Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av våld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nära kontakt med barn sombevittnar våld. Via en omfattande datainsamlingsprocess där artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartläggning av det aktuella kunskaps- och forskningslägetgenomföras, vilken sedan användes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig även att barns reaktioner är mycket individuella, blandannat beroende på i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger föräldrarnaskonflikter. Studien visade även att barn som bevittnar våld bär på starkakänslor i form av oro, ilska, rädsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa våldet..

Studien har tagit sin utgångspunkt i det kunskapsintensiva arbetslivet där individen ses som kunskapsbärare. Det blir avgörande för organisationen att ta tillvara på denna kunskap och således ställs kunskapshantering centralt för studien. Syftet har varit att undersöka hur chefer upplever och uttrycker hur individburen kunskap kan komma organisationen till gagn. För kunskapsöverföring, mellan individ och organisation, har forskning betonat vikten av ett kollektivt lärande. Studien utgår därför från ett socialt perspektiv på lärande.Med hjälp av en kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer inhämtades empirin.

Syfte med denna uppsats har varit att se hur det skrivs om självskadebeteende i media. Vi har genomfört uppsatsen genom att granska ett urval av debattartiklar från svenska tidningar där det på något sätt skrivs om självskadebeteende. Artiklarna är skrivna av politiker, en överläkare, en sjuksköterska och en journalist såväl som flera personer med egen erfarenhet av självskadebeteende. Utifrån dessa artiklar och våra teoretiska perspektiv har vi reflekterat kring hur det skrivs om självskadebeteende i svensk media.Vår uppsats har ett diskursanalytiskt angreppssätt där vi främst utgår från den franske filosofen Michel Foucaults tankar kring diskurser och diskursanalys. Vi problematiserar även diskurserna utifrån begrepp som makt och genus.Under vårt uppsatsarbete har vi identifierat tre diskurser i artiklarna: en patologidiskurs, en könad diskurs samt en resursdiskurs.

Att ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som genereras i enorganisation är något som, enligt oss, bör ses som en självklarhet. Vårt syftemed uppsatsen är att ge Siemens Enterprise and Communication AB (SEC)en teoretisk referensram på hur man gör detta, samt att vi som författareskaffar oss en djupare förståelse för detta problem.SEC är en ganska nybildad organisation då de för inte allt för längesedanbröt sig loss från kontoret i Köpenhamn och skapade ett eget kontor iMalmö. På grund av att deras organisation är så pass ny har SEC uttryckt ettintresse om vad teorin säger om erfarenhet och kunskap inom organisationer.Vi har intervjuat tre avdelningschefer på företaget för att få en bild av derasnuvarande arbete med kunskap och erfarenhet, samt vad de har förförhoppningar på framtida kunskaps- och erfarenhetshantering.Då vi tycker att Knowledge Management (KM) är den teori som liggerproblemet närmst om hjärtat är det utifrån den vi valt att bygga vår uppsatskring. Till hjälp har vi valt att använda en berättelse om hur det kunde ha gåtttill när SEC implementerar KM i sin organisation. Berättelsen hjälper till attbelysa problemområdet samtidigt som den avslöjar hur organisationen äruppbyggd.Uppsatsen kommer inte visa någon färdig mall för hur erfarenhets- ochkunskapshantering skall gå till utan tenderar snarare till att, med hjälp av ennarrativ ansats, lyfta fram de punkter som KM litteraturen håller somviktigast..

I denna sociologiska uppsats har vi belyst möjligheter och hinder för en grupp fackligt förtroendevalda som har till uppgift att i samverkan med gruvföretaget LKAB´s utbildningsenhet främja kompetensutveckling. Studien baseras främst på djupintervjuer med de förtroendevalda kompetensombuden som tillhör fackföreningen IF Metall. Vi har konstaterat att det vid en samverkansprocess är viktigt att belysa vilket utrymme eller vilka ramar samverkansgruppen har. Genom att se närmare på guppens ledning, mål, resurser, den organisatoriska situationen samt kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer har vi förklarat det aktuella läget. Därav framgår att samverkansgruppen har arbetat utan att klargöra dessa premisser och att det finns oklarheter kring planeringen för samverkansgruppen, vilket gjort att de ständigt kommer in i en återvändsgränd.

Bakgrund: Föräldragruppsutbildning, arrangerad av barnhälsovården, ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Region Skåne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur föräldragruppsutbildningen skall läggas upp i syfte att få en mer enhetlig föräldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsmammors upplevelser av föräldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagångsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med min undersökning är att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv på barn i behov av särskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingår också att undersöka pedagogers syn på vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att få öppna och detaljerade beskrivningar från pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av särskilt stöd är barn som avviker från kamraterna i kunskaps- och mognadsnivå samt barn med funktionsnedsättningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade två perspektiv på barn i behov av särskilt stöd.

The public library´s overall purpose and legitimacy is analways relevant subject for discussion in Library andInformation Science and in public debate on libraries.Libraries are a part of a bigger societal context and are thusinevitably influenced by societal changes. In this thesis wehave studied different roles and functions of the publiclibrary, as seen from documents published by one specificpublic library in Malmö - Garaget. As basis we have usedan analysis model of the library in the knowledge andexperience society made by Jochumsen, HvenegaaardRasmussen och Skot-Hansen (2010). Our purpose has beento examine which ideas and notions on the functions of thepublic library that can be found in Garaget?s documents andin the model ? and to discuss them from a discoursive pointof view.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide.

The aim of this master's thesis is to examine whether librarians working in public libraries see fiction as a source of knowledge, and what role this plays in the educational mission of the public library. This investigation, which consists of a literary study and an empirical section, shows that the concept of phronesis denotes practical wisdom and moral thinking, and that it can be applied to that form of knowledge to which reading can contribute. An important issue in this context is the reader's motivation to learn. The interviews show that librarians see literature as a source from which knowledge can be drawn. When they mediate literature, they believe that they are conveying something of value and they set great store in mediating literature which could have a not inconsiderable import to the borrowers.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen.

Denna uppsats är en fallstudie av hur Corporate Social Responsibility (CSR) tolkas av medarbetarna i fallföretaget SJ. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur CSR kommuniceras inom SJ, att utreda hur CSR-arbetet översätts av medarbetarna samt vilken inverkan detta kan ha på medarbetarnas arbetssituation och uppfattning om sin arbetsgivare. Internkommunikationsteori används för att redogöra för hur CSR kommuniceras inom SJ och översättningsteori används för att utreda hur medarbetarna tillskriver det som kommuniceras betydelse. För att kunna utreda vilken inverkan CSR kan ha på medarbetarna redogörs även för ett antal potentiella effekter tidigare studier kunnat påvisa att CSR-arbete kan medföra. Det empiriska materialet i denna fallstudie utgörs av semistrukturerade intervjuer med medarbetare, data från dokumentstudier samt kvantitativ data från en medarbetarenkät.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.