Bakgrund Grundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ?utifrån elevens förutsättningar? i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, Kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, Kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som kock och kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, Kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Jag har, genom att intervjua lärare i So och Samhällskunskap, undersökt hur och i vilken mån feminismen och kvinnorörelsen brukar tas upp i undervisning om politiska ideologier. Då en viss frihet lämnas den enskilda läraren i aktuella Kursplaner att avgöra vad som ska tas upp i Samhällskunskapen är det motiverat att undersöka hur fördelningen av olika ämnesområden ser ut i praktiken. Att utrymmet för feminismen och kvinnorörelsen är särskilt relevant att undersöka motiveras dessutom av till exempel Ann-Sofie Ohlanders granskning från 2010 av läromedel i Samhällskunskap, som visar på ett betydligt mindre utrymme för dessa än för andra politiska ideologier och folkrörelser, då aktuella läroböcker är en tänkbart betydelsefull faktor för de didaktiska val som lärare gör. Utifrån den komplexa bild av feminismen och dess förhållande till begreppet jämställdhet som framkommer vid läsning av hur ideologin tidigare har definierats, är det även rimligt att anta att lärarens egen syn på feminismen utifrån frågor som hur den kan definieras och jämföras med andra ideologier kan vara av betydelse. Detta motiverar att undersökningen görs utifrån lärarnas egna beskrivningar av tillvägagångssätt och personlig inställning till ämnet.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och Kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga Kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.