Intresset att skriva om lönesamtalets betydelse och funktion för medarbetaren började med att jag läste om de faktiska löneskillnader som finns mellan män och kvinnor. Förklaringarna till dessa skillander var många och inte så enkla att bena ut. Därför föll intresset på just lönesamtalet och vad det fyller för funktion. Är det lönehöjande forum eller något som bara existerar i personalhandböcker och dokument? Hur bedrivs lönesamtal och bedrivs det över huvudtaget? En undersökning som är gjord i syfte att undersöka maktförhållandet i utvecklingssamtal visar på en assymetri mellan chef och medarbetare.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all.The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees.The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need..

Denna uppsats behandlar gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Syftet var att utreda litteraturläsningen och litteratursamtalets funktion och möjliga svårigheter i undervisningen. Sammantaget pekar resultatet i studien på att lärarna uppfattar den känslomässiga och personliga utvecklingen, som den primära funktionen i arbetet med gemensam litteraturläsning och litteratursamtal. Vidare ansåg lärarna att skillnaden i elevernas läskapacitet och svårigheterna att skapa ett givande litteratursamtal är de största svårigheterna vid användandet av gemensam litteraturläsning och litteratursamtal..

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.

Examensarbetet handlar om kvalitetsarbete i skolan och vad som uppfattas vara kvalitetsarbete av lärare och rektorer som arbetar i skolor där Total Quality Management (TQM) används eller har använts. I studien frågas efter vilka företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete och hur dessa företeelser ter sig avseende makt och form. Dessutom studeras lärares och rektorers förhållningssätt till kvalitetsarbete enligt TQM.Studien har en kvalitativ ansats och data har insamlats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt har fyra lärare och fyra rektorer intervjuats. Data presenteras dels i form av kategorier av företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete, dels i form av mer övergripande tolkningar utifrån rektorers respektive lärares förhållningssätt till kvalitetsarbete.De företeelser som uppfattas vara kvalitetsarbete kategoriseras i tre områden: (I) Målfokuserat kvalitetsarbete som innebär arbete med att formulera och konkretisera mål.

Syftet med mitt examensarbete är att göra en ABC-bok, ett läromedel för skriftspråkslärande och bokstavsbearbetning. Bokstavsbearbetningen är en del av skriftspråkslärandet och ska vara en del i elevernas vardag. Genom ABC-boken vill jag åskådliggöra hur man kan integrera olika uttrycksformer i undervisningen. Jag har studerat olika teorier om skriftspråkslärande, bokstavsbearbetning och estetiska läroprocesser. Tillsammans med teorier, samtal med lärare och med bakgrund i Lpo 94 har jag gjort en ABC-bok där jag har författat övningar, fotograferat föremål och gjort layouten.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ?I en annan del av Köping?? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en receptionsanalys med två fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på fritidshemmen. I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ?just nu?.

i den tidiga undervisningen i grundskolan inom ämnet svenska så har inlärningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en föränderlig språkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera så alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgång till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner är viktigt i lärandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lärare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.

I detta examensarbete undersöker jag en metod, eller varför inte kalla det för ett verktyg, främst till för mig själv. Verktyget är tänkt att underlätta researcharbetet då jag behöver komma till rätta med vad kunden bär på för åsikter och värderingar kring såväl enstaka inredningsobjekt som sin vardagliga miljö. Därmed är det alltså tänkt att skapa en överblick över inredningssmak, funktionella krav samt emotionella värden.Verktyget består av ett bildspel samt ett formulär att föra anteckningar i. Det är min uppgift, som användare, att skaffa mig en så innehållsrik informationsbank som möjligt för att kunna anpassa projektet så att kunden känner sig både delaktig och nöjd med slutprodukten. Därför ställs mitt sociala engagemang på sin spets; en bra intervju ger många värdefulla svar!En utgångspunkt i denna uppsats är att jag inte tar ställning till vad som är god- respektive dålig smak, och jag håller mig öppen för hur andra människor värderar och diskuterar kring möbler och annan inredning; jag föreställer mig att de utgår från sina egna erfarenheter och preferenser.Mina förhoppningar med det här verktyget som hjälpmedel är att det ska underlätta sökandet efter kundens känslomässiga förhållande till inredning och slutligen att denna/denne ska känna sig som ?ett? med det inredningsförslag som projektet landar i.De frågeställningar som besvaras i uppsatsen är hur ett hjälpverktyg skulle kunna se ut för att underlätta förstudier om inredningssmak, om metoden fungerar och hur den skulle kunna förbättras, om metoden är ett lämpligt verktyg för mig att använda i min framtida yrkesroll som formgivare och inredare, samt hur testpersonerna tyckte att metoden kändes i fråga om systematik och utförande.Resultatet av de fem fallstudierna blev över förväntan; fyra av fem valde ?sitt? vardagsrum, varav den femte valde sitt alternativ på stark andra plats..

Titel: Sortimentsstyrning ? En fallstudie på Maxi ICA Stormarknad i VetlandaInlämningsdatum: 2012-05-26Ämne/kurs: 4FE03EFörfattare: Aleksandar Stamenkovic och Donald BergströmHandledare: Jan Alpenberg och Roger StokkedalExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: Sortimentsstyrning, Lönsamhet, ABC-analys, NyckeltalSyfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vilka styrningsförändringar som kan göras på H & S-sortimentet för att öka lönsamheten, reducera säkerhetslagret samt bibehålla lagerservicenivån. Det är även att beskriva och förklara hur artiklar och produktgrupper kan urskiljas utefter dess bidrag till omsättning, bruttovinst samt lönsamhet inom H & S-sortimentet. Samt att beskriva vilka nyckeltal som kan kopplas till H & S-sortimentets lönsamhet.Metod: Denna kvalitativa fallstudie har genomförts genom användandet av en intervenerande ansats med växelverkan mellan empiri och analys på fallföretaget Maxi ICA Stormarknad i Vetlanda. Datainsamlingen på fallföretaget har huvudsakligen gjorts genom styrda samtal samt genom inhämtning av data från affärssystemet.Referensram: Referensramen presenterar teori som är relevant för studien inom ämnesområdena sortimentsstyrning, lönsamhet, ABC-analys, lagerhållning och nyckeltal.

Mitt syfte med detta arbete är att ta reda på hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att påverka klimatet och om de kan se några förändringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i två femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.Frågeställningar:Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?Metod:Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter.