Vi har studerat möjligheten om det går att tjäna pengar på kort sikt genom att imitera insidertransaktioner efter det att information om transaktionen har publicerats offentligt. Studien begränsades till att endast undersöka köp- och säljtransaktioner för oljebolag som kan handlas på Stockholmsbörsens huvudlistor samt First North. Studien genomfördes i form av en eventstudie där vi med hjälp av statistiska tester undersökte om det existerar en signifikant skillnad i den dagliga avkastningen före och efter en viss insidertransaktion ägt rum. Detta visade sig inte vara fallet utan de fluktuationer som påvisades var ej enhetliga och kunde inte bevisas bero på insynstransaktionerna..

Problemdiskussion: Finansanalytiker och deras köp- och säljrekommendationer har den senaste tiden varit flitigt omdiskuterade och kritiserade i olika media. Den turbulenta uppgången och den efterföljande kraftiga nedgången har lett till man kan ställa sig frågan hur lämpliga de befintliga modellerna för aktievärdering är. Det har även diskuterats att börspsykologi blivit ett allt viktigare inslag på aktiemarknaden. Kanske är det så att de aktievärderingsmodeller som används idag inte längre är lika tillförlitliga som de har varit tidigare. Problematiken i uppsatsen är fokuserad på vilka modeller de svenska analytikerna använder idag och även om det finns teoretisk täckning bakom besluten.

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nå överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlägga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering på Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frågor använde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien är som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begränsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för åren 2001-2007.

Uppsatsen presenterar värdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenärer åtnjuter via de aktiebolagsrättsliga regleringarna behandlas, och däribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rättsverkningarna av en överträdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag är den associationsform som ur ägarsynpunkt ger bäst skydd vid bedrivande av affärsverksamhet. Härmed uppställer aktiebolagslagen krav på aktiekapital i aktiebolag, för att täcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenärerna endast kan få kapital från bolagets förmögenhet och inte ur ägarnas vilket kan leda till att ställningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dålig.

Den här uppsatsen undersöker och analyserar AP-fondernas förvaltning av det svenska pensionskapitalet i relation till dess uppdrag utifrån finansiell teori och tidigare forskning. Halvårsdata och information om fondernas allokering har samlats in från AP-fondernas respektive webbplatser mellan åren 2001 och 2009. Studien har använt ett flertal modeller för att analysera AP-fondernas historiska utveckling. Treynorkvot, Sharpekvot, Informationskvot, Morningstar rating och Jensens alfa har använts för att undersöka fondernas riskjusterade avkastning. Treynor och Mazuys market timing modell har använts för att undersöka huruvida fonderna har förmågan att förutse större marknadsrörelser.

Genom en kvantitativ studie av 60 aktier på Stockholmsbörsen har följande fråga besvarats. Hur kan en investerare utnyttja historisk information för att nå riskjusterad överavkastning? En teknisk analys för att testa den svaga formen av informationseffektivitet genomfördes. Aktiernas faktiska avkastning jämfördes med den förväntade enligt CAPM, och de alfavärden som observerades testades genom variansanalys. Resultaten från studien visade att de undersöka aktierna har alfavärden som är signifikant skilda från noll, när endast skillnaden studerades.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

Syfte: Corporate Social Responsibility (CSR) är idag ett  globalt allmänt känt begrepp och Svenska företag anses ligga i framkant med sitt ansvarastagande. Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera huruvida ett stort engagemang inom CSR-frågor ger Svenska företag en förändring i företagsvärde och om det påverkar deras lönsamhet. Ett approximativt Tobins Q används som mått på företagsvärde och Return On Assets (ROA) används som mått på lönsamhet. Metod: En kvantitativ deduktiv metod där undersökning av sekundärdata ska mynna ut i en prövning om huruvida det går att påvisa ett samband mellan CSR och företagsvärde och/eller lönsamhet. Sekundärdata inhämtas ifrån Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009 samt företagens årsredovisningar från 2011. Historiska aktiepriser har hämtats ifrån Nasdaq OMX Nordics hemsida.

Denna studie har undersökt huruvida det är möjligt att på Nasdaq OMX Stockholm generera systematiska överavkastningar i samband med att aktier börjar handlas exklusive rätt till utdelningar. Samtliga utdelningstillfällen har undersökts under perioden 2007-2011 vilket givit en total observationsmängd på 699 stycken tillfällen. Genom att ha tagit hänsyn till eventuella marknadsfluktueringar och vikta dessa med bolagets unika risk, i form av betatal, har resultaten även justerats för normalavkastningar under den undersökta dagen. Resultaten från Large Cap, Mid Cap samt Small Cap har sedan jämförts. Resultaten visar att överavkastningar är möjliga under dagen då aktien slutar handlas inklusive utdelning, samt att effekten är större för de mindre bolagen..

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen.

Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att välja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, kontanter, belåning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lägger budet. Därefter skattades marknadsmodellen utifrån dessa data.

Fordonsindustrin strävar efter ständiga förbättringar på transmissionssystem inom exempelvis hållfasthet och viktminskning. För att reducera vikten på växellådshuset (VE15) har alternativ till det befintliga skruvförbandet granskats. Målet med examensarbetet var att välja två olika fogningsmetoder, en inom svetsning och en inom limning. De valda fogningsmetoderna jämfördes med det befintliga skruvförbandet utifrån bland annat viktminskningspotential och hållfasthet.Information inom svetsning, limning, skruvförband och aluminium införskaffades med hjälp av kvalificerade databaser, vetenskapliga artiklar samt rådfrågning av sakkunniga inom respektive område. Utifrån de valda fogningsmetoderna, friktionsomrörningssvetsning (FSW) och epoxi, idégenererades utformning av flänsen.Vid användning av FSW som fogningsmetod reducerades vikten på VE15 med 13,7 % och med epoxi var viktminskningen 25,5 %, i jämförelse med skruvförbandet.

Syftet med examensarbetet är att på aktiens första handelsdag undersöka graden av underprissättning på nyintroducerade aktier på OMX Stockholm Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First North och vilket samband denna underprissättning har med ledande befattningshavares och styrelses innehav av teckningsoptioner. Undersökningen baseras på 74 företag på OMX Stockholm och First North under perioden januari 2000 till november 2007. Studien visar på två resultat. Det finns inte något visat samband mellan insiders innehav av teckningsoptioner baserade på aktiens introduktionskurs och underprissättning. Det finns ett visat samband mellan VD:s innehav av teckningsoptioner och underprissättning..

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts.Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005.Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvägagångssättet vid sin granskning. Det finns dock situationer där revisorn måste förlita sig på riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstår här ett problem för hur revisorn skall gå tillväga då prognoser karaktäriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrån vår frågeställning: Vilket tillvägagångssätt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna fråga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer från tre olika revisionsbolag av varierande storlek.