Studier finns som visar en tydlig bild pÄ att det sjÀlvmordspreventiva arbetet inom skolan Àr pÄ lÄg nivÄ. Denna studie berör omrÄden som suicidala risk- och skyddsfaktorer inom ungdomarnas skolmiljö och skolans preventiva arbete. Syftet med studien Àr att undersöka om det förekommer nÄgra förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra sjÀlvmord i gymnasieskolor inom VÀstra Götalands Region. Samt att undersöka kunskap och erfarenheten hos lÀrarna kring detta fenomen. Studien har genomförts genom ett antal enkÀtintervjuer av kvantitativ art, informanterna Àr lÀrare inom gymnasieskolor.

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta för att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta for att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder har pÄ barnens framgÄng i lÀs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus pÄ arbetssÀtt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten sÀger, om uppfyllande mÄl och lÀrares plikter, Àr en viktig del i det hela och Àven det behandlas i bakgrunden. LÀrarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestÀmda frÄgeomrÄden och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÄgstadielÀrare pÄ samma avdelning i en skola i Mellansverige.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

Uppsatsen undersöker tre lÀrares syn pÄ kunskap i ett lÀroplansteoretiskt perspektiv. Syftet Àr att identifiera och analysera tre lÀrares syn pÄ kunskap. Tre gymnasielÀrare i Àmnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frÄgorna (1) Hur definierar lÀrarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lÀrarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras?LÀrarnas kunskapssyn kategoriseras med hjÀlp av tre vÀlkÀnda utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lÀrande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lÀrarna har en vÀl genomtÀnkt kunskapssyn, Àven om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med.

Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Osteoporos Àr ett ökande hÀlsoproblem runt om i vÀrlden, vilket bör förebyggas, dÀr en av tre kvinnor och en av tolv mÀn över 50 Är drabbas. I Sverige drabbas varje Är cirka 70 000 personer av osteoporosrelaterad fraktur. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en integrerad kunskapsöversikt beskriva den omvÄrdnad som riktar sig till patienter med osteoporos. Litteratursökningen skedde i tvÄ databaser med fokus att besvara frÄgestÀllningar om vilka omvÄrdnadsinterventioner som finns beskrivna, vilka kunskaper har sjuksköterskor och patienter om osteoporos samt vilken betydelse har kunskap om osteoporos i relation till mÀnniskors sÀtt att engagera sig i sin hÀlsa. Litteratursökningen resulterade i 27 studier som analyserades med stöd av en matrismetod för systematiska kunskapsöversikter.

Depression hos Àldre har blivit ett stort hÀlsoproblem. Idag Àr depression den vanligaste psykiatriska sjukdomen bland Àldre. Om en depression inte identifieras kan den leda till allvarliga konsekvenser. En av sjuksköterskans uppgifter kan vara att identifiera depression hos Àldre personer. Syftet med denna litteratur studien var att ta reda pÄ sjuksköterskans svÄrigheter och möjligheter i att identifiera depression hos Àldre.

Bakgrund: Det finns olika konstellationer av samarbete kring specifika uppgifter för att uppnÄ nÄgon form av definierat mÄl. I imaginÀra samarbeten skiljer sig samarbetsprocesserna frÄn mer formaliserade samarbetsformer. ImaginÀra organisationer anvÀnder varandras resurser och unika kunskaper i samarbetet, för att uppnÄ ett gemensamt mÄl. Inom forskningsbyn Ideon finns ett nÀtverk av aktörer som samarbetar för att utveckla idéer frÄn Lunds Universitet till fÀrdiga företag. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka beskriva samarbetet ? hur det ser ut, och förklara anledningen till samarbetet mellan aktörerna inom forskningsbyn Ideon som arbetar med företagsutveckling.

Idag Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatet och den globala uppvÀrmningen ett stÀndigt Äterkommande Àmne i samhÀllsdebatten. Det finns en mÀngd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan Àr framstÀlld pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhÄllning, arbetsvillkor eller andra faktorer som pÄverkar ett hÄllbart samhÀlle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska fÄ bÀttre kÀnnedom om matens ursprung och produktion och pÄ sÄ sÀtt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. VÄr studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som vÀntar sitt första barn, resonerar nÀr de stÄr inför att vÀlja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har Àven undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgÀnglighet pÄverkar valet av vara. UtifrÄn vÄr undersökning har vi kunnat konstatera att det rÄder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonalens kunskap och attityder till personer med hiv/aids samt hur omvÄrdnaden av dessa patienter pÄverkades.Datainsamlingsmetoden var datoriserad och manuell sökning. Kravet pÄ de artiklar som studerades var att de skulle ha vetenskapligt vÀrde, vara skrivna pÄ svenska och engelska samt vara publicerade 1997 eller senare. Totalt studerades 19 kvantitativa och kvalitativa artiklar för att belysa detta Àmne. För att kunna bedöma kvaliteten i artiklarna anvÀndes tvÄ olika granskningsmallar. Studien visade att vÄrdpersonal överlag har goda kunskaper om hiv/aids betrÀffande högriskgrupper, sjukdomsförlopp, överföringsmetoder samt betydelse av skyddsÄtgÀrder.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom handel respektive vÄrd, har vi under lÀrarutbildningen fÄtt se vÄra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen pÄ utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker pÄ arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förstÄelse och fÀrdighet inom yrket. Syftet med studien Àr att beskriva handledningens funktion pÄ APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll dÀr.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor Àr bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvÄrdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter stÀlld bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.