Sök:

Sökresultat:

16710 Uppsatser om Kursplan för svenska - Sida 14 av 1114

HÀlsoundervisning : Elevers syn pÄ hÀlsa inom Àmnet Idrott och hÀlsa

Fler unga mÀnniskor Àn nÄgonsin Àr idag överviktiga och stress och stressrelaterade symptom drabbar idag allt fler unga. DÀrför Àr det viktigt att unga mÀnniskor fÄr kunskaper om hur de pÄ bÀsta sÀtt kan ta hand om sig sjÀlva. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som lÀser gymnasiets kurs Idrott och hÀlsa A ser pÄ den hÀlsoundervisning de fÄr.Detta Àr relevant för alla som arbetar som idrott och hÀlsa lÀrare för att kunna hitta en jÀmkning mellan kursplan och elevernas tankar och förkunskaper. Genom intervjuer och fokusintervjuer kom jag fram till att eleverna vill lÀra sig mer om stress och hur man hanterar stress samt om kost. Eleverna tycker dÀremot att idrottslÀraren inte Àr rÀtt person att lÀra ut kunskaper om tobak..

MÄlmedvetna lÀrare - SÄ arbetar lÀrare med mÄl

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare inom NO-Àmnena i grundskolan arbetar med mÄlen i kursplanen. Fem lÀrare har intervjuats om hur de arbetar och vad de anser om mÄlstyrning. Det vanligaste sÀttet som lÀrarna arbetar Àr att de formulerar om kursplanemÄlen sÄ att de ska bli lÀttare för eleverna att förstÄ. MÄlen diskuterar de med eleverna i början av varje nytt arbetsomrÄde och i samband med bedömning. Eleverna har inte sÄ stort inflytande över sjÀlva mÄlen men de har stora möjligheter att pÄverka hur de ska arbeta för att nÄ mÄlen.

ThailÀndska elevers upplevelser av svenska som andrasprÄk Möjligheter och hinder

Aroonwan KÄrefalk (2014) ThailÀndska elevers upplevelser av svenska som andrasprÄk Möjligheter och hinder (Thai students' experiences of Swedish as a second language Opportunities and obstacles). Malmö Högskola: UtlÀndska lÀrares vidareutbildning ULV-projektet. Syfte med studien Àr att undersöka hur thailÀndska elever i Äk 6-9 upplever svenska som andrasprÄk. Jag vill Àven undersöka möjligheter och hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska som andrasprÄk. Resultatet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag se ? Hur upplever thailÀndska elever undervisningen i svenska som andrasprÄk? ? Vad finns det för hinder för thailÀndska elever att lÀra sig svenska? ? Vad finns det för möjligheter för thailÀndska elever att lÀra sig bÀttre svenska? ? Hur ska svenska lÀrare undervisa för att anpassa sin undervisning för thailÀndska elever? Resultatet visar att thailÀndska eleverna tycker att svenska som andrasprÄk Àr svÄrt för dem. Eleverna har ocksÄ uttryckt vad som Àr svÄrt och lÀtt för deras inlÀrning.

Konkurrensen pÄ den svenska elproduktionsmarknaden

Syftet med uppsatsen var att analysera konkurrensen pÄ den svenska elproduktionsmarknaden. Den svenska elproduktionsmarknaden antogs ha en kvantitetssÀttande Stackelberg-ledare. Conjectural variations anvÀndes för att identifiera det ledande företagets marknadskraft. Uppsatsen behandlar tidsperioden 1996-2002. De dragna slutsatserna Àr baserade pÄ kvantitativa berÀkningar.

Ämnet Svenska : En kritisk diskursanalys av svenskĂ€mnets kursplaner i Lpo 94 och Lgr 11

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used.

