Syftet var att undersöka om man med hjälp av geobrädet i de senare åren vid grundskolan kan göra främst geometri men även bråkräkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i år sju. Eleverna har fått arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfällen under min sju veckor långa praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrädet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har även genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Denna undersökning vill ge en bild av hur det kan se ut i ett klassrum vad gäller användningen av språket på matematiklektionerna ? varför använder vi flera olika ord för samma sak? Den vill även väcka tankar hos lärare och blivande lärare i matematik för skolans tidigare år samt även förskolan, om hur användningen av språket i matematiken kan komma att påverka eleverna vid senare studier. För att se hur det kan se ut så har en klass på mellanstadiet och deras lärare observerats och intervjuats. Resultatet visar att eleverna själva väljer att använda andra ord än de läraren och läromedlen på mellanstadiet använder. Samtal har även förekommit med förskollärare och föräldrar för att se hur dessa matematiska ord presenteras för eleverna innan de börjar sin skolgång..

Vårt huvudsyfte har varit att utvärdera huruvida några för gymnasieungdomar tidigare kända begrepp i ämnet matematik kvalitetsmässigt förändras i olika lärandesituationer över tid.I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjälp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; Förståelse, att begripa kunskap; Färdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.Vi har använt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig från tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förändrades över tid. Den kvalitativa metoden är lämplig just för detta ändamål när vi i förväg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har använt oss av tre olika metoder för att få svar på våra frågeställningar nämligen enkät, intervju och utvärdering.Under hösten 2003 genomförde vi två olika undervisningsserier i två parallella klasser på gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats på traditionellt sätt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem på två helt olika sätt.Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillämpningsmöjligheter utanför skolans värld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som något relaterat till skolmatematiken.Vår tolkning är att utegruppen nått en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt.

The purpose of this essay is to investigate the presences of open-ended problems in the textbooks of high school Mathematics A. For practical reasons the study was limited to three textbooks and two topics, Fractions and Area & Volume. The Essay also describes the theory behind open-ended problems and why they should be used. I identify three criteria as a definition for open-ended problems. The study found that only 7,6% of the investigated tasks qualified, and met at least 1 criterion.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikämnet presenteras på en traditionell skola och på en Montessoriskola och hur väl de förhåller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lära. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat på båda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lärande i skolan och i ämnet matematik, Skolverkets syn på lärande och vilka teorier som Lpo94 baseras på. Eftersom jag även har observerat på en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig på metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlärning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en färdig produkt som endast förs över till eleven.

Elevers upplevelser av att befinna sig i stödåtgärder är antagligen av stort intresse för de lärare som undervisar elever med allmänna eller specifika matematiksvårigheter. Hur beskriver då några elever själva sina upplevelser av stödåtgärder? Syftet med denna studie är att få större kunskap om och ökad förståelse för hur stödåtgärder i matematik upplevs av de elever som fått särskilt stöd under en längre period.För att kunna ta del av några elevers upplevelser av stödåtgärder valde jag att utgå från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats. Denna ansats lämpar sig väl för att studera just upplevelsen i elevernas livsvärldar. Jag har fått möjlighet att ta del av elevers upplevelser och erfarenheter så som de själva beskriver dem och sedan hermeneutiskt tolkat dessa utifrån min egen förförståelse och erfarenhet.Det resultat som jag presenterar bygger på intervjuer jag genomfört med tre elever i årskurs 9.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Arbetet handlar om hur sex barn i svårigheter med matematik uppfattar sig själva som matematiker, hur de finner att andra uppfattar dem som matematiker och vad det beror på samt hur den matematiska självuppfattningen är hos dessa elever. I studien har jag arbetat kvalitativt med en fenomenografisk ansats, där datainsamlingen skett genom intervjuer, i en år fem klass på en skola i sydöstra delen av Sverige. Resultatet visar b. la. elevernas matematiska attityd, känslor och tillfredställelse.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda på matematiklärares och läroböckers syn på bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger på fem intervjuer och dokumentanalyser på utvalda böcker ur två vanligt förekommande läroboksserier som informanterna i undersökningen använder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis är något viktigt men att det läggs ner mycket mindre tid på bevis och bevisföring på ?svagare? elever än på ?starkare? elever. Det visade sig också att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lättare än i de som anses vara svårare.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Skolans uppdrag är att rusta eleverna för en oförutsedd framtid. Denna framtid kräver andra kunskaper än vad som behövdes förr. Skolan skall enligt Lpo94 anpassas så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och behov. Eftersom det idag är nödvändigt att varje elev lär sig att ta ansvar och arbetar efter sin egen förmåga är individualiseringsbehovet större än någonsin. Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt.