?s business activity or when the companies have a similar connection. Depending on which shares that are being evaluated, the prerequisite can refer to both the shares in the receiving or the transferring company. When the prerequisite is fulfilled, a standardized amount of the business income will be taxed as capital gains and the surplus will be taxed as earned income.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att grundläggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 när förvaltningsrätten och skatterättsnämnden underkände två paketeringar.Innan år 2003 var vinster på näringsbetingade andelar inte skattefria. Däremot rådde skattefrihet på liknande andelar i andra länder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med säte i Nederländerna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med säte i Sverige. Moderbolag som av olika skäl ville avyttra en fastighet hade två val.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag.