Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp.

Genom fokusgruppinterjuer har vi med vår studie kommit fram till vilken status och funktion bildaktiviteter har och vilka problem som är förknippade med att använda bildaktiviteter i grundskolan f-3, detta genom att 11 lärare från förskoleklass till grundskola 1-7, har fått ge sin syn på hur de använder ämnet bild och bildaktiviteter i sin undervisning. Vi ser att då lärare säger sig använda ämnet bild i f-3 är det i form av bildaktiviteter vilka mestadels används för att bli ett undervisningskomplement. Våra informanter har en strävan att uppvärdera ämnet bild gentemot de mer teoretiska ämnena då de anser att det är de teoretiska ämnena som får uppmärksamheten i planeringar, kursplaner, uppnåendemålen och i undervisningen. Informanterna vill använda många bildaktiviteter i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsutveckling men vi anser att de döljer syftet med användningen av bildaktiviteter för eleverna men också för sig själva. Vi har observerat att informanterna har i sin användning av bildaktiviteter fastnat i ett traditionellt förhållningssätt där ämnet bild utgörs av stora bildalster, men vi anser att det även finns stora funktioner i små bildaktiviteter.

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det är viktigt med föräldrasamverkan för elevens utveckling.Läroplanerna säger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte såmycket forskning kring läxornas påverkan, den litteratur som finns är mer diskussionsartad.SYFTE:Vårt syfte med arbetet är att ta reda på hur föräldrarna ser på samarbete mellan hemmet ochskolan inom ämnet matematik. Vi har avgränsat oss genom att välja två aspekter kringsamarbete. Den första aspekten är föräldrarnas syn på deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom ämnet, då med fokus på betyg och det andra är läxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning som grundar sig på 29 stycken enkätsvar. Föratt stödja vår enkätundersökning gjorde vi också fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att föräldrar är generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi ämnet matematik.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och föräldrar formulerade sig angående träningsskolans högstadieelevers placering på en 1-6 skola och inte på en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen på personer med handikapp förändrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och två rektorer på tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om träningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna går på 1-6 skolor och inte på högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angående elevernas framtid i ett föränderligt samhälle.Det framkom i undersökningen att träningsskolans högstadieelever, kunskapsmässigt, låg närmare i nivå med eleverna på 1-6 skolan än på högstadiet, men att det var svårt att samarbeta eftersom träningsskolans elever blev så avvikande p.g.a.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur ett antal lärare gör när de läser skönlitterära elevtexter och formulerar sina kommentarer om texten. Frågeställningen lyder: Hur kommenterar fem svensklärare på gymnasiet tre autentiska skönlitterära elevtexter? Vilka strategier använder de? Var i texterna lägger de fokus? Läser de på ytan eller söker de efter det djupare innehållet ? det som eleven försöker berätta? Undersökningen har gått till så att fem svensklärare på olika gymnasieskolor har fått läsa tre elevtexter och därefter skrivit en kort kommentar om respektive text till var och en av eleverna. En analys visar att lärarnas kommentarer skiljer sig åt, ibland är olikheterna påfallande. Det visar sig också att de orealistiska förutsättningarna ? att kommentera texter producerade av främmande ?spökskrivare? ? uppfattas som besvärande av vissa lärare.

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling.Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students? experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks.

Denna studie bygger på en kvalitativ analys av läroböcker i ämnet religion på gymnasiet. Läroböcker används för att ge en kortfattad och övergripande bild om ämnet som presenteras.Studiens teori bygger på Edward Saids forskning kring orientalism samt Mattias Gardells teorier kring islamofobi. Syftet med denna studie är att undersöka hur islam har framställts i fem läroböcker sedan 1970-talet fram till idag, en lärobok från varje decennium. Syftet är att visa vilken bild av islam som används för kunskapsutveckling och om det finns skillnader mellan boken från 1979 och boken från 2012. Resultatet av studien liknar det som tidigare forskning visat på.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare år ? En studie av ämnets förekomst och betydelse ur ett lärarperspektivSyftet med vår studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, är att få insikt och ökad förståelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare år ur ett lärarperspektiv. Vårt syfte är inspirerat av våra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder även uppsatsen.Vi har använt oss av enkäter som forskningsmetod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Enkäten delades ut till 57 respondenter på totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det är även nämnvärt att undersökningen genomfördes i tre olika län.

Bakgrund: Stresstudier inom sjukvården har huvudsakligen handlat om sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Få studier har berört sjuksköterskor inom hemsjukvården. Sjuksköterskor har rapporterat hög arbetsrelaterad stress. Stress och höga  psykologiska krav leder till arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor. Trivsel och positivt arbetsklimat på arbetsplatsen är betydelsefullt för den psykiska hälsan för de anställda. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors arbetsrelaterade stress, välbefinnande, hälsa, upplevda krav och kontroll.

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva läkemedel för de personer som drabbats reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhällsförändringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvård. Studien är deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.