I uppsatsen förenas tvÄ perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nÀmnare. Syftet Àr att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers sprÄkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men ocksÄ som sprÄkform med ett slags egenvÀrde. Undersökningen har baserats pÄ tvÄ, av mig iscensatta, engelsklektioner i en Ättondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Informationsspridning och kommunikation pÄ andra sÀtt Àn fysiska besök pÄ sjukhus eller vÄrdcentraler ökar i takt med att tekniken utvecklas och möjliggör att patienter kan behandlas i hemmet i större utstrÀckning. Syftet med denna litteraturstudie var att genomföra en litteraturöversikt över vilka typer av informations- och kommunikationsteknik (IKT) som sjuksköterskor anvÀnder för att kommunicera med patienter som befinner sig i hemmet.ForskningsfrÄgorna som denna studie utgick frÄn var vilka hinder som finns för en framgÄngsrik kommunikation och vilka positiva effekter anvÀndandet av IKT för med sig. En litteratursökning genomfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 25 artiklar valdes ut. Artiklarna analyserades enligt en integrerad översiktsmetod. Resultatet visade att fyra olika typer av kommunikation förekom, vilka var telefon, internetbaserade meddelandesystem, elektroniska hjÀlpmedel och videokonferenser.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för vilken betydelse kommunikation har för frontpersonalens reaktion pÄ en fusion mellan tjÀnsteföretag.Fusioner Àr ett vanligt förekommande bland dagens företag, sÄ Àven för tjÀnsteföretag. Frontpersonal anses vara sÀrskilt viktig i tjÀnsteföretag dÄ de i interaktion med företagets kunder förmedlar kvalitet. Vid fusion Àr det dÀrför viktigt att skapa förutsÀttningar för att tvÄ mötande personalgrupper tillsammans kan verka för fortsatt god kvalitet. Ett verktyg för att skapa sÄdana förutsÀttningar Àr kommunikation.Formell kommunikation kan anvÀndas till att skapa acceptans för en fusion och införa förÀndringar vid denna. En förutsÀttning för att frontpersonalen skall uppnÄ en högre förstÄelse har visat sig starkt beroende av möjligheten att föra tvÄvÀgskommunikation.Informell kommunikation har visats fungera som ett starkt stöd för att skapa acceptans och en positiv förestÀllning av en fusion.

Denna rapport Àr ett examensarbete av mig, Per Johansson, och beskriver det företag och den arbetsplats som jag tillbringat min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) pÄ. I examensarbetet ingÄr det att ta upp ett problem och presentera en eventuell lösning pÄ problemet.Jag hittade inte nÄgot specifikt prroblem att skriva om pÄ den arbetsplats jag varit pÄ utan jag har försökt att beskriva vad vissa personer inom arbetsledning pÄ bygg och anlÀggningsföretag ofta upplever som ett problem angÄende hur projekteringen fungerar. Efter att jag intervjuat ett antal personer pÄ flera olika företag sÄ visade det sig att de flesta tycker att det saknas praktisk kompetens i vissa projekt nÀr man projekterar. Det leder till att de bÄde kan vara svÄrt att utföra projekten ur ett arbetsmiljöperspektiv och Àven rent byggtekniskt. Detta Àr olika beroende vad det rör sig om för typ av projekt.

Karlstads kommun ingÄr som en del i en global klimatstrategi för att omsÀtta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta Àr att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav pÄ en lÀgre specifik energianvÀndning av lokaler och byggnader pÄ 80 kWh/m2 och Är. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstÄr i projekteringsprocessen. Syftet Àr Àven att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som förbÀttrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare pÄ teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jÀmförelse mellan dessa bÄda organisationers arbetssÀtt. Under intervjuarbetet uppmÀrksammades ett antal Äterkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredstÀllande i byggprocessen.

