SammanfattningLäroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga.Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur.

Som en av Sveriges snabbast växande näringar lockar turismen många ungdomar till arbete samtidigt som efterfrågan på kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gäller därför att satsa på utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick ämnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns även på program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt på olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism är gångbara i andra sammanhang eftersom ämnet är tvärvetenskapligt.

Vi vill genom denna studie belysa några specialpedagogers handledning. Vi har träffat respondenterna och detta är deras skildring av sin handledning. Utifrån vad de säger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att få en bild av den handledning de bedriver. Vårt huvudsyfte var att beskriva och kartlägga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frågeställningar vi fokuserat på är vilka typer av handledning använder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig på.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Både internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.