Arbetet gick ut pÄ att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten gÄr igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fÀltester.Programmet fick bra betyg i fÀlttester och ansÄgs av samtliga testare som lÀttanvÀnt och intuitivt. Slutsatsen Àr att  genom att hÄlla mÄlgruppens önskemÄl i fokus och lÄta tÀnkta anvÀndare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som vÀl uppfyller de krav som stÀllts pÄ den..

Dagens samhÀlle prÀglas av en vilja att göra karriÀr. Att göra karriÀr innebÀr för mÄnga att bli chef eller att pÄ nÄgot sÀtt nÄ en ledande position dÀr man har makten att bestÀmma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man Àr en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriÀr. Det saknas dock forskning som fokuserar pÄ hur man blir en ledare. AlltsÄ vilka faktorer och egenskaper som Àr viktiga eller avgörande för att man ska nÄ sin mÄlsÀttning att bli just chef.Syftet med denna uppsats Àr att belysa de faktorer som banar vÀg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Visionen om hÄllbar utveckling Àr komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som frÀmjar en hÄllbar utveckling.Uppsatsens syfte Àr att belysa förutsÀttningar för meningsskapandet ifrÄga om hÄllbar utveckling i slöjdÀmnet. Den första delen Àr klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet. DÀrefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begrÀnsningar med fokus pÄ undervisningen och hÄllbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar Àr:1. Hur konstitueras slöjdÀmnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdÀmnet?2.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. MÄlet för vÄr undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling frÄn bÄde förskola och skola. Vi gjorde Àven en begrÀnsad undersökning av de kartlÀggningsmaterial som vÄra respondenter hade erfarenhet av. VÄra frÄgestÀllningar resulterade i en sammanstÀllning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartlÀggning och behovet av ett kartlÀggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrare uttrycker att de arbetar med sagoberÀttande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollÀrare tillskriver sagoberÀttande. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Det resultat vi fick var att alla förskollÀrare arbetar med sagoberÀttande men pÄ olika sÀtt. SagoberÀttande gÄr att arbeta med pÄ en mÀngd olika sÀtt vilket framkom av resultatet. Det framkom Àven att förskollÀrarna anser att sagoberÀttande ger barn möjligheter till utveckling inom olika omrÄden som exempelvis sprÄket och de sociala fÀrdigheterna.

Bakgrund: Distriktssköterskor pÄ BVC möter ibland vÄldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av vÄld i nÀra relationer kan vara försÀmrad psykosocial hÀlsa bÄde hos kvinnor och barn. Att tidigt upptÀcka och hjÀlpa en sÄdan kvinna och hennes barn Àr ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har pÄ BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med vÄldutsatta kvinnor och deras barn pÄ BVC samt ta reda pÄ vad som saknas kunskaps- och metodmÀssigt i deras arbete nÀr det gÀller att hjÀlpa denna patientkategori.Metod: Sju distriktssköterskor pÄ BVC intervjuades och kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera data. Resultat: IntervjuinnehÄllet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass (GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen medan kontrollgruppen fick placebo.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. HÄllbar utveckling beskrivs idag som lösningen pÄ dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta Àven för miljömanagement. Miljödiplomering Àr ett verktyg som anvÀnds för att företagets verksamhet skall pÄverka miljön sÄ lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av lÀnder som arbetar med hÄllbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i vÀrlden kÀnner företag press frÄn kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förÀndra klimathoten och kÀmpa för hÄllbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strÀvansmÄlen inom omrÄdet naturvetenskap och lÀrande frÄn förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hÄllbar utveckling. Genom observationer med barn, dÀr vi har varit deltagande genom att utföra tvÄ olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring Ätervinning och ÄteranvÀndning.