Sök:

Sökresultat:

695 Uppsatser om Kursplanen i slöjd - Sida 47 av 47

Lite om mycket eller mycket om lite : En studie om lÀroboken i Àmnet Hem- och Konsumentkunskap

SammanfattningLÀroboken Àr ett av de verktyg som lÀrare kan anvÀnda i sitt arbete för att eleverna ska nÄ mÄlen. En lÀrobok kan spela en stor roll i en lÀrares undervisning och det Àr dÀrför av största vikt för blivande lÀrare att kritiskt granska de lÀroböcker som man tÀnker sig att anvÀnda. I Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr boken Hem- och Konsumentkunskap Är 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lÀrobok i mÄnga lÀrares undervisning. Detta examensarbete utgÄr utifrÄn förförstÄelsen att ovan nÀmnda lÀrobok möjligen Àr det fullkomliga lÀromedlet för en lÀrare i Àmnet men samtidigt finns Àven med i beaktande att det förekommer en viss kritik frÄn lÀrare mot boken i frÄga.Huvudsyftet med arbetet har varit att studera lÀroboken med fokus pÄ Àmnets fyra grundlÀggande perspektiv, resurshushÄllning, hÀlsa, jÀmstÀlldhet och kultur.

Turism som Àmne?

Som en av Sveriges snabbast vÀxande nÀringar lockar turismen mÄnga ungdomar till arbete samtidigt som efterfrÄgan pÄ kunnig och servicemedveten personal ökar. För gymnasieskolan gÀller dÀrför att satsa pÄ utbildning inom turism. Med kursplanrevideringen 2000 fick Àmnet turism utrymme inom Handelsprogrammet (HP). Turism finns Àven pÄ program för Hotell & Restaurang (HR), Barn & Fritid, Naturbruk samt pÄ olika specialutformade Turistgymnasier. Kunskap om turism Àr gÄngbara i andra sammanhang eftersom Àmnet Àr tvÀrvetenskapligt.

Olika former av handledning

Vi vill genom denna studie belysa nÄgra specialpedagogers handledning. Vi har trÀffat respondenterna och detta Àr deras skildring av sin handledning. UtifrÄn vad de sÀger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att fÄ en bild av den handledning de bedriver. VÄrt huvudsyfte var att beskriva och kartlÀgga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frÄgestÀllningar vi fokuserat pÄ Àr vilka typer av handledning anvÀnder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig pÄ.

Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv

BrĂ€dde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frĂ„gor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). SpeciallĂ€rarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola. ProblemomrĂ„de BĂ„de internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försĂ€mrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare Ă€r eniga om att elevernas problemlösningsförmĂ„ga mĂ„ste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson frĂ„n högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frĂ„gor i matematik.

Betygssystemets problematik : FrÄn ett generellt nationellt perspektiv till en lokal empirisk undersökning bland gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap A

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill sÀga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsÀttningen, för sÄvÀl grundskolan som gymnasieskolan. FrÄgor om betyg-sÀttning har under senare Är blivit politiskt högintressanta och mÄnga förÀndringar Àr nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och förÀldrar har ocksÄ blivit mer aktiva och stÀller ökande krav pÄ framförallt lÀrare nÀr det gÀller betyg. I nÄgra kurser ges nationella prov som lÀrare kan anvÀnda som stöd för sin bedömning och betygsÀttning medan andrakurser, till exempel samhÀllskunskap, pÄ sin höjd har nÄgra bedömningsexempel pÄ Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men Àven Àr ett specifikt samhÀllskunskapsperspektiv. För att uppnÄ syftet har följande frÄgestÀllning anvÀnts.

<- FöregÄende sida