SammanfattningIntroduktion: Patienter i sjukvården som inte behärskar svenska språket får hjälp av kontakttolkar i sin kontakt med vården. Det saknas idag vetenskaplig kunskap om hur den enskilda patienten upplever detta. Det behövs en ökad förståelse för dessa patienters uppfattningar av att samtala med sjuksköterska eller barnmorska via kontakttolk. Det vårdvetenskapliga perspektivet handlar om kommunikation, delaktighet och bemötande. En förbättrad kunskap, både teoretiskt och praktiskt, kan ge sjuksköterskor stöd i omvårdnadsarbetet med tolkmedierad kommunikation.Syfte: Syftet är att beskriva patienters uppfattningar av tolkmedierat samtal via telefontolk respektive via närvarande tolk.Metod: Fjorton kvinnor (21-50 år) med somaliskt ursprung, vilka var i behov av kontakttolk, tillfrågades om deltagande i studien.

Introduktion: Preoperativ vård grundas i humanistiska och omvårdnadsetiska antaganden på nyttan av en välinformerad patient. Den perioperativa vårdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA år 1985 och har därefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vården ingår ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vårda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell på operationsavdelning krävs ett förändrat arbetssätt vilket kan vara svårt att få gehör för i dagens sjukvård, med ökade krav på produktivitet och ekonomisk effektivitet.

Syfte: Att belysaBVC-sjuksköterskors upplevelserav arbetetmed föräldrar vars barn harövervikt.Bakgrund:Övervikt bland barn i förskoleåldern har ökat under de senaste åren i Sverige. Övervikt kan ge både fysiska och sociala konsekvenserför barnet. Föräldrar är nyckelpersoner i arbetet mot att förebygga övervikt hos barn.Sjuksköterskor inom barnhälsovård (BVC) är de som tidigt kommer i kontakt med dessa föräldrar. Design:Kvalitativ intervjustudie.Metod:Tio intervjuer som spelades in genomfördes med BVC-sjuksköterskor under februari 2013. Svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Detta examensarbete handlar om kommunikationen mellan pedagoger och barn under den pedagogiska lunchen i förskola och skola sett utifrån ett genusperspektiv. Huvudfrågan som ligger till grund för examensarbetet är: Hur ser kommunikationen ut under den pedagogiska lunchen i förskola och skola utifrån ett genusperspektiv? Vårt intresse har varit att se om flickor och pojkar bemöts olika av pedagoger i förskola och skola samt att se om pedagogens tankar kring deras genusarbete stämmer överens med verkligheten. För att besvara vår frågeställning har vi använt oss av observationer på en förskolas och en förskoleklass pedagogiska måltider med fokus på pedagogen samt intervjuer med pedagogerna i fråga. Vår undersökning har vi sedan kopplat till litteratur om genusteorier, kommunikation och socialisation applicerat på samtalen som äger rum under den pedagogiska lunchen.

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

I vårt arbete utgick vi från följande frågeställningar: ? Hur ser coachers arbete med långtidsarbetslösa ut? ? Vad anser coacher vara de avgörande faktorerna för att en långtidsarbetslös ska få ett arbete? - En del coacher anser att de har lyckats få ut förhållandevis många långtidsarbetslösa i arbete. Hur skiljer sig deras arbetsmetoder från de övriga coachernas? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod. Totalt ingick sju coacher i vår undersökning.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och delar av världen. Det är en riskfaktor för andra somatiska sjukdomar och har en negativ inverkan på livskvalitén. Syftet med denna studie var att beskriva distriktsköterskors arbete med och reflektioner kring behandlingen av vuxna patienter med övervikt och fetma. Studien var av kvalitativ ansats med deskriptiv design och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor på landstingsdrivna vårdcentraler i Uppsala län. Resultatet av studien visade att mätvärden och samtal var viktiga verktyg för att distriktssköterskorna ska kunna identifiera patientens övervikt eller fetma.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva telefonsjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och de faktorer som påverkar kommunikationen med uppringare. Artikelsökningen utfördes via Cinahl och PubMed samt med hjälp av valda källors referenslista. Tretton artiklar som överensstämde med syftet granskades. Resultatet visade att telefonsjuksköterskorna upplevde stress på grund av tidsbrist och sjukvårdens bristande resurser. Samtal med en tredje person upplevdes som problematiskt eftersom informationen kunde missuppfattas och telefonsjuksköterskan saknade visualisering av patienten vilket försvårade bedömningen av vårdbehovet.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i så fall hur grundskolor, här avgränsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nå skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser på handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frågeställningar; Vilka förutsättningar finns för handledning på skolorna och vilka konsekvenser får det? Vilken är handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling på individ-, grupp- och/eller skolnivå och i så fall på vilket sätt anser skolledarna? samt På vilket sätt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie är inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses språk som handling och mänsklig kunskap är i huvudsak diskursiv, det vill säga språklig. Språket och kommunikationens roll betonas vid mänsklig utveckling inom detta perspektiv och språket ses som handledningens centrala redskap.

I Sverige genomförs årligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i åldersgruppen 20-24 är de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang är betydligt större än vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades.

I läroplanen och kursplanen för svenska finns underlag för att film ska finnas med i svenskundervisningen. Det är också viktigt med tanke på det mediasamhälle vi lever i idag. Att använda film i undervisningen är också ett sätt att närma sig elevernas kultur och det som ligger dem nära. Undersökningar som gjorts visar att undervisning om och med film bedrivs på ett annat sätt än när det gäller skönlitteratur. Skönlitteratur tas upp på ett mer seriöst sätt och undervisningen är mer genomarbetad.

Bakgrund: Sexuellt utnyttjade kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkas både kort- och långsiktigt av det sexuella övergreppet. Bland annat uppges problematik som ofrivillig barnlöshet, skador i underlivet, samt känslor av utsatthet, hjälplöshet, ångest och skuld. I studier framkommer att endast en mindre andel sexuellt utnyttjade kvinnor söker vård direkt efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser av övergreppet, bearbetningsprocessen och vården. Metod: En allmänt beskrivande litteraturstudie grundad på nio kvalitativa artiklar, som behandlade sexuellt utnyttjade kvinnors upplevelser.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever.