Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var även en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en färgad rockartist som främst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lägga vikt vid.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut på en svensk skola idag. Idén till detta väcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan påverka den fonologiska medvetenheten på ett positivt sätt, varför eventuell integrering av musik i arbetet särskilt beaktades. Det låg också ett fokus vid vilken nivå av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andraspråk befann sig på i förhållande till elever med svenska som modersmål. Studien utfördes på en skola, och bestod av insamling av resultat från ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett så kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och årskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassföreståndare. Resultaten visar att eleverna på skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bättre än så, oavsett modersmål.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jämförande studie samt att undersöka hur svensklärare på gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie där tre gymnasielärare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare gällande disposition, kravformulering och innehållsbeskrivning av kursen. Båda kursplanerna visar på exempel på vaga formuleringar som lämnar utrymme för tolkning. Lärarnas uppfattning av kursplanerna är att kursplanen för Svenska 1 är något tydligare än kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsättning och bedömning kommer att underlättas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

The aim of this thesis is to investigate what information needs arise from the interest in music, which sources are preferred, how this information is sought and what part does the public library play in providing music materials. Brenda Dervin`s Sense-Making theory is what serves as a theoretic framework for this study. A qualitative approach was undertaken in the investigation and nine interviews were conducted with people interested in music. Findings indicate that different ways of acquiring information are used depending on the situation in which the information is needed and also what kinds of music people prefer. The main findings of this study suggest that people interested in music are keen to constantly discover new music to perform or listen to.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i..

Att reharmonisera inneba?r att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan anva?nda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med fo?rklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen.

Vårt mål med projektet var att göra en webbapplikation åt Gourmet Grön och deras nya produktserie. Applikationen innehåller information om produkterna och hur de används samt vilka fördelear dessa ger..

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.