Syftet med examensarbetet Àr fÄ ökad kunskap och förstÄelse för lÀrares uppfattning av en god lÀrmiljö. Vad anser lÀrarna vara en god lÀrandemiljö, hur kan en god lÀrmiljö skapas och vilken betydelse menar lÀrarna att lÀrmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning pÄ tvÄ likvÀrdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lÀrare pÄ respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna har en relativt samstÀmmig syn pÄ vad en god lÀrmiljö Àr och anser att lÀrmiljön Àr av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, trivsel, acceptans och gemenskap Àr nyckelord för den goda lÀrmiljön.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Linda Åkerstedt (2010). Kunskap finns överallt. En studie om anvĂ€ndandet av hjĂ€lpmedel i skolan idag. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om vilka hjĂ€lpmedel som Ă€r förekommande i skolan idag. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i undervisningen, samt ta reda pĂ„ hur de anvĂ€nds. Om det finns situationer dĂ„ anvĂ€ndandet av hjĂ€lpmedel Ă€r accepterat respektive icke accepterat studeras ocksĂ„.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i Àmnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjÀlp av fem lÀrare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och dÀr Àr det lÀrarens uppgift att hantera dem. DÀrför tycker vi att det Àr viktigt att belysa och förstÄ kunskapen om konflikthantering.Förr hanterades inte konflikter och brÄk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillÄtet att bestraffa elever med aga.

Det hÀr examensarbetet handlar om hur tjugo lÀrare arbetar med höglÀsning i grundskolans tidigare Är. Underlag för studien har skapats genom enkÀtstudier och intervjuer med verksamma lÀrare pÄ grundskolans tidigare Är. Studien svarar pÄ hur lÀrarna arbetar med höglÀsning i skolan, vad lÀrarnas syften med höglÀsningen Àr och vad för betydelse höglÀsningen kan ha för barns utveckling i allmÀnhet enligt lÀrarna. Samtliga lÀrare har uppgett att de anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. OmfÄnget av höglÀsningen varierar och sÄ Àven metoder.

Syftet för denna undersökning Àr att genom lÀromedelsanalys belysa hur lÀsförstÄelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestÄtt av textanalys av ett antal lÀromedel i SO och NO, avsedda för skolÄr 7-9, samt kompletterande intervjuer med nÄgra lÀrare som anvÀnder de aktuella lÀromedlen i sin undervisning. I jÀmförelsesyfte har sedan diskursanalysen anvÀnts som analysmetod.Resultatet visar att lÀrarstöd för lÀsförstÄelseundervisning, direkt riktat mot lÀrobokstexten, endast förekommer i SO-lÀromedlen och dÄ frÀmst i lÀromedlet för samhÀllskunskap. Intervjuerna visar, inom bÄde SO och NO-diskursen, att kunskap om lÀsförstÄelseteorier Àr en viktig faktor för att lÀraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstÄ texten i respektive Àmne.En slutsats som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om lÀsförstÄelse hos lÀrare i alla Àmnen och att ett samarbete om elevers lÀsning över ÀmnesgrÀnserna bör efterstrÀvas..

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsÀttning har det i skolan nÀr det gÀller miljö och undervisning. I undersökning tas ocksÄ upp vilka som har ansvar för att skolgÄngen ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgÄr frÄn intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsÀttningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig skolgÄng som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsÀttningar. Kunskap har visat sig vara det bÀsta verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

BakgrundDenna studie handlar om yrkeslÀrare pÄ gymnasial utbildning och deras kompetens, samt den undervisning som de bedriver. Det Àr aktuella frÄgor: gymnasial yrkesutbildning, yrkeslÀrares kompetens och yrkeslÀrarutbildning, som Àr i fokus i flera av de utredningar som regeringen tillsatt efter dess tilltrÀde 2006. Ambitionen Àr att reformera yrkesutbildning vid gymnasiet (och kommunal vuxenutbildning) för att det ska bli bÀttre kvalitet och att utbildningen bÀttre ska motsvara arbetslivets krav. Men Àven om dessa frÄgor Àr aktuella, sÄ Àr de ocksÄ eviga. Hur gymnasiets yrkesutbildning ska utformas och dess problem har varit föremÄl för diskussion sedan det sammanhÄllna gymnasiets införande 1968.SyfteSyftet med studien Àr att fÄ kunskap om yrkeslÀrares didaktiska kompetens.

Sammandrag Detta examensarbete handlar om elever som har ett annat modersmÄl Àn svenska och deras utveckling av andrasprÄket. Jag vill i mitt arbete visa hur man enligt litteratur och forskning rekommenderar att frÀmja andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling och göra en jÀmförelse hur man arbetar i verkligheten. Litteratur och forskning stÀlls emot hur fyra lÀrare arbetar pÄ en invandrartÀt skola. LÀrarna arbetar alla pÄ samma lÄgstadieskola och informationen de gav mig fick jag genom individuella intervjuer. Mitt arbete speglar bÄde likheter och olikheter mellan de tvÄ parterna; litteratur och intervjuade lÀrare.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarForskning visar att friluftsliv utövas i liten utstrÀckning mot vad som föresprÄkas i lÀroplanen, Lpo94. Det som utövas mest Àr friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero pÄ idrottslÀrarens tolkning av vad som Àr friluftsliv och vad som Àr dess innebörd. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgÄende frÄn en ny lÀroplan som föreskriver ett större innehÄll i momentet friluftsliv.De frÄgor jag vill försöka besvara och diskutera Àr följande: Vad lÀr sig elever i friluftsliv?Hur lÀr de sig?Vad undervisas i friluftsliv? MetodFör att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts dÀr intervjuer har gjorts i sÄ kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever frÄn Ärskurs 5 och fyra elever frÄn Ärskurs 9.