?Vi ska ju inte utbilda OS ? medaljörer, vi ska utbilda friska och sunda mÀnniskor till vÄrt samhÀlle? : En kvalitativ studie om hur lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

LivsfrÄgor och nyttig kunskap : att lÀra om och av religion utifrÄn etik och moral i undervisningen

Sammanfattning I det hÀr arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det gÄr att upptÀcka inom de olika vÀrldsreligionerna att anvÀnda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrÄn vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad lÀroplanen nÀmner om ett etiskt förhÄllningssÀtt. För att uppnÄ syftet har en innehÄllsanalys av lÀromedel gjorts och dÀrmed en analys av hur de olika vÀrldsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrÄgor. Detta har medfört en sammanstÀllning av ett eventuellt material att anvÀnda inom religionsundervisningen med utgÄngspunkt i etik och moral. Metoden som anvÀnts Àr en innehÄllsanalys av bÄde kvantitativ och kvalitativ art.

StrÀvansmÄlens roll i lÀrares planering av matematikundervisning

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Vad styr idrottslÀrares betygsÀttning? : en analys av bakomliggande mekanismer och följsamhet till styrdokument.

Syfte och frÄgestÀllningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lÀrare i idrott och hÀlsa har nÀr de betygssÀtter elever i Är 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 stÀlls följande frÄgor: Vilken mental dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning? Hur förhÄller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex mÄnader senare gjordes en uppföljning dÀr lÀrarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna Äterfinns i kategorierna motivation, fÀrdigheter, sjÀlvförtroende och social kompetens dÀr ledarskap ingÄr. För att fÄ ett MVG mÄste eleven fÄ en hög skattning i av lÀraren i alla constructs, för att fÄ ett VG i minst hÀlften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Kursplanen - lÀraren - slöjdundervisningen

Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskapsutvecklingen angÄende Àmnet slöjd. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första delen jÀmförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lÀrare i slöjd ser pÄ kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet anvÀnds, samt hur de motiverar Àmnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av Ätta slöjdlÀrare.Studien visar att lÀrarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 Àr otydliga, samt att det rÄder stor spridning i hur mycket och pÄ vilka sÀtt dokumentet anvÀnds.

Att översÀtta "översÀtta": om svenska infinitivfraser och deras ryska motsvarigheter

I uppsatsen undersöks hur svenska infinitiver översÀtts till ryska. Som kÀlla har anvÀnts utdrag ur nÄgra skönlitterÀra svenska texter och deras ryska översÀttningar. Undersökningen Àr i huvudsak kvantitativ och hypotesen Àr att infinitiv förekommer oftare i svenska Àn i ryska. Förutom de direkta översÀttningarna av svenska infinitiver udersöks Àven nÄgra fall dÀr ryska har infinitiv utan motsvarighet i svenska. Slutsatsen blir att hypotesen stÀmmer bÄde för de direkta översÀttningarna och Àven nÀr man jÀmför det totala antalet infinitiver i kÀllsprÄks- och mÄlsprÄkstexterna..

Den önskvÀrda historieundervisningen inom framtidens gymnasieskola - Ett elevperspektiv

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Religioner, vÀrderingar etik och moral i religionskunskapsundervisningens lÀromedel

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

Svenska: flera olika Àmnen? Om tre svensklÀrares uppfattningar om innehÄll och genomförande i svenska A pÄ gymnasiet

VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie om tre lÀrare i Sydsveriges syn pÄ svenska A, syn pÄ svenska som Àmne, hur de uppfattar att deras undervisning konkret ser ut; vad de prioriterar samt vad det Àr som pÄverkar deras val av innehÄll. Examensarbetet bygger pÄ intervjuer som vi placerar in i ett större sammanhang genom att koppla dem till tidigare forskning om olika syn pÄ Àmnet svenska. Undersökningens resultat korrelerar till stor del med tidigare forskning och visar pÄ att det finns stora skillnader i hur svenskundervisningen i svenska A kan se ut idag. Vi har i vÄr intervju hittat belÀgg för att innehÄllet i kurserna kan pÄverkas av mÄnga olika faktorer dÀr skolkulturen, lÀrarens kunskapssyn samt uppfattning om eleverna Àr de viktigaste..

Elevers kostkunskap : En undersökning av skolelevers kostkunskap

Denna undersökningen Àr ett försök att se hur mycket av Àmnesundervisning, kursplan och kursmÄl som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan Àr bekant med. Serier blir dÄ hÀr som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lÀra. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehÄll i allmÀnhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildÀmnet.Detta Àr ett s.k.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->