Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Det sägs att gymnasieskolan i Sverige är en skola för alla, där elever oavsett vilket gymnasieprogram de läser förväntas nå upp till samma mål i sin utbildning, via de målrelaterade betygssystemen. Samtliga elever som läser kursen Naturkunskap A följer således samma kursplan, med samma mål och betygskriterier. Trots detta finns en uppdelning av läromedel för kursen, som är anpassade och avsedda för de två olika huvudtyperna av gymnasieprogram som finns.I den här uppsatsen görs en analys och jämförelse av två anpassade läromedel för kursen Naturkunskap A. Läromedlen är anpassade på så sätt att de är avsedda för de två olika huvudtyperna av gymnasieprogram ? de studieförberedande och yrkesförberedande programmen.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie om tre lärare i Sydsveriges syn på svenska A, syn på svenska som ämne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det är som påverkar deras val av innehåll. Examensarbetet bygger på intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn på ämnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar på att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vår intervju hittat belägg för att innehållet i kurserna kan påverkas av många olika faktorer där skolkulturen, lärarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna är de viktigaste..

En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts på fyra lärare på två gymnasieskolor som alla har kopplingar till ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visar att det råder betydande skillnader på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut på respektive skola samthur indelningen av vilka elever som ska läsa ämnet går till. På den ena skolan råder det stor okunskap om ämnet och lärarna upplever att de saknar både stöd och information kring undervisningens utformning vilket resulterar i en ofullständig svenska som andraspråksundervisning. Vår slutsats är att det är alarmerande att det saknas behöriga lärare inom ämnet (samtliga intervjuade saknar full behörighet) samtidigt som behovet av svenska som andraspråksundervisning är stort. Vi tror även att det krävs tydligare riktlinjer kring ämnets utformning för att kunna kvalitetssäkra undervisningen.Fortsatt forskning kan förslagsvis göras med rektorer och skolledning på fler skolor för att få en djupare insyn i hur pass stor okunskapen kring ämnet svenska som andraspråk är..

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling.Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar är:1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet?2.

En kvalitativ studie på revisionsutskott i svenska bolag. Teoretiska perspektiv har utgått från forskning och regelverk inom området samt reglerings- och förtroendelitteratur. Uppsatsens slutsatser är att dagens svenska revisionsutskott fungerar väl och att de brister som påfunnits i början av 2000-talet har rättats till. Revisionsutskotten har fått en mer formell utformning på bekostnad av den svenska ledningsstilen..

Syftet med denna uppsats är att studera litteraturläsningens utrymme och status i nuvarande kursplaner i svenska och i förslget på nya kursplaner i svenska i GY11, hur detta tolkas av gymnasielärare i svenska samt hur den moderna forskningen återspeglas i de olika kursplanerna. I studien används teorier kring hur skönlitteratur kan fungera som kunskapskälla och tidigare forskning om litteraturläsning och svenskämnets kursplaner. För att uppnå syftet genomfördes en komparativ textanalys av nuvarande kursplaner i svenska och förslaget på nya kursplaner i svenska och kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare i svenska. Undersökningsresultatet jämfördes sedan med vad som framkommit inom modern litteraturteori. Resultatet av textanalys och intervjuer visar att GY11:s kursplaner i svenska är formulerade på ett tydligare sätt och att kraven är skärpta för vilka kunskaper som ska uppnås med litteraturläsning.

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det är att använda sig av skönlitteratur för att lära eleverna läsa och skriva. Även föräldrarnas roll belystes och hur pedagogerna använde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation på skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frågor framkom det att pedagogerna använder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mängd olika arbetssätt där man kan använda skönlitteratur för att utveckla elevernas läsning och skrivning.

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte är att ta reda på vad som främst påverkar friluftsundervisningen och hur mycket friluftsundervisning lärarna i idrott och hälsa ger i grundskolan, åk 6-9.Vad anser idrott och hälsa lärarna är friluftundervisning?Vad påverkar undervisningen i friluftsliv?Vilka eventuella påverkansfaktorer har störst inverkan på mängden friluftsundervisning?Hur tror idrott och hälsa lärarna att friluftsundervisningen kommer förändras med tanke på den nya kursplanen?MetodVi valde semistrukturerad kvalitativ intervju. Med tidigare forskningen som grund konstruerades en intervjuguide med teman. Därefter intervjuades fem lärare som undervisar i idrotts och hälsa från olika skolor i grundskolans senare år (åk 6-9), i Eskilstuna kommun. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades för att sedan tolkas utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning.ResultatVårt sammanställda resultat visar att de intervjuade lärarna definierar friluftsundervisning som någon form av praktiskt moment med utevistelse i skogen.

Examensarbetet handlar om att jämföra vad styrdokumenten från Chile respektive Sverige säger om elementär sannolikhetslära. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men även genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger på en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nämnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt läromedel från Sverige.I studien framkommer både likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna är av samma art länderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift från båda länder är de av renodlad sort. Skillnader påträffas i hur omfattande och innehållsrik den chilenska kursplanen är utformad i jämförelse med den svenska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden används inom matematikundervisningen i årskurs ett till årskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som används och om lärarna kopplar användandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvändningen i matematikundervisningen är begränsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta område. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har använts som metodval. Fyra lärare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har använts som skapats utifrån syftets tre forskningsfrågor.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den svenska bankmarknaden..

I kursplanen för ämnet historia på grundskolan står skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan använda för olika syften samt att eleverna ska få kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning är att utifrån historiemedvetande, historiebruk och identitet jämföra hur tre olika läroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som är lämpligast att använda i undervisningen om förintelsen utifrån de kursplanmål som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO är de två historieböcker som på olika sätt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

Denna uppsats behandlar två olika register, dvs. det svenska skriftspråket och chattspråket samt den medvetna kodväxlingen däremellan i en skolsituation. Syftet är att ta reda på om elever i årskurs fem behärskar skolans skriftspråks- och chattspråksregister och förmår kodväxla mellan registren. För att nå vårt syfte gjordes en kvalitativ undersökning där tio elever deltog, varav fem var flickor och fem pojkar. Dessa elever fick i uppgift att skriva en återberättande text om sitt bästa minne.

Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant.