PÄ förskolan vistas barn mycket utomhus, vilket gör att utegÄrden blir en betydelsefull faktor för barns lÀrande och utveckling. Det Àr dÀrför viktigt att miljön pÄ förskolegÄrden Àr stimulerande för barnen. Studien handlar om vilka tankar kring barns lÀrande och utveckling som ligger bakom förskolegÄrdens utformning och anvÀndning. Samt hur en förskolas utegÄrd anvÀnds av barn och pedagoger. I tidigare forskning tas Àmnen upp som utomhuspedagogik ur ett historiskt perspektiv, utemiljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt förskolans utemiljö och dess pÄverkan pÄ barn.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger i förskolan hartill barns lek med fokus pÄ fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan pÄverkabarns utveckling och lÀrande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer ochobservationer. I resultatet framgÄr det tydligt att barns lek inom förskolan oftainnebÀr styrd lek pÄ bekostnad av fri lek. VÄr slutsats Àr att pedagoger mÄsteobservera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig sjÀlva och vÄga?slÀppa kontrollen? och lÄta barnen pÄverka verksamheten mera..

Uppsatsen syftar till att studera hur gymnasieskolor profilerar sig genom marknadsföring. Detta tillÀmpas genom en diskursanalytisk studie av sex gymnasieskolor, som alla tillgodoser det SamhÀllsvetenskapliga programmet, belÀgna i Uppsala kommun. Av den marknadsföring som funnits tillgÀnglig har urvalet begrÀnsats till respektive skolas hemsida. Resultatet visar pÄ ett samband mellan hur skolorna talar om utbildning och elev. Det centrala för detta samband Àr hur eleven, genom skolornas marknadsföring, konstrueras som en konsument av utbildning.

I vÄrt arbete har vi undersökt hur perspektivet hÄllbar utveckling framtrÀder i tre historielÀroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv pÄ historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrÄn historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utstrÀckning de undersökta lÀroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. VÄr metod har varit hermeneutisk och i lÀromedelsanalysen har vi utgÄtt frÄn vÄr förkunskap om historien, en definition av hÄllbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptÀckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hÄllbar utveckling gör sig gÀllande, dock i olika utstrÀckning beroende pÄ nedslag och lÀrobok.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Vi lever i ett samhÀlle dÀr snabba förÀndringar kÀnnetecknar vÄr vardag. Att lÀra för livet och att vara förberedd inför nya utmaningar under hela vÄr livstid har blivit ett allt viktigare och ofta Äerkommande Àmne i kunskaps-och framtidsrelaterade debatter och diskussioner. Som en följd av detta har tendenser att tillfredstÀlla ett ökat behov av vÀgledning i olika sammanhang blivit alltmer tydliga, liksom att nya effektiva och varierande vÀgledningsformer, anpassade för individers egna resurser, efterlyses mer och mer. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för sambandet mellan omvÀrldsförÀndringarna och karriÀrvÀgledningens möjlighetr. Examensarbetet utgör en kvalitativ studieansats och Àr genomförd som en teoribaserad empirisk studie.

Denna studies syfte Àr att undersöka och öka kunskapen kring hur hÄllbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsÀmnet bÄde inom gymnasiet och grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna bestod i hur och varför textillÀrare bör arbeta och integrera hÄllbar utveckling i undervisningen. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillÀrare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare Är. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att fÄ fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushÄller.

I de flesta arbeten uppkommer situationer som kan te sig svÄra och som pÄ ett eller annat sÀtt mÄste hanteras. Den allmÀnna förestÀllningen Àr att svÄra situationer betraktas som problem och uppfattas oftast ha en negativ innebörd. I denna uppsats har vi valt att se svÄra situationer i en positiv bemÀrkning. Vi har för avsikt att undersöka hur svÄra situationer i arbetet bidrar till lÀrande och utveckling för individen, i detta fall yrkesgruppen coacher. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn i studien Àr vilka svÄra situationer coacherna upplever i sitt arbete, hur de hanterar svÄra situationer samt vilka möjligheter till lÀrande och utveckling svÄra situationer ger upphov till.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien Àmnade Àven belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ÀmnesomrÄdet skildrades ocksÄ ur ett historiskt perspektiv. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjÀlp av en fenomenografisk ansats.

Företag som till exempel revisionsbyrÄer, IT-bolag, banker, försÀkringsbolag etcetera Àr sÄ kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjÀnster dÀr personalens kunskapsnivÄ Àr avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag Àr mÄttet av humankapital en viktig faktor, humankapital kan övergripande definieras som ?Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till vÀrdeskapande? . Problemet idag Àr att vi gÄtt frÄn ett industrisamhÀlle till ett kunskaps/tjÀnstesamhÀlle, dock har inte redovisningen lyckats ?fÄnga upp? dessa dolda tillgÄngar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan vÀrdera och balansera sin viktigaste resurs, nÀmligen humankapital, som tillgÄng.Det har under Ären framstÀllts en hel del modeller för redovisning av humankapital, men ingen har blivit allmÀnt accepterad dÄ de innehÄller brister.

SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för pedagogers val i planering och genomförande av musikaktiviteter, samt hur dessa val skapar förutsÀttningar för barns utveckling och lÀrande. En central del i studien Àr hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till musik pÄverkar deras arbetssÀtt. Studien bygger pÄ en kvalitativ ansatsochmetoden som ligger till grund Àr semistrukturerade intervjuer. I undersökningen har fyra utbildade förskollÀrare medverkat. Resultat och analys av de genomförda intervjuerna visar att samtliga medverkande förskollÀrare anvÀnder sig av musik i förskolan, mer eller mindre.Det framkom olika aspekter som pÄverkar pedagogens arbete med musik i förskolan, bland annat tidigare erfarenheter och intressen.Informanterna redogör för att musiken kan stimulera barns utveckling och lÀrandepÄ flera plan.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hÄllbar utveckling skulle kunna förbÀttra villkoren i produktionsleden. De kan sÀkerstÀlla att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller krÀnker mÀnskliga rÀttigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hÄllbarhet skulle kunna möta kunders krav pÄ att produkter Àr tillverkade under miljömÀssiga och anstÀndiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hÄllbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften pÄ olika sÀtt. En hÄllbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som pÄverkar imagen.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.