Forskningsrön tyder pÄ att organisatoriska och sociala faktorer Àr den största anledningen till att 90 % av implementeringarna av ERP-system misslyckas. FöresprÄkarna för involvering av anvÀndarna för lyckad implementering Àr mÄnga. I denna studie har vi belyst en fallstudie i en relativt liten livsmedelsorganisation dÀr det har studerats vikten av kommunikation och kommunikationsrutiner för att ta till sig ett nytt system samt hur detta har pÄverkat organisationens anstÀlldas acceptans gentemot det ERP-system de implementerat. Denna studie visar att om kommunikation innefattar kunskapsförvaltning och kunskapsspridning kring det ERP-system som implementeras kan det innebÀra större acceptans hos anvÀndarna, dÄ de fÄr förstÄelse för varför saker och ting sker samt varför deras arbetsuppgifter ser ut som de gör, en kontext kring sina aktiviteter. Vi fann att kommunikationssÀttet, det vill sÀga huruvida den var formell och rutinartad eller informell, inte pÄverkar utfallet av anvÀndarnas acceptans gentemot ERP-systemet, sÄ lÀnge kontexten för aktiviteten förmedlas.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Intresset i denna studie lÄg i huruvida organisationsstruktur pÄverkar den interna kommunikationen. Studien utfördes i samarbete med Region Halland. AvgrÀnsningen gjordes till HR-verksamheten centralt, personalchefer och förvaltningschefer, dÀr syftet med undersökningen var att beskriva och analysera upplevelsen av kommunikationen dÀremellan. Alla organisationer behöver kommunikation för att existera, det Àr kommunikation som utgör grunden och framgÄngen för en organisation (Falkheimer & Heide, 2007 15-33). Genom kvalitativa samtalsintervjuer och inlÀsning pÄ teorier om kommunikation besvarades nedanstÄende frÄgestÀllningar: Hur sker kommunikationen mellan HR-verksamheten centralt, personalcheferna och förvaltningscheferna?Hur pÄverkar organisationsstrukturen kommunikationen och hur upplever medarbetarna att organisationsstrukturen pÄverkar kommunikationen?GÄr det att identifiera eventuella kommunikationsproblem och i sÄ fall vilka?Vad upplevs som effektiv kommunikation och vad upplevs fungera bra idag?Vem upplevs ha ansvar för att information skall nÄ fram till den eller de som Àr tÀnkt? Resultatet visade bland annat en upplevd otydlighet gÀllande information, svÄrighet med samordning, problematik kring förvaltningarnas storlek samt resurser pÄ varje enskild enhet och svÄrighet att se organisationen ur ett helhetsperspektiv..

Syftet med studien var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva hur vÄrdpersonalen pÄ ett professionellt sÀtt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende pÄ om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som pÄverkar kommunikation. I resultatet framkom det att nÀr vÄrdgivaren visade respekt, omtanke, sÄg patienten som en individ, stöttade dess förmÄgor, gav kort och tydlig information, anvÀnde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt anvÀnde sig av beröring ledde det till en förbÀttring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfÀllig förbÀttrad kommunikation.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera vilken relation som finns mellan sammanhÄllning och motivation, prestation och kommunikation i en arbetsgrupp. För att undersöka detta har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllningen och individens upplevelse av prestation och motivation i ett IT-företag? och vilken relation finns mellan gruppsammanhÄllning och kommunikation? Vi har svarat pÄ vÄra frÄgestÀllningar utifrÄn nio semistrukturerade intervjuer gjorda i en arbetsgrupp pÄ företaget Hewlett-Packard (HP) i Göteborg. Resultatet vi har fÄtt fram genom intervjuerna har sedan analyserats utifrÄn relevanta, socialpsykologiska teorier och vi har i vÄr uppsats kommit fram till att sammanhÄllningen i stor utstrÀckning pÄverkar de enskilda individernas motivation, prestation och kommunikation. Vi har Àven kommit fram till att motivation, prestation och kommunikation i sin tur pÄverkar hur sammanhÄllningen utvecklas..

Rapporten avhandlar problemen kring samarbetet eller bristen pÄ samarbete mellan arkitekter och ingenjörer i byggprocessen. Problemen som uppkommer Àr fel under projekteringen som upptÀcks sent och dÀrför ofta blir kostsamma att reda ut. Vidare presenteras hur bÄde effektiviteten i konstruktionstekniken och estetiken och funktionerna i arkitekturen blir lidande som en konsekvens av detta. Arbetet syftar till att ge svar pÄ en frÄgestÀllning kring hur lÄngt ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör kan dras utan att den ena disciplinen blir lidande. Vilka fördelar respektive nackdelar detta innebÀr undersöks ocksÄ.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lÀra sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i Äldrarna 15-16 Är och eleverna gick i Är 8 och 9. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt som jag lÀmnade ut till eleverna dÀr de fick svara pÄ tre frÄgorna, ?Vad har du lÀrt dig?", ?Hur har du lÀrt dig?? och ?Villkor/förutsÀttningar för detta lÀrande?. Det man kan utlÀsa av examensarbetet Àr hur elever motiveras till lÀrande och ta till sig kunskap.

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.