Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en sjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanstÀlla och beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tretton artiklar analyserades och tre teman framkom i resultatet som har benÀmnts som; Undervisning, Avslappning och Extra stöd. I resultatet framkom att undervisning och information kan minska rökning, förbÀttra livskvaliteten och i kombination med trÀning ge en förbÀttrad fysisk funktion. Avslappningsövningar kan ge en förbÀttrad livskvalitet genom bland annat minskad dyspnérelaterad oro och osÀkerhet.

Titel Nya vÀgar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler anvÀnds i undervisningssyfte pÄ skolor som valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin VÄrterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte Àr att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen pÄ skolorsom valt att satsa pÄ 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet bestÄr av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat VÄr studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sÀtt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever pÄ fler sÀtt Àn tidigare.Pedagogerna framhÄller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lÀrande.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger lÀr barn att lÀsa och skriva pÄ ett lustfyllt sÀtt. Vi vill ocksÄ tillÀgna oss konkret kunskap i form av vilka metoder man som pedagog kan anvÀnda sig av i en sÄdan undervisning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur lÀr sex stycken pedagoger barn i skolÄr 1 att lÀsa och skriva? Vilka metoder, tillvÀgagÄngssÀtt och material anvÀnder sig pedagogerna av för att lÀra barn att lÀsa och skriva pÄ ett, enligt dem, lustfyllt sÀtt? Vi har genomfört sex stycken intervjuer med pedagoger som i dagslÀget Àr verksamma i förskoleklass till skolÄr 3..

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en kvalitetsindikator pÄ omvÄrdnaden, med rÀtt anvÀnda metoder kan trycksÄr helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksÄr fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till nÄgonting (attitydobjekt) kan bestÄ av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en kÀnsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet Àr kunskap och kunskap i sig sjÀlv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Organdonation och transplantation ? ett Àmne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar ocksÄ till att diskutera vilken plats samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgÄngspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll vÄra attityder och förvÀntningar spelar för vÄra beslut och vÄrt agerande behandlas. I tvÄ olika skolor genomfördes med alla elever i Ärskurs 9 pÄ skolorna en enkÀtstudie som mÀtte attityder, kunskap och skolans roll inom ÀmnesomrÄdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus pÄ skolans undervisning om kontroversiella Àmnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt stÀllningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkÀtundersökningen var positivt instÀllda till att donera organ efter sin död.

Ämneskunskaper och sprĂ„kkunskaper Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt tĂ€tt sammanknutna och att sprĂ„ket har en viktig roll i lĂ€randeprocessen betonas i sĂ„vĂ€l skolans styrdokument som i forskning pĂ„ omrĂ„det. Detta samband mellan Ă€mne och sprĂ„k Ă€r utgĂ„ngspunkten för den hĂ€r studien dĂ€r jag undersökt hur ett antal elever upplever lĂ€rarnas arbetsmetoder ur ett sprĂ„kligt perspektiv genom att stĂ€lla deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring sprĂ„kinriktad undervisning föresprĂ„kar. Studien Ă€r gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning dĂ€r jag intervjuat fem gymnasieelever i Ă„rskurs tre utifrĂ„n tvĂ„ teman: ?DĂ„ lĂ€r jag mig bĂ€st ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?SprĂ„ket i Ă€mnet?. UtifrĂ„n de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som prĂ€glas av delaktighet, interaktion och variation, dĂ€r lĂ€raren har ett tydligt engagemang för eleverna och Ă€mnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.

Endast hÀlften av Sveriges unga kÀnner till nÄgot av landets fem nationella minoritetssprÄk, vilket fastslÄs i en undersökning av SprÄkrÄdet 2010. Detta trots att sprÄken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskÀmnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetssprÄk samt elevers attityder till minoritetssprÄk som en del av svenskÀmnet. Uppsatsmaterialet bestÄr av totalt 96 besvarade enkÀter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar pÄ de olika orterna samt beroende pÄ om eleverna haft eller inte haft undervisning.

Titel: Undervisning pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ? Ätta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivÄ (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie Àr ett försök att fÄnga in och beskriva de diskurser som rÄder bland lÀrare som undervisar pÄ förstÀrkta gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt och den rÄdande diskursen pÄ fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förstÄelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan ges möjlighet att prestera utifrÄn faktisk förmÄga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar pÄ att det rÄder en relativt stor samstÀmmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna pÄ de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhÄllningssÀtt prÀglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar kan innebÀra för eleverna.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

I vÄr undersökning Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen kommer vi att beskriva hur pedagoger stÀller sig till anvÀndandet av skönlitteratur som en kunskapskÀlla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en kÀlla för att utveckla elevers kunskaper inom so-Àmnen. För att fÄ svar pÄ syftet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga Är. För att fÄ en variation i vÄrt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande anvÀndningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.