Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet med den hÀr studien Àr att tydliggöra processerna för bedömning och betygsÀttning i grundskolans naturvetenskapliga Àmnen och matematik. Vidare Àr syftet att försöka tolka pÄ vilka grunder detta sker, med utgÄngspunkt i vÀlkÀnda pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och mÀnniskosyn. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare.Resultatet Àr inte generaliserbart, men visar att eleverna nÀstan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer anvÀnds kompletterande för att fÄ en bild av elevens kunskaper. Information frÄn bedömning av eleverna anvÀnds bÄde som underlag till betygsÀttningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal anvÀnds med formativt syfte för lÀrandet.

Sustainable development in geographic in compulsory school.

Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

För att visa pÄ nyttan av vad ett anvÀndartest kan erbjuda i samband med utveckling av en webbplats har vi i denna rapport tagit med alla stegen fram till och med utveckling i Vattenfallsmetoden, som Àr den metod som vi anvÀnt oss av. De föregÄende stegen i metoden Àr förstudie, analys och design. Förstudien valde vi att genomföra som ett anvÀndartest för att fÄ fram vad anvÀndarna verkligen efterfrÄgade. Vi analyserade sedan resultatet av anvÀndartestet och gjorde en sammanfattning, men i den tog vi Àven hÀnsyn till det material som vi samlat in och vad de ansvariga pÄ Hedlunds Hus AB efterfrÄgade. Detta resulterade i en lista med prioriterade funktioner och innehÄll, som vi sedan utgick ifrÄn vid utveckling av webbplatsen.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra textillÀrare i grundskolan Är 3-9 arbetar med hÄllbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag anvÀnt mig av bÄde litteraturstudier och en enkÀtundersökning. Litteraturstudiet ger svar pÄ vad begreppet hÄllbar utveckling innebÀr. Studiens slutsats Àr att hÄllbar utveckling Àr en naturligt integrerad del av slöjdÀmnet. I slöjdÀmnet agerar eleven bÄde som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hÄllbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar.

REFERATStudiens syfte Ă€r att pĂ„visa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansĂ€ttning under perioden 2000-2014. Syftet Ă€r ocksĂ„ att diskutera denna utveckling utifrĂ„n teorier och trender i ett större perspektiv.Studien Ă€r kvantitativ och bygger pĂ„ datamaterial frĂ„n SCB. Studien Ă€r en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansĂ€ttningen av Ă„lder och könsbalans ser ut för kommunerna i lĂ€net.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nĂ€stan all befolkningstillvĂ€xt sker i UmeĂ„. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen Ă€ldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner.

Marknadsföring handlar om kommunikation. I en vÀrld dÀr bl.a. miljöförstörelse Àr en del av vardagen Àr det viktigt att kommunicera de alternativ som ger en bÀttre förutsÀttning för en hÄllbar utveckling. Detta arbete undersöker möjligheten för marknadsförare att verka för hÄllbar utveckling, genom ansvarsgrundad marknadsföring och att marknadsföra med ansvar. Utvalda företag har blivit undersökta pÄ deras sÀtt att marknadsföra sig pÄ samt hur de sÀger sig vÀrna om en hÄllbar utveckling genom den.

Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hÄllbar utveckling i Lpo94, dÄ vi utifrÄn vÄra erfarenheter inom skolan inte har sett nÄgon undervisning för hÄllbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten Àr dÄ Sverige ingÄr i flera internationella överenskommelser dÀr det framkommer att undervisning för hÄllbar utveckling ska vara prioriterat. DÄ en ny lÀroplan, Lgr11, trÀder i kraft 1juli 2011 undersöktes Àven förekomsten av hÄllbar utveckling dÀri, dÄ studien syftar till att undersöka huruvida det skett förÀndringar till fördel för undervisning för hÄllbar utveckling i Lgr11 i förhÄllande till Lpo94. Vid analysen av lÀroplanerna anvÀndes en metodtriangulering, i form av innehÄllsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna faststÀlldes nÄgra kriterier som utgick frÄn innebörden av hÄllbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga pÄ.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..

Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjÀrtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. MÄnga av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen pÄ egen hand kan förebygga att drabbas av en hjÀrtinfarkt eller Ànnu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat pÄ vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning anvÀndes tolv kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva pÄ vilka sÀtt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som pÄverkade osÀmja och vÀnskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder har anvÀnts: observationer och intervjuer. VÄr undersökning gjordes utifrÄn barnens perspektiv dÀr undersökningsgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna 4-6 Är. Vi sammanstÀllde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.