Skilda meningar råder om modersmålets roll i undervisningen. Syftet med studien var dels att undersöka hur elever använder modersmålet (bosniska) respektive svenska språket vid matematiska problemlösningar samt i vilken utsträckning modersmålet används i matematikundervisningen. Undersökningen var kvalitativ och metoderna som användes var observationer samt intervjuer av ett antal elever. Resultatet visade att de flesta eleverna har ett utvecklat vardagsspråk men saknar matematiska begrepp på båda språken..

I denna litteraturstudie har vi ämnat undersöka vad inkludering innebär, med fokus på elever med autism, asperger syndrom och ADHD. Vi har också undersökt vad effekten blir av att ha elever med dessa diagnoser i det vanliga klassrummet samt sökt strategier för att hjälpa dem. Genom att samla in data från vetenskapliga artiklar har vi nått vårt syfte som vi sedan analyserat utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att inkluderad undervisning innebär att alla elever ska undervisas tillsammans och att det är skolans uppgift att möta alla elevers olikheter och anpassas efter olikheterna. Effekterna av den inkluderande undervisningen har visat sig vara både positiva och negativa.

Syftet med mitt arbete är att undersöka elevers inställning till sitt lärande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen på ensemblespelet beroende på arten av elevens fritidsmusicerande? Får alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av låtar in i elevernas syn på momentet? Jag har i första hand använt mig av en kvalitativ studie, där jag intervjuat elever om deras uppfattningar av ämnet. De resultat jag fick fram visar på att de elever jag intervjuat som på fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsättningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar på egen hand eller de elever som inte alls musicerar. Angående låtrepertoaren så anser eleverna att låtarna fungerar, men de elever som på fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svårare material.

Laborationer är en del i naturvetenskapliga ämnen, där eleverna får praktisk erfarenhet av teorin. För att ta reda på mer om elevers lärande av laborationer, används som utgångspunkt litteratur om lärande, lärande i naturvetenskap och lärande med laborationer. Forskare har olika åsikter om laborationers användbarhet, vilket lett fram till frågorna: Hur påverkas elevernas förståelse av teorin, genom att laborera om den? Vad anser eleverna om laborationer som ett tillfälle att fördjupa sin kunskap? Detta undersöktes med kvalitativa metoder, där både enkäter och intervjuer användes. Frågorna var både kunskapsfrågor, förståelsefrågor och frågor om vad eleverna själva anser om laborationer.

Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad måluppfyllelse för elever med utländsk bakgrund och svenska som andraspråk kan uppnås. Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie med inriktning på elever med utländsk bakgrunds särskilda behov, undervisningsstrategier för ökad måluppfyllelse gällande elever med utländsk bakgrund samt lärarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning på ett interkulturellt perspektiv. Frågor som uppsatsen behandlar är hur man kan arbeta för att öka elever med utländsk bakgrunds måluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlärningsmiljö tillsammans med en informell inlärningsmiljö främjar elevernas måluppfyllelse.

Syftet med studien var att finna svar på hur högpresterande elever upplever att läsahögskolematematik under sin gymnasietid, vilket är högst aktuellt med tanke på Skolverketsförsök med spetsutbildningar som startades upp hösten 2009. För att uppfylla detta syftevaldes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med sex elever som läser högskolekurser imatematik i samband med sina gymnasiestudier. Resultatet visar att eleverna har en positivinställning till fenomenet men att det kan utvecklas ur flera aspekter. Det har gått att urskiljatre typer av elever som upplever inläsningen av kursen på olika sätt, ?studieförberedaren?,?prövaren? och ?tidsfördrivaren?.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

Att kunna läsa och ha god läsförståelse är nödvändigt för att bemästra de krav som ställs i samhället. Tidigare forskning visar att elevers läsförståelse försämrats det senaste decenniet. Vidare har studier uppmärksammat att elevers intresse för läsning har minskat. Ett arbetssätt för att främja läsförståelse och som även har visat sig vara lustfyllt är boksamtal. Syftet med aktionsforskningen är att bidra med kunskap om boksamtal som ett arbetssätt för bearbetning av skönlitteratur.

Vad innebär begreppet matematiksvårigheter, hur arbetar lärare med elever som har matematiksvårigheter och finns det några områden inom matematiken som dessa elever har speciella problem med? Med dessa tre frågor som utgångspunkt har jag genomfört en litteraturstudie samt en empirisk studie som består av intervjuer med sex olika lärare. Jag tar under litteraturstudien upp områden som elever och matematik, lärares syn på elever med matematiksvårigheter, olika sorters matematiksvårigheter och hur lärare bör undervisa elever med matematiksvårigheter. I intervjuerna försöker jag få fram lärarnas syn inom samma områden för att sedan kunna jämföra om lärarna i praktiken följer kunskapen som finns i litteraturen.Resultatet av studien visar främst att teori och praktik inte går hand i hand. Litteraturen anser att skolan ska låta eleverna leka, känna och prata matematik, medan flera av intervjuernas respondenter anser att matematiken ska vara helt teoretisk och abstrakt.

Denna studies syfte är att undersöka hur elever och deras bildlärare idag uppfattar bildämnet i en svensk skola samt lust som motivation. Ett socialt konstruktivistiskt samt progressivistiskt perspektiv på lärande och Peter Gärdenfors forskning om lust som motivation är denna studies teoretiska utgångspunkter. Den empiriska studien har pågått under fyra veckor på ett svenskt högstadium. Kvantitativa enkäter och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex elever och två lärare. Resultatet från den empiriska undersökningen har analyserats och tolkats kvantitativt och kvalitativt.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen.

I vårt examensarbete har vi valt att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsättning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lärare i idrott och hälsa, är det vi använt oss av för att undersöka hur lärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsättning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgått ifrån. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslärarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan på lärarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsättning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrån resultatet och ställer detta mot litteraturen.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes.