Trots att läroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, så finns det inte mycket forskning på hur väl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lärobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmärksammat tar upp att läroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för årskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det står i kursplanen för matematik att det är skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta välgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället.

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sinvardag på ett naturligt och lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarnaverksamheten utifrån barnens intresse och behov.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om pedagoger i våra skolor använder sig av naturen som en resurs då de ska undervisa i ämnet matematik. Genom min enkätundersökning ville jag ta reda på om det finns några pedagoger som går ut och har matematik med sina elever. Hur ofta går de i så fall ut? Undersökningen visar att det är få pedagoger som regelbundet undervisar i matematik utomhus. Samtidigt har de flesta pedagoger utmärkta förslag på vilka matematikområden man med fördel kan undervisa i utomhus, t ex geometriska begrepp som area och längd.

Syftet med vår studie var att beskriva verksamma lärares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lärandeteorier säger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i ämnet matematik. Studien består av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lärare i Luleå kommun. Samtliga av de intervjuade lärarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försämrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försämring sedan mitten av 90-talet. Vad gäller undervisningsmetoderna så har hälften använt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Uppsatsen handlar om faktorer till varför gymnasieelever är omotiverade till ämnet matematik. Undersökningen är uppdelad i två fallstudier, där vi studerar två olika grupper som läser kursen Matematik A. Vi försöker genom en enkätundersökning finna viktiga faktorer till omotivation i respektive fallstudie, vad deras lärare tror är viktiga faktorer till omotivationen, samt en jämförelse mellan lärarnas och elvernas åsikter..

Syftet var att undersöka vilka faktorer som främst motiverar gymnasieelever i matematik samt att jämföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som delats ut på en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fått värdera betydelsen av ett antal påståenden rörande vad som motiverar dem i kärnämnet matematik. Resultatet av enkäten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad är överens om vilka de främsta motivationsfaktorerna är. Av resultatet framgår det också att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Examensarbete inom lärarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik på förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och år: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehållSammanfattning:Den här studien utgår från intervjuer och observationer från två olika förskolor där författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se när och hur barnen ges tillfälle att arbeta med matematik. Valet att både intervjua och observera gjordes då det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fångar man små barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lägger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av litteratur undersöka den formativa bedömningens effekter för elevers lärande i matematik. För att ta reda på effekterna har förklaringar på hur elevers prestationer påverkas, vilka kunskaper i matematik eleven utvecklar och hur självbedömning kan utveckla elevers lärande i matematik genom bedömning i formativt syfte undersökts. Undersökningen har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta litteratur för att besvara arbetets syfte.Det som undersökningen visar är att bedömning i formativt syfte har en positiv effekt för elevers lärande i matematik. I de studier som funnit en positiv effekt av formativ bedömning har interventionen haft måttlig till mycket hög effekt för elevers prestationer i matematik. Resultatet stämmer alltså överens med den mer generella forskningen som visar att bedömning i formativt syfte har goda effekter för elevers prestationer.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken.

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet.

Syftet med arbetet är att undersöka varför det är viktigt med matematik och vilka faktorer det är som påverkar matematiken i förskolan enligt utvalda pedagoger samt författare. Undersökningen har gjorts genom fördjupning i litteratur inom området samt genom enkäter som har lämnats ut på två förskolor i en mellanstor kommun i Sverige. Resultaten har sedan sammanställts dels genom diagram samt skrift. Genom studien har det kommit fram att det är viktigt att redan i förskolan arbeta med matematik eftersom det förbereder barnen för skolan, en positiv syn på av matematik skapas och viktigast av allt för att det är viktigt för att man ska förenkla/klara sig i livet. De faktorer som påverkar arbetssättet med matematiken som har kommit fram genom denna studie är pedagogens förhållningsätt till matematik, utbildning/fortbildning, ekonomi, barnens ålder och intresse samt tiden..