Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete?2.

BackgroundThe lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms.

Syftet med studien är att beskriva hur involverad skolpersonal och samverkande socialsekreterare arbetar för att kartlägga och motverka elevers ogiltiga frånvaro. Genom att undersöka personalens upplevelse av orsaker till ogiltig frånvaro, hur de upplever att de arbetar med ogiltig frånvaro och hur de tillsammans arbetar för att motverka ogiltig frånvaro. Den aktuella publicerade forskning som använts är både internationell och nationell. Styrdokument, lagtext, allmänna råd samt forskning av Skolverket och Socialstyrelsen har även beaktats. Det teorietiska perspektiv som ligger till grund för analys är inklusion och exklusion.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Inom vården kan sjuksköterskan möta patienter med suicidalt beteende, vilket kan upplevas påfrestande och väcka starka känslor hos sjuksköterskan. Det kan även finnas en rädsla och en osäkerhet hos sjuksköterskan till patienter med suicidalt beteende, detta kan leda till att sjuksköterskan nonchalerar de suicidala patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans attityd till patienter med suicidalt beteende. Litteraturstudien genomfördes genom att 5 kvalitativa och 10 kvantitativa artiklar granskades. Det framkom två kategorier, den fördömande attityden samt den tillåtande attityden.

Syfte: Det övergripande syftet med studien var att utforska hur chefen för elevhälsan, rektorer och specialpedagoger medverkar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsan i en glesbygdskommun, i studien kallad för Humlekommunen.Då elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blev tydligare i den nya skollagen anser vi att den roll och uppgift specialpedagogen har/bör ha är intressant att belysa och reflektera över. Enligt Skollagen ska ?elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande? (Utbildningsdepartementet, 2010b, s.24). Det är således en stor utmaning för dagens skola och framför allt elevhälsan hur den ska kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande.Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Vilka faktorer styr elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete?2.

Background: Intimate relationship violence is physical, psychological or sexual violence that a person is exposed to in a relationship. There is a strong correlation between intimate relationship violence and mental health problems. A psychiatric ward at a hospital in Sweden, is working with a new routine. According to this routine every new patient should be asked about intmate relationship violence as a part of the admission interview.Objective: The objective of this study was to study how the healthcare personnel is working with the routine, and also to study response rate, interventions and how the work has developed over time.Method: A quantitative study with a retrospective and descriptive studydesign. One hundred and two medical records were reviewed.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den.

 To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126).

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.